Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 3 aug. 1935 - Tekniska föreningar - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Insänt: Modersmål och teknik, av K. I. K. - Personalnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i garnet och kan även anordnas så, att spänningen
automatiskt och fortlöpande registreras. Man har
härigenom så att säga erhållit ett "elektriskt öga", som
på ett synnerligen elegant sätt möjliggör en noggrann
kontroll av maskinens arbetssätt.
Hur man medelst lämpligt val av elektromotor
lyckats åstadkomma en långt gående utjämning av
arbetsmaskinernas energibehov redogjorde talaren för i
sitt andra föredrag, vars första del behandlade den
elektriska driftens tillämpning vid vävstolar. Dessas
arbetande delar befinna sig nästan genomgående i
fram- och återgående rörelser, vilket förorsakar stora
variationer i kraftåtgången och därav följande ojämna
påkänningar hos materialet. Kunde man utjämna dessa
belastningsspetsar skulle en betydande energibesparing
uppnås. Vidare skulle vävstolens arbetande delar i
hög grad kunna skonas, och slutligen skulle genom att
ansträngningen av det bearbetade materialet minskas
fel kunna undvikas, dvs. en bättre kvalitet uppnås.
Detta har man erhållit på principiellt tvenne olika sätt.
Vid tyngre långsamtgående stolar ges motorn en
pendelartad upphängning med automatiskt verkande
spännrulle. Variationerna i belastningen utjämnas på detta
sätt genom att motorn vid ökad belastning gör ett
utslag. Även här åskådliggjordes anordningen genom en
film.
Vid hastigare gående vävstolar sker drivning av
vävstolen genom en motor med stort varvantal, som
via en gummirepväxel och en kugghjulväxel driver
stolen. I den förstnämnda växeln är en koppling
inbyggd. Motorn befinner sig hela tiden igång; genom
att varvantalet är högt har motorn en stor svängmassa
som vid stolens igångsättning och även under gången
verksamt bidrar till att utjämna spetsbelastningarna.
I den senare delen av föredraget redogjorde talaren
för de metoder, som utarbetats för att vid varornas
förädling möjliggöra seriedrift av olika arbetsmaskiner.
Här gäller i första hand att utjämna de ändringar i
varans längdspänning, som uppstår vid de olika
arbetsprocesserna. Även i detta avseende har
kommutatormotorn visat sig kunna erbjuda stora fördelar. Den
erforderliga regleringen sker genom att varan ledes
över rörliga kompensatorvalsar, vilka vid
längdförändringar i varan automatiskt påverka borstställningen
på respektive motorer och därigenom åstadkomma den
behövliga ändringen i motorns hastighet. Ett annat
sätt att ernå samma resultat erbjuder användandet av
likströmsmotorer i s. k. Leonardkoppling, där
hastighetsvariationerna uppnås genom förändringar i
magnetiseringsspänningen. Nyligen har denna metod
ytterligare fullkomnats genom att man i stället för
Leonardsystemets roterande omformare använder en
gallerstyrd kvicksilverlikriktare.
Utom genom de nyss nämnda filmerna illustrerades
föredragen av ett stort antal belysande ljusbilder.
De närvarandes tack till föredragshållaren för de
värdefulla och givande föredragen framfördes av
överingenjör Engblom.
Efter föredragen samlades de närvarande till en
gemensam supé med "Nachspiel". Wm.
INSÄNT
Modersmål och teknik.
Herr redaktör.
Det torde vara en erkänd sak att vårt språk icke
är lättillgängligt. Var och en som avser att uttrycka
sig med någon urskillning bör känna ett oavlåtligt
behov att förkovra sig däri och denna anspråkslösa
strävan är en sida av språkets liv som icke bör föraktas.
Kan hågen för den andliga odlingen uppenbara sig
ursprungligare än i aktningen för det gemensamma
språket? Så som det andliga livet synes gestalta sig
borde även teknikern besinna sitt ansvar — ytterst
kanske för att balansen mellan civilisation och industriell
utveckling må bevaras.
Denna vidlyftiga inledning har föranletts av en
obetydlig detalj i vattenkraftföreningens utställning, där
man vid klargörandet av energi- och effektbegreppen
ville uttrycka det senare med ordet "prestation". Jag
tror att tillvägagångssättet är typiskt. Den svenska
facktermen "effekt" har tidigare, om jag minns rätt,
angripits som språkbildning; den förefaller också i hög
grad konstgjord. När man nu vill förklara den, går man
återigen mer efter ordens lärda yttre än efter deras
kärna. Man skulle kunna invända att vår tekniska
vetenskaps "alma mater" brukar ordet "Leistung" som har
samma betydelse som prestation, översättaren skulle i
så fall omöjligt undgå att känna en lätt yrsel när han i
detta sammanhang måste särskilja begreppen arbete och
prestation, men det går kanske; den germanska anden
förefaller robust i sådant avseende.
Det torde emellertid vara ofrånkomligt att de
romanska språken — tack vare en omvårdnad som strängt
taget kanske går tillbaka till tider då hos oss "endast
barbariet var en gång fosterländskt" — röra sig med
finare distinktioner och att engelskan tagit mycket i
arv av dem. Går man därför till franskan finner man
i stället ordet "puissance", i engelskan ordet "power",
vilka man givetvis översätter med "kraft", "makt" eller
"förmåga". Det första av dessa ord, som måste anses
betecknande, användes redan med en skiftning i
betydelsen för att ange vad de båda andra språken
gemensamt benämna "force", dvs. på svenska "armstyrka".
Fastän den olärda hopen hänger fast vid ordet
"vattenkraft" och de lärde vid ordet "hästkraft", har
ordet kraft i denna mening gått förlorat för mekaniken
och det återstår knappast något annat än att
omskriva det med arbetsförmåga. Denna uppfattning torde
vara gammal inom lärobokslitteraturen.
Teknologföreningen har i ett par fall sysslat med
nomenklatur, men resultatet eller det därmed
förbundna meningsutbytet förefaller mig understryka
kravet på större språklig uttrycksfullhet och klarhet. Det
förefaller som för mycken algebra gjorde även teknikern
benägen att i orden blott se godtyckliga bokstavs- eller
partikelkombinationer, vilka så småningom göra honom
främmande för ett levande bildspråk. Att den tekniska
utvecklingen måste få ett starkt inflytande på språkets
liv är givet, men den får ej utarma eller behandla det på
ett sätt som påminner om Prokrustes. Det är inte ens
sagt att tekniken själv skulle må bra av det.
Maj 1935. Högaktningsfullt
K. I. K.
PERSONALNOTISER
in memoriam
Ingenjören Waldemar Boman,f. 1863, avled den 11 juli 1935.
F. marindirektören Thore G. Knös, f. 1872, avled den
23 juli 1935.
Förste byråingenjören, kapten vvk, Carl Erik Kristoferson,
f. 1888, avled den 19 juli 1935.
P. d. kaptenen och byråingenjören J. August Thorén,
f. 1849, avled den 16 juli 1935.
SAMMANTRÄDEN
Skånska ingenjörsklubben håller extra sammanträde i
Malmö fredagen den 9 augusti. Först beses Skånemässan
under sakkunnig ledning. Därefter samlas man på
Kungsparkens restaurang kl. 18 för åhörande av ett föredrag av
försäljningschefen Sam Widenfelt från Göteborg om
"Förpackningens betydelse i modern distribution och
försäljning". Efter förhandlingarna följer supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
