- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
245

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1935 - Kan trä göras svårantändligt eller obrännbart? av L. O. Bergström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 5. Plan av impregneringsanläggningen med de fyra cylindrarna samt pumpar.


2. Träet impregneras sedan under hydrauliskt
tryck genom att cylindrarna matas med en vätska
bestående av eldskyddande kemikalier lösta i vatten.
Lösningen intränger i varje por och fiber av träet
och ersätter de element, som drivits ut genom den
föregående ång- och vakuumbehandlingen.

3. Träet torkas slutligen medelst varm luft, vilken
lämnar kemikalierna i lösningen i kristallinisk form
inbäddade i träets fibrer.

4. Resultatet av denna behandling visar sig i att
träet blivit obrännbart, dvs. då träet utsättes för
hetta expandera kristallerna och bilda ett glasartat
skydd, vilket utestänger luftens syre och hindrar
luften att komma i beröring med träets fibrer. Som
en följd härav kan ingen eldslåga slå igenom
oxylenebehandlat trä. Ju större hettan är ju mer
expandera kristallerna. Om
kristallerna under en längre
tid utsättas för ständig hetta
kunna de bliva utmattade,
vilket har till följd, att
träet förkolar. Då ett skikt,
av träet förkolats, finns det
emellertid under detsamma
ett annat skikt av nya
kristaller, som komma i
verksamhet och övertaga den
eldskyddande verkan. Den
del av träet, som förkolats,
tager även verksam del
som brandskydd i egenskap
av isolator för hettan. En
nackdel är, att då träet
förkolar, förlorar det sin
hållfasthet, så man torde få
räkna med att ett
styrkeförband kan förlora sin
bärande förmåga under en
kraftig eld. För fartygsbruk

illustration placeholder
Fig. 4. Sektion genom provvägg. Statens

provningsanstalts metod.


torde det dock aldrig vara fråga om att träet
har någon bärande funktion.

Den besvärligaste och ömtåligaste delen i
oxyleneprocessen är torkningen av träet. Det är också
torkningen, som tager längsta tiden i anspråk.
Processen i cylindrarna tager i vanliga fall kortare
tid än ett dygn. Torkningen däremot tager flera
månader. Sker torkningen för hastigt, spricker
träet. För normalt trä, alltså ca 1 à 1 1/2 tums plank,
tager torkningen ca 3 månader. De flesta träslag
kunna oxylenebehandlas. Ädlare träslag, såsom
mahogny, ceder, valnöt, teak etc., gå liksom även
gran, ek och björk och de flesta vanliga träslag
utmärkt att behandla. Det enda trä, som är olämpligt
att oxylenebehandla, är kådig tall, beroende på, att
kådan tränger ut under vakuumbehandlingen och
lägger sig som ett lager på ytan, vilket
oxylenevätskan har svårt att tränga igenom. Gran av
samma slag som vår svenska gran lämpar sig
utmärkt för behandling.

Vid mitt besök i Market Bosworth fanns en massa
timmer inne för behandling. Så gott som alla varv
i England och Skottland voro representerade av sina
lager av trä, som voro till oxylenebehandling.
Dessutom fanns trä till behandling från diverse
utländska firmor och marinmyndigheter, såsom norska och
italienska marinerna. Största lagret av trä var det,
som tillhörde engelska marinen, som låter
oxylenebehandla så gott som allt sitt trä både för inredning
och däcksbeklädnad. Behandlingen utföres dels på
obearbetat trä, dels på färdigarbetade saker, såsom
dörrar, olika ramar etc. Behandlingen utföres på
trä av skilda slag och grovlekar.

Förutom en hel del plywood av prima kvalitet
fanns det trä av ned till ca 5 mm tjocklek. Övre
gränsen utgjordes av timmer av ca 12 tum i
fyrkant.

Trä är ett naturligt och gott byggnadsmaterial.
Intet annat material har en yta, som såsom träets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free