- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
254

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 25. 22 juni 1935 - Luftkonditionering, av civilingenjör A. F. Rosell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 10. "Hygrotemper" i sortersal.


nade så, att en tillräcklig mängd av vatten tillfördes,
skulle den relativa fuktigheten som följd härav bli
mycket låg, under det att den i själva verket bör
ligga på ganska höga värden. Liknande
förhållanden råda inom en del andra industrier, t. e.
tobaksindustrien, där den behandlade varans ömtålighet
dessutom skärper fordringarna på temperaturkontrollen.

Inom pappers- och cellulosaindustrien är
förhållandet annorlunda. I torkmaskinsalarna avges utom
värme mycket stora mängder av vattenånga. Om ej
tillräckliga mängder av ventilationsluft föras genom
lokalen för att borttransportera den avdunstade
vattenmängden, blir följden en våldsam kondensering
på väggar och tak, som skadar byggnaden och
hindrar driften, utom det att förhållandena för
arbetspersonalen bli praktiskt taget olidliga. Fig. 11 visar
ventilationsanordningar vid ett modernt pappersbruk,
monterade på byggnadens tak.

Bostadshus.

För att återgå till icke-industriella anläggningar
må nämnas, att under de senaste åren en stor del av
de nya bostadshusen i Stockholm försetts med
mekanisk ventilation. Utsugningen sker vanligen med
hjälp av en för hela huset gemensam propellerfläkt,
till vilken äro anslutna kanaler från samtliga kök,
badrum, toaletter och öppna spisar. Lufttillförseln
sker genom springformade ventiler, placerade under
fönstren. Luften strömmar sålunda från
bostadsrummen mot de nämnda utsugningsställena, och för
att underlätta detta lämnar man små springor i
överkant på de dörrar, som luften har att passera.
Utsugningsfläkten skall enligt Hälsovårdsnämndens
föreskrifter arbeta kontinuerligt dag och natt. Den
elektriska kraftförbrukningen är sålunda av mycket
gynnsam karaktär och för att befordra installationen
av dylika anläggningar har också Stockholms
elektricitetsverk gått med på att för dem tillämpa en
speciell taxa (500 kr./kW-år).

Detta system har på kort tid fått mycket stor
spridning i Stockholm på grund av den betydande
förbättring av bostädernas ventilation, som det ger,
och även emedan det ger ett åtskilligt enklare och
billigare kanalsystem än det, som byggnadsstadgan
annars föreskriver. Någon möjlighet till kontroll av
rumsluftens relativa fuktighet ger det naturligtvis
dock ej.

illustration placeholder
Fig. 11. Ventilations- och värmeåtervinningsaggregat för ett

pappersbruk.


I detta sammanhang må även nämnas ett par
anordningar, som börja tillhöra den normala
utrustningen i bostadshusen, fastän de egentligen ej äro att
hänföra till luftkonditionering. Den utformning, som man
numera ger byggnaderna, har gjort att torkvindarna
nästan helt och hållet försvunnit. Samtidigt har
antalet lägenheter i varje fastighet ökat och detta har
i sin tur ökat behovet av snabb torkning av
tvättkläder. I de flesta moderna bostadshus installeras
därför numera tvättorkar, antingen i form av en
aerotemper, som ger en hög temperatur och livlig
luftrörelse i torkrummet samtidigt som den tillför den
erforderliga kvantiteten friskluft, eller också i form av
ett skåp med utdragbara torkhästar och ett med
detta kombinerat varmluftsaggregat, som ombesörjer
torkningen.

En liknande utveckling har försiggått beträffande
mattpiskningen. I en stor del av de nya fastigheterna
har man helt förbjudit mattpiskning på gården eller
balkongerna och i stället arrangerat piskrum, där man
genom att ordna en kraftig utsugning bortskaffar
dammet, allt eftersom det frigöres från mattorna etc.

Kombinerad uppvärmning och ventilation.

Det har tidigare nämnts, att man ofta med fördel
kan kombinera ventilationen med uppvärmning. Ett
intressant exempel härpå i stor skala är anläggningen
vid Lillhagens sinnessjukhus vid Göteborg.

Uppvärmningen av sjukrummen sker helt och
hållet med hjälp av den luft, som tillföres för
ventilation. Systemet lämpar sig utomordentligt väl i ett
dylikt fall, där en kontinuerlig ventilation dygnet om
är nödvändig. Det har påståtts, att systemet skulle
vara ur värmeteknisk synpunkt oekonomiskt. Detta
är emellertid ett misstag. Den mängd friskluft, som
tillföres, är bestämd på basis av ventilationsbehovet,
och ingenting skulle hindra att man för
uppvärmningen använde en mindre kvantitet luft av i
motsvarande grad högre temperatur. Anläggningen har nu
varit i drift under ett par års tid och arbetar
synnerligen väl.

Även när det gäller bostäder kan emellertid
varm1uftsuppvärmning med framgång tillämpas. I U. S. A.
har man redan för länge sedan använt sig av sådana
system för uppvärmning av villor. Utförandet har
dock i allmänhet varit rätt grovt, och det har också
funnits en tendens att övergå till varmvatten. I och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 15:46:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free