Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 18 maj 1935 - Kan autogiron bli en nyttighet i näringslivets tjänst och jämförlig med vad bilen är, av G. Spaak - H. C. Ørsted-Værkets tredie Udbygning, av R. Johs Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
yrkesförare vore naturligtvis liktydigt med ett allvarligt
förryckande av dess tjänstevärde. Å andra sidan
garanterar yrkesförarens som regel större
skicklighet, mera oberoende av väder och vind samt
medför nog även den fördelen att vid uppehåll i resan
det finnes någon som vårdar maskinen.
Det är sålunda tydligt, att endast i en skicklig
privatförares hand kan C.30 i berört hänseende
upptaga en tävlan med bilen, eller med andra ord, C.30
är på grand av sin ringa lastkapacitet för liten för
att i näringslivets tjänst kunna effektivt utnyttjas.
Det är på den flygtekniska utvecklingens
nuvarande stadium mycket svårt att hållbart beräkna
flygtransportkostnader, detta icke minst beträffande
en typ, som lik autogiron befinner sig i ett så
oerhört flytande utvecklingsskede. Även om alltså
C.30:s driftskostnader per resekilometer äro av
samma storleksordning, som för motsvarande biltyp,
så är dock inköpspris och framför allt
amorteringskostnad av vida högre storleksordning. (Inköpspris
ca 3 ggr, amortering ca 5 ggr.)
Lyckligtvis är man berättigad att redan nu som
utgångspunkt för sitt bedömande av autogirons värde
i berört hänseende välja den tidsbesparing, som dess
bruk kan tänkas medföra. En preliminär beräkning,
som författaren gjort, pekar hän på att enbart för
viss skogstjänst skulle denna tidsbesparing uppgå
till 2/3 av den nuvarande resetiden, eller omräknat
i pengar ca 4 000 kr. pr högre tjänsteman och år.
[1]
Om man alltså utgår ifrån, att så kunde ordnas,
att exempelvis tre tjänstemän av liknande
betydenhetsgrad kunde utnyttja en autogiro, skulle den
samlade årliga tidsvinsten kunna beräknas motsvara ca
12 000 kr. utgörande tillfredsställande ersättning för
ränta och amortering å ifrågavarande relativt
kortlivade trafikmedel.
Sammanfattningsvis må alltså framhållas, att
autogirons möjlighet att bli en nyttighet i näringslivets
tjänst är väsentligen beroende av klarläggandet av
vissa trafikförhållanden samt tillgodoseendet av
därmed sammanhängande särskilda önskemål. Främst
bland dessa önskemål står ökad lastkapacitet och
stigförmåga samt anpassbarhet som sjömaskin.
Oberoende härav står det tidsenliga kravet på viss
komfort så som ett kupéutförande innebär.
Det är bekant att strävanden pågå att tillmötesgå
dessa och liknande önskemål. Sålunda bygges i
England vid Westland Aircraft Works en
kupémaskin av autogirotyp avsedd för 4—5 personer och
vid Short Brothers sjöflygplansfirma experimenteras
med flottörer avsedda för autogiros.
Man arbetar även energiskt på att förbättra
autogirons startegenskaper i syfte att reducera
rullningsträckan till 0, dvs. att uppnå vertikal start.
Av de i detta avseende löftesrikaste
konstruktionerna bör omnämnas Kay Gyroplane där den direkt
kontrollerade rotorbladinställningen inte bara tjänar
nyssnämnt syfte, utan alltså innebär obestridliga
fördelar vid landning i blåsigt väder.
Även om alltså autogiron i sitt nuvarande
dagsutförande icke kan anses fylla de praktiska krav,
som må kunna uppställas på ett trafikmedel för
ifrågavarande ändamål, så måste det dock erkännas
och framhållas att konstruktionen ifråga
representerar ett utomordentligt framsteg och sannolikt inom
en mycket snar framtid kommer att ha nått den
vidare utveckling, som kräves för dess inrangerande
som ett nyttigt redskap i näringslivets tjänst.
Om man må tillåta sig att tillmäta den allmänna
kulturen någon uppgift, så består den kanske i att
underlätta samarbetet mellan människorna, och
därvidlag faller det kanske på tekniken att göra detta
samarbete effektivare och rationellare.
Under gångna tidsåldrar har intresset för och
arbetet på de tekniska frågornas lösande som regel
anammats av den enskilde — som ofta nog — först
efter en ensam och mödosam kamp kunnat ställa
resultaten till samhällets förfogande.
Visserligen är kanske fortfarande den enskilde en
omistlig hävstång i berört hänseende, men
samhällets inställning till hans strävanden och dess
beredskap att hjälpa är vida välvilligare.
Tekniska sammanslutningar av alla slag bereda
honom möjlighet att i en sakkunnig krets få sina
initiativ ventilerade och utredda, och tekniska
forskningsinstitutioner, såsom exempelvis hos oss
ingenjörsvetenskapsakademien, utgöra i detta hänseende
så att säga en högre instans, där man dessutom
söker stödja genom mobilisering av ekonomiska
resurser — allt för att "främja den egna industrien och
tillvarataga landets naturtillgångar".
Det synes författaren, som om de frågor och
problem som här ovan dryftats, innebära uppgifter för
såväl den enskilde som för samhälleliga institutioner
och sammanslutningar och att först genom samarbetet
de rationellaste lösningar kunna påräknas.
H. C. ØRSTED-VÆRKETS TREDIE UDBYGNING.
Den stora och moderna sista
tillbyggnaden til H. C. Ørsted-verket i Köpenhamn
beskrevs vid teknologföreningens årsmöte i
år av överingenjör R. Johs Jensen som
sedermera haft vänligheten tillställa Teknisk
tidskrift en sammanfattning av
redogörelsen. Bränslekraftverket är uppfört i tre
etapper och av särskilt intresse äro de
driftkostnadsuppgifter som överingenjör
Jensen framlagt från den sista och
modernaste delen av verket.
Sektion I med en installeret Kapacitet paa 26 000
kW er bygget i Aarene 1916—1920. Til Anlæget
hører der 10 Vandrørskedler hver med 550 m2
Hedeflade, Damptryk 15 Atm. og Damptemperatur 350°.
Elektriciteten produceres ved 6 000 Volt.
Sektion II blev opført i Aarene 1923—1926 og
indeholder 2 Turbiner paa tilsammen 32 000—40 000
kW og 8 Vandrørskedler, 940 m2 Hedeflade,
Damptrykket 25 Atm. og Damptemperaturen 375°.
Elektriciteten afgives fra denne Sektion ved 30 000 Volt.
I Begyndeisen af Tyverne blev der etableret en
50 000 Volts Forbindelse fra H. C. Ørsted Værket til
NESA [2]
og derigennem till Sydsvenska Kraft A/B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
