- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
288

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 29. 20 juli 1935 - Vattenkraftverket vid Koivukoski i Kymmene älv, av diplomingenjör C. G. von Pfaler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Fig. 19. Rotorn inlyftes.


uttages på linjesidan om effektbrytaren med
"Concordia" högeffektpatroner och är för minskande av
eldfaran uppställd på nedströmsplanet invid
spiralväggen. Till stationens samlingsskenor har ett
överspänningsskydd bestående av 3 stycken i stjärna
kopplade Sieverts kondensatorer kopplats. Alla
dessa detaljer framgå ur fig. 18.

Alla reläer och manöverapparater ha sammanförts
till en liten instrumenttavla i trenne fält, som synes
å fig. 17. Det första fältet upptager automatbrytare
för oljepumpmotorn, ejektormotorn, luftventilmotorn
och mataremaskinen samt en brytare och säkerheter
för en till dammen gående linje jämte
manöverbrytare för dammluckorna. Fältet 2 upptager alla
starkströmsreläer och volt- och ampèremätare för
manöverbatteriet. Fält 3 åter upptager
mätinstrumenten för generatorn samt manöverbrytare för såväl
ejektor, luftventiler som effektbrytare, samt
regleringsmotstånd för generatorns mataremaskin ävensom
en Brown Boveri & Co. spänningsregulator. Denna
är av normal typ och försedd med en
kompenseringsanordning för hållande av konstant fasförskjutning
vid inom vissa gränser varierande
generatorspänning. På en vridbar arm fastsatt i tavlan äro
infasningsinstrumenten, nollvoltmätare och
dubbelfrekvensmätare anbragta.

Då kraftlinjen från verket går utan avtappning
direkt till moderverket och anslutes till dess skenor,
behöver någon fjärrmätningsanläggning ej förutses,
utan tavelinstrumenten därstädes visa direkt
kvaliteten och kvantiteten av stationens avgivna effekt.

Manövreringen av kraftverket sker med svagström
över en standard telefonkabel. Härvid åtgå inalles
17 st. ledningar, nämligen 2 st. för ejektorns
manövrering, 2 st. för luftventilens manövrering, 1 st.
för luftventilens återställning, 1 st. för gemensam
återledning, 2 st. för manövrering av dammlucka nr
I, 2 st. för manövrering av dammlucka nr II, 1 st.
återledning för luckornas manövrering, 4 st.
ledningar för luckornas lägesindikering, 2 st.
ledningar för telefon.

Den uppsatta luftkabeln har dock för
tillgodoseende av framtida behov för vattenståndsvisare etc.
försetts med 30 trådar.

För att ej behöva frukta oavsiktliga "kommandon"
vid fel i manöverkabeln har ett separat batteri för
fjärrmanövreringen uppställts i moderverket, så att
kabeln alltid kan vara spänningslös utom vid
kommandogivning. Det skulle nämligen kunna draga
med sig synnerligen allvarliga konsekvenser i
översvämningar o. d. om t. e. luckorna i dammen
plötsligt, personalen ovetande, skulle stängas eller
öppnas av sig själva.

Igångsättning av stationen sker nu enkelt som
följer. Efter att ha kontrollerat att luftventilerna
äro stängda, öppnas ejektorn, som omedelbart börjar
höja vattnet i spiralen. Medan detta sker spännes
fjädenkraftackumulatorn för effektbrytaren, mataren
startas och spänningsregulatorn inkopplas. Då man
i ett vattenståndsglas, insatt i spiralväggen, ser att
tidpunkten för starten närmar sig, inställes
fältförsvagningsautomaten så att matareströmmen stiger i
rotorn. Sedan vattnet stigit så högt att turbinen
startar, kan varvtalet regleras genom att öppna på
luftventilen, vilket dock ej är nödvändigt.
Småningom stiger varvtalet allt mera och spänningen
antager normalvärde, och då faslikhet råder, infångas
generatorn genom inkoppling av effektbrytaren.
Skulle tilläventyrs varvtalet stiga för högt, verkar
periodreläet och öppnar luftventilerna, varvid
vattnet avstänges, och man kan nu lätt infånga
generatorn vid utlöpningen, varvid generatorn kommer att
hänga på nätet som motor. Härefter evakueras
spiralen på nytt och turbinen börjar giva effekt. På
grund av kortslutningslindningen i rotorn och
generatorns egenskaper i övrigt samt kraftlinjens
dämpande inverkan är valet av inkopplingsögonblicket
för övrigt alls ej kritiskt, utan infasningen har
alltid lyckats utmärkt, även om det idealiska
momentet icke alltid funnits.

Om man önskar, kan man även insätta ett relä
för inkoppling av brytaren, då synkronism råder,
varvid stationen sålunda blir helt betjäningslös.

Kraftverksdammens instrumentering.

Av de båda tidigare nämnda uppvärmningssätten
för sektorluckorna har t. v. rörsystemet använts.
Ifrågavarande rör ha för ändamålet fyllts med
transformatorolja, som uppvärmes med 6 m långa
"doppvärmare" bestående av 9 mm kopparrör med
indragna motståndstrådspiraler isolerade från röret
med steatitpärlor. En effektförbrukning av 4 kW
per tätning har visat sig väl förslå för hindrande
av luckans fastfrysning i alla väder.

För att skydda luckor och luckspel mot
överbelastningar vid alla ev. förekommande fall är spelet
utrustat med känsliga, noggrant avvägda
dynamometrar, som säkert stoppa motorn om belastningen
på spelet blir större än tillåtet. Luckorna
manövreras med reläer från moderverket i Högfors och äro
försedda med fjärrindikatorer av Siemens system så
att luckornas läge i varje nu här kan avläsas och
registreras. För att ev. kunna smälta is på luckor
och pelare vintertid har på dammen uppställts en
liten ångpanna för 5 atm. drifttryck.

Då vid verkets utförande så pass många nya idéer
funnit sin tillämpning, är det klart att
igångsättningen och den första drifttiden emotsågs med
spänning. De uttalade farhågorna ha emellertid
dess bättre i ingen mån besannats, utan allting har
från början löpt klanderfritt. Då även
byggnadskostnaderna visat sig bliva låga, är det troligt, att
denna kraftverkstyp kan bidraga till ett
underlättande av utbyggandet av många av de låga
fallhöjder, varpå vårt land är så rikt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:29:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free