Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 196 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1935 - Verktygsstål och hårdmetall, av Hans Kjerrman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3. Hammare med sprickor, uppkomna genom djupbetning.

Fig. 4. Stålcylinder med sprickor, påvisade genom magnetiseringsprov (t. v.) och djupbetning (t. h.).

I samband med dessa provningar av verktygsstål
skulle jag även vilja nämna något om undersökning
av eventuella felaktigheter i ytan på färdigarbetade
verktyg. För ett verktygs hållfasthet är det av stor
vikt, att det icke uppvisar några felaktigheter i
ytan i form av sprickor eller dylikt, som genom
anvisningsverkan kunna nedsätta livslängden. Man
har då tidigare, och i vissa fall sker det även nu,
betat verktyget i stark syra, som då intränger i och
genom upplösning förstorar eventuellt förekommande
ytfel. Detta förfaringssätt har emellertid den
nackdelen, att verktyget efter denna provning blir
oanvändbart för sitt ändamål samt att man kan draga
felaktiga slutsatser av syrans angrepp. Man kan
sålunda få sprickliknande, djupa angrepp, vilka icke
indikera närvaron av ytfel, utan endast äro ett
resultat av att skilda delar på ytan hava väsentligt olika
upplösningshastigheter i syra, exempelvis beroende
på närvaron av olika strukturelement i stålet,
kallbearbetningsfenomen etc. Fig. 3 visar en hammare,
som efter färdigbehandling djupbetats. Det tycks
framgå, som om denna hade ett flertal
sprickbildningar. Detta är emellertid icke fallet, utan
angreppen bero på att syran särskilt starkt angripit
stålet i gränsskikten mellan olika strukturelement,
som uppkommit vid hammarens värmebehandling.

För närvarande användes emellertid en annan
metod för att konstatera närvaron av eventuella
sprickbildningar, nämligen magnetiseringsmetoden. Denna
tillgår så, att det slipade verktyget magnetiseras och
därefter neddoppas i exempelvis ett kärl med
fotogen, i vilken är uppslammad mycket finfördelad
slipmull av stål. I förefintliga sprickor erhålles en
koncentration av magnetiska kraftlinjer, vilket
resulterar i att de i fotogenen uppslammade små
slipkornen komma att ansamlas i ytan just utefter själva
sprickan. Härigenom göras sålunda även de finaste
sprickbildningar fullt synliga för blotta ögat. Av
fig. 4 framgår resultatet av ytundersökningar med
dessa båda metoder. Mittbilden visar en härdad och
slipad stålcylinder, å vars yta icke kan iakttagas det
minsta spår av några sprickor. Den vänstra bilden,
som visar samma cylinder efter magnetisering har
emellertid avslöjat närvaron av ett stort antal
sprickor, vilka härleda sig från ovarsam slipning. Å
bilden till höger synes samma cylinder sedan den
djupbetats i saltsyra. Jämföras bilderna från det
magnetiserade och det djupbetade provet, framgår, att
resultatet av provningen praktiskt taget är detsamma
för båda, men att det djupbetade visar mera
markerade sprickor. Detta senare sammanhänger delvis
med en del speglingsfenomen vid fotograferingen av
den magnetiserade cylindern. Magnetiseringsprovet
har visat sig vara av stor praktisk betydelse för
kontrolleringen av härdade och slipade verktyg och har
som sagt den stora fördelen framför djupbetningen,
att verktyget ej förstöres av provningsförfarandet,
varför hundraprocentig kontroll utan svårighet kan
införas.

Vid framställning av verktyg är den riktiga
värmebehandlingen av dessa av en mycket stor betydelse.
På detta område har det arbetats mycket intensivt
och det har under de senaste åren framkommit en
hel del nyheter både ifråga om ugnskonstruktioner,
förfaranden och tekniska hjälpmedel. Det är
givetvis omöjligt att inom ramen av detta föredrag
åstadkomma en fullständig redogörelse för dessa, men jag
skall dock nämna något om en del av dessa
framsteg.

Ifråga om nyare ungskonstruktioner för
glödgning av verktygsstål måste blankglödgningsugnarnas,
fig. 5, framträdande rubriceras som ett
stort framsteg. Genom dessa kunna vi erhålla väl
mjukglödgade stål, som äro fria från besvärande

Fig. 5. Ugn för blankglödgning.

Fig. 6. Sektioner av härdningsugnar för snabbstål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>