Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 22 juni 1935 - Luftkonditionering, av A. F. Rosell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT. 25 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 22 JUNI
ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 1935
INNEHÅLL: Luftkonditionering, av civilingenjör A. F. Rosell. — Notiser.
LUFTKONDITIONERING.
Luftkonditionering — dvs. luftens
försättande i god och för olika ändamål
lämplig kondition är en ny benämning på ett
gammalt begrepp. De många problem, som
äro förknippade med luftkonditioneringen
ägnas numera ett betydande intresse och
de behärskas också på ett tekniskt
fullgott sätt. Civilingeniör A. F. Rosell ägnade
i ett föredrag inför
Elektricitetsverksföreningen nyligen detta problem en belysning
ur synpunkten av luftkonditioneringens
betydelse som kraftkonsument. I
efterföljande artikel behandlar författaren det
allmän-intressanta problemet mera generellt.
Konsten att förflytta luft från ett ställe till ett annat
är i och för sig rätt gammal. Redan romarna
använde en sorts varmluftsanläggningar i sina
badinrättningar. Den metod de hade att åstadkomma
luftens rörelse var att utnyttja viktsskillnaden mellan
varm och kall luft. Anläggningar byggda på samma
princip finnas fortfarande i bruk, t. e. de gamla
varmluftsuppvärmningar enligt självcirkulationssystem,
som ännu finnas i en del skolor, men det är först
sedan man fått elektrisk drivkraft till hjälp som man
fått problemet lufttransport riktigt i sin hand.
Samtidigt har den omständigheten att numera en
betydande del av mänskligheten tillbringar lågt räknat
90 à 95 % av sitt liv inomhus gjort det ytterligt
viktigt att luften inomhus har just de egenskaper som
bäst lämpa sig för den mänskliga organismen. Under
de senaste åren har också förståelsen och intresset
för denna form av moderna bekvämligheter, god luft
inomhus, ökats i hastigt tempo. Sett ur
elektricitetsproducentens synvinkel har detta faktum bl. a. den
betydelsen, att kraftkonsumtionen för dessa
"luftanläggningar" av olika slag börjat bliva en faktor
att räkna med.
Luftens primära egenskaper: temperatur, fuktighet
och rörelse.
Det kan synas opåkallat att sätta i fråga vad
behaglig luft vill säga, men i själva verket har det
funnits åtskilligt olika åsikter om den saken.
En av de äldsta teorierna var, att den ökade
CO2-halten skulle vara orsaken till att luften i en lokal,
där många människor äro församlade, blir "tung"
och ger en känsla av obehag. En annan var att
människan utvecklade ett slags gift, som så
småningom gjorde luften oanvändbar för inandning.
Båda dessa uppfattningar äro nu helt avskrivna. De
för närvarande kända faktorer, som påverka luftens
tillstånd och inverkan på den mänskliga organismen
äro dess temperatur och fuktighet, dess rörelse,
innehåll av damm, bakterier, luktande eller giftiga gaser
samt förmodligen även dess jonisering. Utom att
tillmötesgå de naturliga fordringarna på luftens
frihet från skadliga eller luktande föroreningar, måste
man söka få en kontinuerlig kontroll på
temperatur, fuktighet och rörelse, och den behandling,
som avser att åstadkomma detta kallas
luftkonditionering. Betydelsen av dessa tre faktorer beror i
första rummet på att de bestämma luftens förmåga
att avleda värme från människokroppen. En
människa fordrar nämligen liksom de flesta andra
"maskiner" en viss kylning för att ej bliva överhettad.
En vuxen människa avger omkring 100
värmeenheter pr timme, och dessa måste kunna avgivas utan
att kroppens temperaturregulatorer behöva tillgripa
vare sig ökning av avdunstningen genom svettning,
hopdragning av de ytliga blodkärlen för förbättring
av isoleringen eller andra extrema åtgärder.
I Amerika, där man särskilt intresserat sig för
luftkonditionering, har man infört ett begrepp "effektiv
temperatur", som avser att ge en direkt uppfattning
om den kylande effekt, som luft av ett visst
tillstånd har på en människa. Man kan nämligen ge
människan samma känsla av kyla eller värme med
luft av helt skilda temperaturer, om fuktigheten och
luftens rörelse anpassas på rätt sätt. De olika,
samhörande värden på fuktighet, temperatur och rörelse,
som sålunda ge samma fysikaliska kyleffekt, sägas
ge samma effektiva temperatur. Som diagrammet,
fig. 1, visar, förvärrar hög fuktighet inverkan av
både mycket hög och mycket låg temperatur. Vid
normal rumstemperatur ger en höjning av
fuktigheten en känsla av något högre temperatur.
"Behaglighetszonen."
Man har även på basis av omfattande praktiska
undersökningar fastställt vad man på svenska kan
kalla en behaglighetszon, dvs. vissa gränser inom
vilka luftens temperatur och fuktighet bör ligga, för
att den skall vara behaglig för människor (fig. 2).
Det är ej utan vidare klart, att två olika
lufttillstånd, som ge samma intryck av värme eller köld,
också äro lika behagliga, utan det är även
nödvändigt, att luftens relativa fuktighet därvid håller sig
inom vissa bestämda gränser. Alltför fuktig luft
hindrar kroppens normala avdunstning, vilket ger
en känsla av obehag. Även alltför torr luft är
obehaglig, därför att den ger en överdrivet kraftig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
