- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
209

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 18 maj 1935 - Kan autogiron bli en nyttighet i näringslivets tjänst och jämförlig med vad bilen är, av G. Spaak

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Teknisk Tidskrift

HÄFT. 20 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 18 MAJ

ÅRG. 65 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1935

INNEHÅLL: Kan autogiron bli en nyttighet i näringslivets tjänst och jämförlig med vad bilen är, av
civilingenjör G. Spaak. — H. C. Ørsted-Værkets tredie Udbygning, av överingenjör R. Johs Jensen. — Notiser. — Sammanträden.

KAN AUTOGIRON BLI EN NYTTIGHET I NÄRINGSLIVETS
TJÄNST OCH JÄMFÖRLIG MED VAD BILEN ÄR.


Av civilingenjör G. Spaak.

Näringslivet är det område inom den mänskliga
företagsamhetens vidder, där alster av det
mänskliga ingeniets tekniska skaparförmåga konfronteras
med nyttighets- och brukbarhetskraven, och där dessa
alster, eller produkter, förmå att göra sig gällande
endast i den mån, som de med penningvärdet såsom
måttstock visa sig överlägsna — kunna bestå i
nyttighetsprovet.

Den nu levande generationen kan överblicka en vad
trafiknyttigheter beträffa enastående utveckling. Av
dessa är bilen den yngste, som genomgått
nyttighetsprovet och som till synes ännu är förmögen till vidare
utveckling.

Vilka äro då de väsentliga egenskaper som hittills
säkerställt bilens i berört hänseende överlägsna
ställning?

1. Möjligheten för den resande att på ett snabbt och
bekvämt sätt komma från "dörr till dörr", samt
självbestämmanderätten över tiden för avresa
respektive ankomst;

2. Det nutilldags nästan fullständiga oberoendet av
väder, vind och årstid.

3. Möjligheten att företaga sådan resa utan att
behöva medföra särskild förare.

4. Den i regel rimliga kostnad för vilken resandet
kan genomföras.

Autogiron är en flygmaskinskonstruktion, vars
mest omskrivna och omtalade egenskap är dess ringa
anspråk på landnings- och startutrymme. Jämfört
med de konventionella flygplantyperna anses även
autogiron kunna tillräkna sig fördelen av större
flygsäkerhet och förenklat manöverförfarande samt därav
betingad mindre krävande förareutbildning.

Det har också gjorts gällande, att autogiron,
betraktad som maskinell apparat, skulle kräva mindre
tillsyn och tekniskt kunnande än det konventionella
flygplanet.

Den mest kända autogiron, och den enda som
hittills tillverkats i något större antal och utbjudits till
allmänheten, är Ciervas typ C.30. [1]

Det konstruktivt märkligaste hos denna, såväl i
förhållande till Ciervas tidigare som ock andra
autogirotyper, är frånvaron av alla särskilda roder och
stabiliseringsorgan. Den behövliga kontrollen i luften
erhålles nämligen genom en relativt enkel
förställning av den axel kring vilken rotorbladen rotera.

Maskinens specifikation är följande.

Öppen landmaskin med plats för två personer.

Rotor diam. 11,3 m.

Höjd 3,35 m.

Längd 6,0 m.

Motor, Siddeley Genet Major 140 hkr.

Tomvikt 574 kg.

Tillsatsvikt (passagerare, bensin och olja) 288 kg.

Totalvikt således 862 kg.

Max. hastighet 177 km pr tim.

Normal resehastighet 153 km pr tim.

Flygtid utan bränslepåfyllning 3 tim.

Enligt upplysningar från mest vederhäftiga håll äro
de speciellt autogiroutmärkande egenskaperna
följande.

Förutsättning: Vindstilla och full last.

Rullningssträcka vid landning = 0.

                „         „         start = 20 à 25 m.

Lägsta flyghastighet ca 24 km pr tim

        „         hastighet för bästa stigning 90 km pr tim.

Bästa stigning 150 m pr min.

Således stigningsförhållande = 150*60/90 000 = 1/10.

Som ovan anförts är autogirons krav på utrymme
för landning synnerligen ringa, och att denna
egenskap blivit dess mest omtalade har sin grund däri,
att för det konventionella flygplanet har just
landningsproceduren länge nog varit den mest
utrymmeskrävande.

Emellertid får man ej glömma, att vad som är
avgörande för bedömmandet av en flygmaskins
tjänlighct i tävlan med bilen är dess förmåga, att, inte
bara taga sig ned på, utan även upp från
, ett
begränsat område.

Betraktat från startsynpunkt kan ett visst område
vara olämpligt på endera eller bägge av följande
sätt. Att marken är ojämn och småkuperad. Att
området är starkt begränsat av hinder exempelvis
byggnader, skog eller höjder.

Vad förstnämnda art av olämplighet beträffar bör
C.30 på grund av sin vid starten synnerligen korta
rullningsträcka (20 à 25 m) vara ganska oberoende
därav. Vad den andra, nämligen det hinderomgivna


[1] För närmare
beskrivning se Tekn. tidskr. 1934, häfte
30 och 31, K. G. Molin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free