Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1935 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Johannes Ruths †, av Nils Frenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nordkinesiska provinserna kring Peiping (Peking).
Praktiskt taget befinner sig hela Kina norr om Hoangho
("Gula floden") under japansk kontroll. Varje
motsättning, som förlamat Västerns stormakters
handlingskraft, har av Japan utnyttjats till ett nytt steg
framåt — växelvis av militär och av diplomatisk
art. Japan kan här finna allt vad dess
hemmaindustri behöver i råvaruväg: olja, kol, järn, bomull,
sojabönor. Samtidigt vinnes genom kontrollen
strategisk trygghet för de japanska öarna mot
luftkrigföring. Vladivostok är för kringskuret för att kunna
spela en större roll vid konflikt.
Nanking-regeringens motstånd är ringa eller intet. N. F.-makternas
vägran att erkänna Manchukuo spelar ingen roll på
platsen eller vid Stilla oceanen. Allt tyder på att
uppbyggandet av det nya stora ostasiatiska väldet
kommer att kunna slutföras. Därmed kommer
världens politiska utseende och ekonomiska balans att
ha genomgått en väsentlig förändring.
Närmast gäller det direkt besittning av de
nordkinesiska provinserna. Möjligen komma dessa att
införlivas i Manchukuo, och Peking ånyo bli en
kejsarstad. Möjligen upprättas här en särskild regim.
Rysslands oro är i varje fall förklarlig. Dess
motstöt — om och när den kommer — sättes
förmodligen in i sydväst: över Sinkiang och västra
Yangtse-provinserna. Detta är den sannolikaste framtida
världskonflikten.
Förenta staternas och presidenten Roosevelts New
deal ha fått ett grundskott genom Högsta domstolens
utslag av den 27 maj, varigenom hela den rättsliga
grundvalen för N. R. A. på en enda eftermiddag
undanryckts. Högsta domstolen, som har till sin främsta
plikt att tillämpa Förenta staternas författning, och
som alltså i förekommande rättsfall måste
underkänna giltigheten av all lagstiftning, som den finner
strida mot någon av konstitutionens artiklar eller
amendements, har i detta utslag — som i och för sig
gällde en bagatell — konstaterat att
kongressfullmakterna, enligt vilka hela
N. R. A.-administrationen, industricoderna m. m. upprättats, strida mot
konstitutionen och därför äro ogiltiga. Utslaget
grundar sig därpå att kongressen icke haft
befogenhet att giva presidenten makt att utfärda och tillämpa
de industriella coderna, eftersom detta är
lagstiftningsakter, och kongressen ej har rätt att avhända
sig den lagstiftande makten. Vidare har högsta
domstolen funnit, att unionsregeringen icke haft rätt att
reglera löner och arbetsvillkor, vilka falla under
delstaternas kompetens. Alltså är även hela den nya
federala arbetarlagstiftningen stridande mot
konstitutionen och därmed ogiltig.
Det behöver väl icke utsägas, att detta utslag icke
betyder något sakomdöme om den Roosevelt’ska
politiken. Därmed har högsta domstolen intet att göra.
Om dessa lagar utfärdas i konstitutionell ordning,
finnes intet hinder för deras tillämpning. Men
tillsvidare hänger hela den nya Roosevelt’ska politiken i
luften.
Hade detta utslag kommit för två år sedan, skulle
det haft en samhällsomstörtande innebörd. Nu har
den "nya given" till större delen redan gjort sin
verkan. Sannolikt komma coderna fortfarande till
stor del att frivilligt tillämpas. Delvis kunna även
nya motsvarande lagar komma att antagas av
kongressen i konstitutionell ordning. Men osäkerheten
i hela den nya ekonomiska och sociala politiken i
Amerika har ställts i en slående belysning.
Slutligen är att notera att ett stillestånd avslutits
i Chaco-kriget mellan Paraguay och Bolivia. Ännu
är det emellertid för tidigt att betrakta detta
långvariga krig som definitiv avslutat.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
