Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 20 juli 1935 - Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken, av Frithiof Holmgren - Notiser - Säregen orsak till eldsvådetillbud - Reseberättelse - Litteratur - Insänd litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att ej slitas för mycket.
Fördelningsledningarna äro av samma slag som nedledningen.
(Liuksiala, Kraft och Ljus, 1935, h. 3, s. 60.)
AEG tillverkar en ultrarapidkamera för 80 000
bilder per s av storlek 3 X 24 mm med en filmhastighet
av 20 m/s. Den är försedd med roterande lins,
specialslutare och en serie prismor, som frambringa
sneda rader av bilder, 8 st. bredvid varandra i
filmens tvärriktning. Totalt 300 000 bilder kunna
upptagas på mindre än 4 s. Den användes för studiet av
rörelserna hos fjädrar och ventiler, förloppet vid
strömbrytning, säkerhetsmetaller och bågsvetsning
m. m. (The Power Engineer, 1935, h. 4, s. 144.)
Vid svetsning måste svetsarens ögon skyddas både
mot bländning, ultravioletta och infraröda strålar.
De ultravioletta förekomma i liten mängd i
metallbåge och alstra övergående smärtor. De infraröda
kunna medföra kronisk skada, som inträder utan
föregående smärtförnimmelse. Vanliga nu använda
rödblåa glas genomsläppa 0,1 % av de synliga och 20
% av de infraröda strålarna. Arcos har
utexperimenterat ett olivgrönt glas "arcos-gamma skyddsglas",
som helt absorberar de osynliga strålarna. (Arcos,
1935, h. 65, s. 1185.)
För närvarande finnas ca 50 helsvetsade fartyg,
varav två tredjedelar ha längsgående spant.
Ekonomien hos svetsningen ligger huvudsakligen i att
kunna ersätta överlappsnitningen med
stumsvetsning, vilket ej överallt kan ske. Svetsning sker
genom hopsättning bitvis, ej såsom förr vid nitning
omedelbart efter hela fartygets längd. Tjockbelagda
elektroder ha i allmänhet utträngt den obelagda för
fartygssvetsning. (J. Lyell Wilson, Marine
Engineering, 1935, h. 4, s. 150.)
Tysken Pfistershammer har konstruerat en svetsad
rörstolpe, som redan fått vidsträckt användning för
svagströms- och starkströmsledningar. Sektionen är
elliptisk och stolpen består av flera svetsade svagt
koniska rörsektioner av tunn rostfri specialstålplåt
(60—70 kg/mm2), vilka vid montaget trädas i
varandra teleskopartat. En stolpes sektioner
transporteras liggande i varandra, burna av en man. Vid
montaget dragas sektionerna ut i varandra tills en
överlapp, lika stor som ellipsens storaxel, ernås och
stolpen kan resas av en à två man. (Norsk
Eltidskrift, 1935, h. 11, s. 159.)
S. J. förnyar användningen av begagnad räls
modell 1896 (41 kg/m, rälslängd 10 m) genom att
avkapa ändarna och hopsvetsa två och två till en längd
av 18,4 m. De goda erfarenheterna härmed har även
lett till svetsning av 12 m räls i längden om 22,4 m.
Termitsvetsning kostar ca 30 kr./skarv. Med
brännsvetsmaskin blir kostnaden 3: 50 kr./skrav.
Maskineffekt 47—60 kW (max. 27 000 A i skarven).
Energiförbrukning 4 à 4,5 kWh/svets. Tid per skarv ca 3
m. Hoptryckning med en kraft av 18 t. Ca 20 000
räler ha hopsvetsats på detta sätt. (T. Pramberg,
Statsbane-Ingeniören, 1935, h. 2, s. 26.)
Vid en kalifornisk cementfabrik har utförts en
lastningsbrygga för 15 m vattendjup där dyningar
upp till 6 m höjd ifrågakomma. Den har endast att
bära två 300 mm rör för cementtransport, ett 150 mm
för olja och ett 75 mm för vatten. Bryggan byggdes
av ett system stålrör utan söm samt I-balkar med
kryssträvor. Alla skarvar svetsades, vartill åtgick
10 t svetstråd för 8.1 km total svetslängd. Bryggan
är 700 m lång. (Oest. Arch. u. Ing. Ver. 1935, h.
11/12, s. 71.) Frithiof Holmgren.
Rättelse. I min uppsats om tidskriftsnytt i häfte 26,
sid. 262, tredje stycket, finnes en uppgift, att
utblåsningsventilerna till en Pratt & Whitneys flygmotor skulle
kylas med soda. Denna uppgift är felaktig. Ventilerna
kylas med metalliskt natrium.
Sthlm den 15 juli 1935. Frithiof Holmgren.
NOTISER
Säregen orsak till eldsvådetillbud. Under denna
rubrik refererar tidskriften Brandskydd en händelse
som synes förtjäna all möjlig uppmärksamhet. Då
föreståndaren för materialförrådet vid ett större
industriföretag för någon tid sedan en morgon kom in i
förrådsbyggnaden, märkte han röklukt i lokalen. Vid
företagen undersökning upptäckte han, att rökslingor
uppstego ur ett större träfat med zinkvitt, och då locket
avlyftes, visade sig hela mittpartiet av zinkvittsmassan
rödglödande. Färgfatet stod på trägolv och var
omgivet av en hel del brännbara föremål.
Självantändning i zinkvitt torde vara mera ovanlig. Anledningen
i detta fall tros vara, att metallisk zink i pulverform,
som av en eller annan anledning kommit att ingå eller
uppstå i färgmassan, tillsammans med zinkvitten bildat
en s. k. pyrofor blandning, varvid kanske också
antändningen påskyndats av en viss fuktighetshalt. Någon
större fuktighet kunde dock ej iakttagas, då fatet, som
rymde 100 kg, tre eller fyra dagar före
eldsvådetillbudet intogs och slogs upp i förrådsbyggnaden. Ur
fatet hade på denna tid hunnit uttagas ca 50 kg zinkvitt.
Reseberättelse. Till kommerskollegium har inkommit
följande reseberättelse: Dnr 1895/1935. Berättelse över
resa i Tyskland för studium av allmän ångteknik, av
civilingenjör Gösta Olsson. Ingenjör Olsson företog
resan med stipendium ur Possehlska fonden 4 juli—5
november 1934.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
River Conservancy Commissions for Kwantung
Province, National Government. Report of the
Engineer-in-Chief. Twelfht Report, Biennial for the period October
lst, 1931 to September SOth, 1933.
Road and Rail in forty countries, report prepared for
The International Chamber of Commerce, av Paul Woht.
och A. Albitreccia. London 1935, Oxford University
Press. Pris 18 sh.
The Institution of Structural Engineers, London:
Report on the Treatment of Welded Structures by the
Metallic Arc Process. London 1935. Pris 5 sh.
American Society for Testing Materials, Philadelphia:
Proceedings of the Thirty-Seventh Annual Meeting.
Volume 34. Part 1. New and revised teniative
standards, tentative revisions of standards. Part 2.
Technical papers.
Tekniska samfundets handlingar. Göteborg.
Nr 4. 1934. Om sopkärl, sopnedkast och
sopförbränning, av A. Anderberg.
Svenska vattenkraftföreningens publikationer.
276 (1934 : 15). Till frågan om 50 % förhöjning av
expropriationsersättning vid expropriation för
starkströmsledning. Tvenne prejudikat. Pris kr. 1: 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
