Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1935 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningens avdelning för industriell ekonomi och organisation, av O. K. - Trollhättans ingenjörsklubb, av —ph. Ph—. - Svenska ingenjörssällskapet i Storbritannien, av K. B. E. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
föredragshållarens redogörelse för
marknadsundersökningarna framhöll ordf. det okloka men förekommande
tillvägagångssättet att företag tränga sig in på varandras
marknader och taga tillverkningsobjekt från varandra,
utan att undersöka, huruvida det finnes
avsättningsmöjligheter för den ökade produktionen. Här borde
marknadsundersökningen vara vägledande.
Kl. 19 intogs gemensam middag å Strömparterren
med tal och sång.
Följande dag besöktes Örebro kexfabrik, och senare
på dagen företogs utfärd till Arboga tillsammans med
ett stort antal medlemmar av Örebro ingenjörsklubb.
O. K.
Trollhättans ingenjörsklubb
avhöll årets högtidssammanträde den 27 mars.
Sammanträdet, vilket öppnades av ordföranden,
kraftverksdirektör Sylwan, bevistades av ca 50 personer, såväl
medlemmar som åtskilliga särskilt inbjudna, däribland
en lysande samling damer.
Sedan protokoll för sammanträdet den 7 mars
upplästs och justerats, lämnades ordet till professor Hans
Pettersson, som talade om "Ljuset i havet". För
nedhängning till allt större djup har utvecklingen gått
över dykarhjälmen, den vanliga dykardräkten och den
armerade dykardräkten till den s. k. batysfären, med
vilken den amerikanske djupvattensbiologen William
Beebe gått ned till 900 m djup under ytan. Beebes
batysfär är en sfärisk observationskammare av
stålgjutgods försedd med kvartsfönster och manlucka samt
upphängd i en kraftig stålkabel. Observatörerna ha
syrgasbehållare, telefon och strålkastare till sitt
förfogande. Ljusintensitetens avtagande mot ökat djup är
olika för ljus av olika våglängder i det det blå ljuset
går djupast, medan det röda och gula snart försvinner.
För ljusintensiteten gäller en exponentiallag.
Extinktionskoefficienterna för blått och orangefärgat ljus
förhålla sig som 1 : 11.
I de djupare regionerna finnes en synnerligen rik
fauna. Djupvattensfiskarna äro självlysande, i det de
utsända kallt ljus från vissa delar av kroppen.
Fiskarna livnära sig av växter, vilka växa på ringa djup och
sedan dala ner till de djupare regionerna som hö.
Talaren kom därpå in på näringsförhållandena för
de vanliga fiskarna och skildrade hur torskens och
vårlekande sillens larver äro starkt beroende på
planktontillgången under kläckningstiden. Tillgången på
plankton är åter beroende av väderleken under senvintern
och våren bl. a. på ljuset i havet. Föredragshållaren
övergick till de mätningar, som man företagit på
västkusten och i Östersjön. Ljuset mätes med
fotoelektriska celler kopplade till registrerande instrument. Med
tillhjälp av tillsatsbelysning och reflektorer kan man
därjämte mäta genomskinligheten och ljusspridningen
på olika djup. Dessa faktorer visa sig variera på så
sätt att mot stor spridning svarar liten
genomskinlighet och vice versa. Starka förändringar uppträda
härvidlag vid övergång från ett vattenskikt till ett annat,
t. e. vid gränsytan mellan färskvatten i ytan och
saltvatten längre ner. Ändringarna i genomskinlighet bero
till stor del på förekomsten av plankton.
Det med livligt intresse emottagna föredraget
beledsagades av en serie ljusbilder, som säkerligen kom
åtskilliga av åhörarna att önska sig till de djupa klara
vatten, som Beebe utforskat vid Bermudasöarna.
Ordföranden avtackade föredragshållaren, varefter
församlingen begav sig till stadshotellets festvåning för
att under övliga former begå supén. Den följande
dansen tråddes med liv och lust till fram på småtimmarna.
— ph. Ph —.
Svenska ingenjörssällskapet i Storbritannien
hade den 25 april årssammanträde i Svenska
handelskammarens i London lokaler.
Sällskapet har under sista halvåret haft två allmänna
sammanträden, varvid föredrag hållits av intendenten
Torsten Althin om "The Technical and Science Museum
in Stockholm" och av civilingenjör K. A. Ringdahl om
"Some problems of arc welding design and practice".
Vid det sistnämnda närvoro bl. a. ett tjugotal engelska
svetsningsingenjörer.
Medlemsantalet har under året ökats med 5 och
utgör nu 135, förutom hedersordföranden, generalkonsul
Sahlin, och 3 hedersledamöter.
Styrelsevalet utföll sålunda, att ordföranden,
civilingenjör W. Siberg, omvaldes; vice ordförande blevo
ingenjörerna H. Ulander och H. Zetterström,
skattmästare direktör R. Olson; övriga ledamöter: ingenjörerna
S. Busch, G. Lundequist, F. Samuelson, konsul J.
Sjögren och baron O. Thott.
Förra årets sekreterare, ingenjör H. Öfverholm och
herr L. Anderfelt, samt klubbmästare, ingenjör B.
Tigerschiöld, ha på grund av avresa från England avsagt sig
sina uppdrag och efterträtts av resp. ingenjör K. B.
Eller, herr E. Uddgren och ingenjör K. A. Ringdahl.
Till revisorer återvaldes ingenjörerna G. Erikson och
Y. Övergaard.
Efter sammanträdet intogs gemensam middag,
varefter bergsingenjör F. Kihlstedt höll ett mycket
uppskattat föredrag om olje-, malm- och särskilt
guldletning. Dessa frågor ha under senare år i olika
sammanhang ingående behandlats i Teknisk tidskrift, varför
referat här utelämnas. K. B. E.
Skånska ingenjörsklubben
anordnade den 26 april en exkursion till den nya
smörkontrollstationen i Malmö. Denna besågs under
sakkunnig ledning av hamndirektör Edlund med biträde av
ingenjör Berglund. Såväl maskinrum med moderna
kylmaskiner som laboratorier, kontorslokaler och de
väldiga kalla lagerhallarna, där det runmärkta smöret i
hundratals drittlar väntade på att bli exporterat,
genomvandrades. Efteråt samlades deltagarna på
Kungsparkens restaurang, där ordförandeklubban sköttes av
direktör H. M. Molin, som meddelade, att styrelsen till
ordinarie medlemmar av klubben invalt civilingenjör
Olof af Geijerstam och bergsingenjör Carl Reuterskiöld.
Den vid klubbens novembersammanträde av ingenjör O.
Ståhlfors väckta frågan om anskaffande av egna
klubblokaler hade behandlats av styrelsen, som emellertid
funnit, att förhyrande av ett par för ändamålet tjänliga
rum skulle draga så pass stora kostnader, att en höjning
av årsavgiften därigenom skulle bliva nödvändig.
Styrelsen hade beslutat avstyrka förslaget. Sedan
förslagsställaren medgivit, att tidpunkten vore mindre lämplig,
beslöt klubben, att inga åtgärder för närvarande skulle
vidtagas. Hamndirektör G. Edlund lämnade några
intressanta och roande upplysningar om det segslitna spel
om smörkontrollstationens placering, som föregått
byggnadens uppförande, och visade på en karta de många
olika platser, som varit på förslag. Staten arrenderar
nu stationen av Malmö stad på 50 år. Ingenjör Harry
Kähr höll därefter ett med talrika skioptikonbilder
illustrerat föredrag om "Mineraloljans användning såsom
bränsle". Talaren erinrade om att borrningar efter olja
påbörjats i Pennsylvania på 1850-talet, men upplyste
också om att kineserna långt tidigare förstått att
upphämta olja ur borrhål, med vilka de nått djup på 1 000
meter. Nu torde det djupaste borrhålet vara 3 500 meter.
Av de i bergoljan ingående kolvätena var bensinen
ursprungligen en så föga välkommen biprodukt, att den
uppbrändes i öppna eldar. Nu är den huvudprodukten.
Olika typer av oljeeldade ugnar för industriellt bruk
visades: muffelugnar, halvmuffelugnar, degelsmältugnar,
flamugnar, torkugnar m. fl. Oljeåtgången kan på
förhand beräknas, så att förbränningsvärmet täcker
behovet av nyttigt värme jämte de oundvikliga förlusterna
genom skorstensgaserna, strålningen och luckorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
