- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
233

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 8 juni 1935 - Den korporativa reformen i Italien (forts.), av Herman Bursie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TEKNISK TIDSKRIFT

HÄFT. 23 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8 J U N I

ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 1935

INNEHÅLL: Den korporativa reformen i Italien, av civilingenjör Herman Bursie. — Ekonomisk översikt.
— Teknologföreningen i Uppsala. — Notiser. — Sammanträden.

DEN KORPORATIVA REFORMEN I ITALIEN.

Av civilingenjör Herman Bursie.

(Forts. fr. sid. 230.)

Korporationernas inrangering bland ministerierna.

Under åren 1927—1930 utformades det syndikala
systemet i praktiken och tillkommo de flesta
kompletterande administrativa, konsultativa och
kontrollerande institutionerna, så att i stort sett endast
korporationerna återstodo i denna del av reformen.
Då bildades även Korporationsministeriet och i
samband härmed det Nationella Korporationsrådet. Det
förutvarande ministeriet för nationalekonomien
försvann och dess funktioner fördelades mellan
finansministeriet, ministeriet för lantbruk och skogsväsen
och korporationsministeriet. Det första dekretet
angående detta ministerium säger bl. a., att
korporationsministern och under hans ledning landets
prefekter[1]
skola utöva den statliga kontrollen över det
syndikala organisationssystemet. I varje provins
bildades ett provinsiellt korporationsråd under
prefektens presidium, särskilda korporativa inspektörer
direkt under korporationsministern tillsattes
dessutom med uppgift att fungera som rapportörer ute
från provinserna osv. I de provinsiella
korporationsråden äro för resten såväl arbetsgivare som arbetare
och fria yrkesmän inom respektive provinsers
syndikala organisationer representerade.

Korporationsministeriet består f. n. av följande
avdelningar:

En generaldirektion för yrkesorganisationerna.

En generaldirektion för arbetsförhållanden, social
omvårdnad och hjälpverksamhet.

En generaldirektion för industrien.

En generaldirektion för handeln och

En generaldirektion för bl. a. Nationella
Korporationsrådets sekretariat.

Det Nationella Korporationsrådet, som till sitt
namn är en konsultativ institution, ursprungligen
skapad som en sektion inom korporationsministeriet,
har i verkligheten mycket omfattande uppgifter och
en vidsträckt befogenhet. Liksom Fascismens Stora
Råd (se bifogade schematiska tablå) i verkligheten
utgör ett slags "regering ovanför regeringen", bildar
Nationella Korporationsrådet med sitt
beredningsutskott, den Centrala Korporativa Kommittén, i vissa
situationer en myndighet, som ger anvisningar och
direktiv dels åt korporationsministeriet, dels åt det
syndikala systemets centralorgan, dels — eventuellt
efter föregående förhandlingar i Stora Rådet — åt
ministerkonseljen. I sistnämnda fall tyckes
Nationella Korporationsrådet inom sitt område fungera
som Stora Rådets exekutivkommitté. Man befinner
sig här i diktaturens centrum, där diktatorn själv
leder de olika organens förhandlingar och där
gränserna mellan dessa, delvis på grund av den
upprepade representationen inom desamma, synes vara
svåra att bestämma. Genom en av sina
specialkommissioner bildar Nationella Korporationsrådet vidare
ett slags utrikesdepartement åt det under
bildning varande korporativa produktionssystemet genom
befogenheten att avge utlåtanden i avseende på
handelsutbytet med främmande länder, i fråga om
tullpolitiken och handelstraktaterna m. m.

Schematisk översikt av regeringsmakt, lagstiftande
organ och korporativt maskineri i Italien.


Konungen.

Nationella Fascistpartiet övervakar i hela landet
den politiska och sociala kontinuiteten.

Fascismens Stora Råd
anbefaller lagar,
övervakar regimens politiska
kontinuitet.

Regeringen utfärdar
dekret. överlämnar
lagförslag till kammare och
senat.

Senatens medlemmar
utnämnas av konungen på
grund av särskilda
förtjänster om landet.
Godkänner lagar, övervakar
Italiens historiska och
kulturella kontinuitet.

Kammaren väljes under
intim samverkan mellan
Stora Rådet, Regeringen
och den syndikala
organisationen. Godkänner
lagar. övervakar den
nationella ekonomiens och
produktionens
kontinuitet.

Nationella Korporations
Rådet
anbefaller
lagförslag.

Korporationer övervaka
näringslivet.

Den syndikala organisationen av
landets näringsliv. Deltar i val av
kammarledamöter.


[1] En prefekt motsvaras i Sverige av landshövding.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free