Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 278 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 28. 13 juli 1935 - Vattenkraftverket vid Koivukoski i Kymmene älv. I. Den vattentekniska utformningen, av Bror Sjögren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig, 3. Regleringsdammens nedströmssida. Sektorluckorna i förgrunden.

för bestämmande bl. a. av den ekonomiska
gränsen för Högforsverkets vattenkonsum, med
särskild hänsyn till planerade rensningar i älven mellan
Högfors och havet, kunde storleken av
vattenavledningen från Koivukoski- till Högforsgrenen
överblickas och förty också den lämpliga
utbyggnadskapaciteten för Koivukoskiverket fixeras.

Med den nuvarande installationen i Högforsverket
(2 st. Kaplanturbiner) konsumeras vid normal gång
med maximal verkningsgrad 60 m³/s vatten,
lämnande vid 12,3 m fallhöjd en turbineffekt av 8 750
hkr, vilken vid överbelastning kan uppdrivas till
85 m³/s, varvid turbineffekten stiger till 11 500 hkr
vid 11,7 m fallhöjd och en med 5 % reducerad
verkningsgrad. Efter insättande av ett framtida 3:dje
aggregat på 20 m³/s möjliggöres verkets drivande
med maximal verkningsgrad vid den vattenkonsum,
ca 80 m³/s, som enligt utförda beräkningar kan
betraktas som den ekonomiska gränsen för
Högforsgrenens konsum ökad med 5 m³/s under
flottningstiden. I analogi härmed fixerades vattenkonsumen
i Koivukoskiverket till 40 m³/s, medförande en
uttagbar botteneffekt av 2 200 hkr, som vid
överbelastning kan ökas till 2 600 hkr.

Efter jämförande beräkningar av olika
utbyggnadsmöjligheter fastställdes slutligen såsom det
lämpligaste det förslag som framgår av bifogade
planritning (fig. 4). I rak linje över forsnacken i
Koivukoski har sålunda en regleringsdamm
uppförts, därifrån driftvattnet avledes genom en på
östra stranden grävd, ca 400 m lång, kanal till
maskinhuset, placerat på östra stranden nedanför
Tomsankoski. Regleringsdammen, som har en längd
av ca 100 m, är försedd dels med två lika stora
12,5 m breda flodutskov vid den västra, djupare
sidan, avstängda medelst elektromotordrivna, uppåt
rörliga sektorluckor, och dels med 4 st. lika breda
utskov, avstängda medelst nålar (fig. 5 och 6). För
fiskens vandring äro tvenne fisktrappor utförda, en
vid regleringsdammens västra sida och en invid
maskinhuset, den senare avsedd att komma till
användning, då allt vatten ledes genom maskinhuset.

Sektorluckorna, som valts med hänsyn till deras
större driftsäkerhet vid fjärrmanövrering, äro
avsedda att dämma en normal nivå av +14,0 m,
motsvarande 4 m vattentryck. Bordläggningen är
utförd av 10 mm tjock, välvd mantelplåt nitad på
E-spanter, understödda av horisontalbalkar av
I-järn. Vattentrycket överföres till utskovets
sidoväggar genom sneda strävstöttor, som medelst
kraftigt utformade vridtappar leda i lagerskålar i
murverket, placerade så att de ständigt ligga över
vattenytan.

Med hänsyn till vinterdriften äro sektorluckornas
anslagsjärn i murverket uppvärmbara dels medelst
lågspänd ström, som ledes genom själva järnen från
en i manöverhuset uppställd transformator, och
dels medelst bakom järnen fastsvetsade gasrör, fyllda
med olja, som uppvärmes genom doppvärmare.

Vardera sektorluckan lyftes med en hastighet av
ca 0,4 m per min. förmedelst ett separat elektriskt
linspel, placerat på en spelbro av järnfackverk och
försett med tvenne lintrummor på vilka en
galvaniserad 222-trådig stållina upplindas. Linspelen, som
beräknats för dubbla luckvikten med hänsyn till
event. fastfrysning, äro försedda med 3 kW
kortslutna motorer med fasomkopplare,
gränslägeströmbrytare och bromsmagneter och kunna manövreras
såväl från dammen som från ångcentralen
(moderverket) i Högfors.

Tilloppskanalen är till största delen schaktad med
en bottenbredd av 15 m och en släntlutning av 1:1,5.
Släntförstärkning har utförts medelst stenrevetering
närmast vattenlinjen och med längsgående trävirke
under densamma. Invid maskinhuset övergår
jordkanalen i en trattformig betongkanal, anslutande till
maskinhuset, på vars östra sida ett isutskov och en
bottenlucka för kanalens tömning utbyggts medan
den tidigare omnämnda nedre fisktrappan mynnar
på den västra sidan.

Regleringsdammen och tilloppskanalen äro, som
av det sagda och bilderna framgå, utformade så
enkelt som möjligt och förete icke några särskilda
egenheter, om man bortser från de uppåt rörliga
sektorluckorna, vilka torde vara de första
fjärrmanövrerade luckor av denna typ som kommit till
användning i landet.

Vad åter maskinhuset beträffar så har en mera
radikal avvikelse från den hittills vanliga
utformningen här visat sig nödvändig för kostnadernas
nedbringande. Den grundläggande idén, som är hämtad
från svenska statens i fjol igångsatta kraftverk vid
Vargön, bygger på principen att genom
hävertinledning av driftvattnet och ledskenefotens höjande i
nivå med eller över uppströmsvattenytan kunna
undvara avstängningsluckor framför
turbinöppningarna. Idén har emellertid vid Koivukoskiverket
erhållit en vidare tillämpning genom rön och
iakttagelser, gjorda under den tid kraftverket varit i
drift, därvid hävertanordningen befunnits väl lämpad
även för regleringsändamål, varom en utförligare
redogörelse i det följande skall lämnas.

På valet av turbintyp inverkade såväl verkets
karaktär av sekundär bottenbelastningsstation, som
kostnadshänsyn, varvid en propellerturbin med dess
högre varvtal (150 per min.) visade sig fördelaktigast.
I besparingssyfte togs steget fullt ut genom
bortlämnande helt och hållet av regulator och rörliga
ledskenor. Turbinen har därför endast erhållit fasta
ledskenor, utformade för att jämväl tjänstgöra som
stagpelare för uppbärande av belastningen från
generator, bärlager och betonggolv. Ledskenor och
ledskeneringar samt turbinlock och rotationskon
äro ända ned till navet utförda av svetsad plåt,
medan de fyra löphjulsskovlarna bestå av rostfritt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>