- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
234

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 8 juni 1935 - Den korporativa reformen i Italien (forts.), av Herman Bursie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rådet är uppdelat på sektioner, motsvarande
grupperingen inom näringslivet. Dess ordinarie allmänna
sammanträden hållas en gång på våren och en gång
på hösten. De ledas som sagt av statschefen själv.
Medlemmar av dessa församlingar äro bl. a.
korporationsministern, inrikesministern, ministern för
jordbruk och skogsväsen, fascistpartiets
generalsekreterare, understatssekreteraren i
korporationsministeriet samt de av arbetsgivare- respektive
arbetarekonfederationerna utsedda representanterna i rådets
företagare- och yrkessektioner med respektive
konfederationers generaldirektörer i spetsen. Vidare deltaga
bl. a. justitie-, finans- och kommunikationsministrarna
samt ministern för offentliga arbeten, kommissarien
för turistindustrien, presidenterna för
korporationerna, presidenterna för Dopolavoro, för den
nationella sociala hjälp- och understödsverksamheten
osv. Slutligen sitta där även representanter för det
italienska näringslivets utlandsförbindelser samt,
utom en rad särskilda experter och sakkunniga i
fråga om syndikal organisation och korporativ rätt
och ekonomi etc. även tre stycken av fascistpartiets
generalsekreterare utsedda representanter för de
sammanslutningar bland de statsanställda, vilka
regeringen tillåtit.

Bland de i samband med den korporativa reformen
skapade institutionerna bör dessutom nämnas Det
Statistiska Centralinstitutet i Rom med viktiga
funktioner till hjälp vid lagstiftningsarbetet och för den
allmänna sammanjämkningen.

Den senaste utformningen av den korporativa
organisationen.


I början på 30-talet stod alltså det syndikala
systemet till synes starkt och färdigt, centraliserat i de
13 konfederationerna i Rom, kontrollerat inbördes
och av korporationsministeriet, medan de blivande
korporationernas funktioner utövades dels av
sistnämnda ministerium, dels av Nationella
Korporationsrådet, dels på förhandlingsvägen
konfederationerna sinsemellan. Vissa författare höllo före, att det
dröjde med skapandet av själva korporationerna,
emedan de syndikala organisationerna funno den
redan tillrättalagda situationen till fyllest som den var.
År 1934 skapades så korporationerna, en
förskjutning ägde rum inom det hela, den syndikala
organisationen blev i viss mån omstöpt, konfederationernas
antal och befogenhet kringskuros betydligt.

Innan vi i stora drag skildra denna
omstöpningsprocess och dess yttringar inom industrien samt
antyda en smula av dess eventuella följder för den
vidare utvecklingen, kan det vara av intresse att
taga med några statistiska uppgifter. Tabell I ger
en översikt av totala antalet arbetsgivare och
arbetare som representerades av det syndikala systemet
respektive åren 1929, 1931, 1933 och 1934, samt
motsvarande siffror för industrien jämte siffrorna för de
av systemet uppburna kontributionerna under dessa
fyra år. Av tabellen framgår bland annat
fluktuationerna på grund av krisen.

Såsom ovan anförts motsvaras emellertid antalet
representerade näringsidkare och arbetare ej av
antalet i de syndikala organisationerna inskrivna.
Enligt de i början av 1935 publicerade siffrorna för
året 1934 voro av de 157 596 av den italienska
industriens arbetsgivarekonfederation representerade
företagen och industrimännen endast 86 855 eller 55,13
procent enrollerade. Industriarbetarefederationen å
sin sida, som representerade 3 313 382 arbetare,
omfattade 2 086 951 inskrivna eller 63,0 procent. (Till
industriidkare räknas såsom ovan nämnts även
tidningsutgivare och teaterledare, silkesmaskodlare
m. fl., till industriarbetare bl. a. skådespelare vid
opera, teater, film och varieté, professionella
idrottsmän och cirkusartister m. fl.) Hantverkarna äro
sammanslutna i en för hela landet gällande
federation och räknas även till arbetsgivare inom
industrien. De äro icke medtagna i ovan citerade
statistik men återfinnas i vidstående tabell II. Deras
federation representerar 723 605 yrkesutövare, av
vilka 211 263 eller 29,19 procent äro inskrivna. Om
fördelningen av representerade och inskrivna inom
övriga fält av näringslivet se vidare tabell II. De i
allmänhet höga siffrorna för procent inskrivna äro
särdeles beaktansvärda.

De inskrivna verkliga arbetsgivarna inom
industrien — dvs. enskilda företagare och bolag — äro
numera organiserade så att medlemmarna av de
största branscherna fördelas på provinsorganisationer
utan hänsyn till företagens art (alltså någonting i
stil med allmänna arbetsgivaresammanslutningar),
och de medelstora branschernas medlemmar äro
yrkesvis grupperade i interprovinsiella
organisationer. Alla dessa sammanslutningar äro därefter
centraliserade efter huvudbranscher i 40 var för sig för
hela landet gällande federationer, vilka slutligen

Tabell I. Arbetsgivare och arbetare representerade av den syndikala organisationen jämte deras kontributioner till densamma.

                                                                                1929                         1931                         1933                         1934

Totala antalet representerade .....................         12 526 839                 10 770 609                 11 171177                 14 930 388

Arbetsgivare ...................................................         4 834 291                 4 183 143                 4 151 794                 7 799 601 [1]

Arbetare ..........................................................         8 192 548                 6 587 466                 7 019 383                 6 980 123

Totala kontributionen i lire ................................         255 619 000         267 643 000                 289 939 000         283 533 259

Arbetsgivarnas kontributioner ..............................         185 176 000         187 116 000                 206 742 000         193 534 634

Arbetarnas kontributioner .....................................         70 443 000         80 527 000                 83 197 000                 89 998 625

Totala antalet represent. inom industrien ........                 2 728 467                 2 545 843                 3 114 810                 6 990 978

Industriarbetsgivare .............................................         128 700                 117 293                 119 849                 3 677 596

Industriarbetare.......................................................         2 599 767         2 428 550                 2 994 961                 3 313 382

Totala kontributioner från industrien i lire........         99 844 000         106 284 000                 93 941 000                 7 357 478

Industriarbetsgivarnas kontributioner..................         61 054 000         66 988 000                 62 726 000                 64 746 268

Industriarbetarnas kontributioner.........................         38 790 000         39 296 000                 31 215 000                 32 611 210



[1] Det märkliga förhållandet att statistiken för àr 1934 upptar flera arbetsgivare inom industrien än arbetare, beror på, att husägarna-hyresvärdarna fr. o. m. i fjol inordnats under industriens arbetsgivarekonfederation. De verkliga, arbetsgivarna inom industrien år 1931 uppgingo till 157 596, såsom framgår av tabell II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free