Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 10 aug. 1935 - Notiser - Statens vattenfallsverk 1934 - »Moderna kontoret 1935» - Pragmässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
produktionssiffra innebär ett rekord. Detsamma gäller
siffran för den från främmande verk inköpta energien,
123 mill. kWh mot ca 90 mill. kWh år 1933.
Energileveranserna uppgingo till 1 709 mill. kWh mot 1 559
mill. kWh år 1933 och de debiterade energiavgifterna
till 33,4 mill. kr. mot 30,8 mill. kr. år 1933. De
debiterade avgifterna, räknat pr avgiftsbelagd kWh, utgjorde
1,97 öre mot 2,00 öre år 1933.
Högspänningslinjerna hade en total längd av 21 827
km (år 1933 21 428 km). De egna linjerna utgjorde
därav 7 644 (7 422) km, abonnentlinjerna 14 183 (14 006)
km. Antalet sekundärstationer för 40, 50, 70 och 130
kV utgjorde 45 (därav 34 egna stationer), antalet egna
fördelningsstationer för 10, 20, 40 och 50 kV 6 och
antalet tertiärstationer 683 (därav egna stationer 374).
Antalet egna mätningsstationer var 22.
Av den levererade energien användes för allmän
distribution 860 (år 1933 800) mill. kWh, för elektrifierade
järnvägar 220 (190) mill. kWh, av större pappersbruk,
träsliperier, gruvor m. m. 570 (530) mill. kWh, för
elektrokemiska och elektrotermiska ändamål 320 (250)
mill. kWh samt för ånggenerering i elektriska pannor
10 (30) mill. kWh.
För att täcka kraftbehovet inom centralblocket
fordrades under hela året ett visst tillskott av ångkraft från
Västeråsverket samt inmatning från främmande
kraftföretag. Detta reservkraftbehov var särskilt stort i
början av året, då det tidvis uppgick till 12 mill. kWh pr
vecka, samt under lågvattenperioden i juli och augusti,
då värdet 8 mill. kWh pr vecka nåddes, medan under
årets sista kvartal endast en mindre energibrist
uppträdde under dagtid, samtidigt som ett obetydligt
nattöverskott fanns. Produktionen vid Västeråsverket
uppgick till 97,7 mill. kWh (år 1933 88,1 mill. kWh)
motsvarande 6,7 (6,4 %) av den totala energiproduktionen
inom centralblocket.
Under året utfördes en del utvidgnings- och
ändringsarbeten vid kraftverken. I Trollhättan har turbinen i
aggregat nr 9 ombyggts, varvid effekten ökades från ca
13 200 till ca 17 500 hkr. I Västerås ångkraftstation ha
två pannor ombyggts samt vid fyra andra större
ändrings- och revisionsarbeten utförts. Vid Porjus
kraftstation har den andra tilloppstunneln med intagsbassäng
färdigställts och tagits i bruk. Vid Norrfors
kraftstation har regleringsdammen ombyggts för en höjning av
övre vattenytan med 1 m. Linjen Alingsås—Göteborg
har ombyggts från 55 till 130 kV, linjen
Västerås—Krylbo—Hedemora (70 kV) färdigställts, ombyggnaden av
linjen Älvkarleby—Hedemora från 40 till 70 kV
påbörjats och arbeten påbörjats för byggande av två nya 70
kV-linjer, nämligen Västerås—Eskilstuna och Västerås—
Enköping.
Trafiken i Trollhätte kanal visade under året en
betydlig ökning; den transporterade godsmängden ökades
med ca 24 % till 1 990 170 ton, vilken siffra överträffar
den tidigare rekordsiffran från 1929 med 27 800 ton. I
Södertälje kanal ökades den transporterade
godsmängden med 29 % till 900 200 ton. Även denna godsmängd
utgör ett rekord.
"Moderna kontoret 1935." Under tiden 7—15
september i år kommer en kontorsutställning att anordnas på
Handelshögskolan i Stockholm under arrangörskap av
tidskriften Affärsekonomi, Dagens nyheter och Sveriges
kontoristförening. Denna utställning, som är den
ojämförligt största i sitt slag som någonsin förekommit i
Sverige, anordnas i direkt anslutning till den stora nordiska
revisorskongressen. Alla kategorier av maskiner och
övriga kontorshjälpmedel komma att bli representerade.
Någon kontorsutställning har icke hållits här i
landet sedan år 1929, varför utvecklingen på det
kontorstekniska området hunnit sätta djupa spår och
åstadkommit väldiga förändringar. På årets utställning är
antalet utställare och representerade maskinmärken
ungefär 50 % större än 1929. Under de sex år, som förflutit
sedan förra utställningen, har så mycket hunnit hända
på detta område, vilket icke ens den för dylika ting
speciellt intresserade måhända alltid haft möjlighet att
skaffa sig närmare kännedom om. Materialet är
därtill alltför stort och för den enskilde i många fall
mindre lättillgängligt.
På utställningen komma att visas
bokföringsmaskiner, hålkortsmaskiner, faktureringsmaskiner,
räknemaskiner av såväl additions- som multiplikationstyp,
skrivmaskiner, dupliceringsmaskiner, tryckmaskiner,
genomskriftsapparater, dikteringsmaskiner,
checkskyddmaskiner, telefonanläggningar, kortsystem, kontorsmöbler
och övrig kontorsutrustning.
Förutom demonstrationer av dessa olika maskintyper
komma föredrag att hållas av praktiker och teoretiker
över ämnen, som beröra kontorsorganisationen. Sålunda
håller professor H. Schybergson från Helsingfors ett
föredrag om resultatredovisning under växlande
konjunkturer, kamrer J. Ekström om Finspongs metallverks
verkstadsbokföring, professor A. ter Vehn om
Schmalenbachs kontoplan, förste revisor C. Murray om budgetens
betydelse för besparingssträvanden och överingenjör T.
Sällfors om kontorsarbetets rationalisering.
Utställningens utan tvivel mest intressanta avdelning
är den "Allmänna utställningen", som består av ett
antal arbetande bokföringsavdelningar från kända svenska
företag. Här kommer sålunda att visas hur Finspongs
metallverk analyserar sina tillverkningskostnader med
tillhjälp av hålkortsmaskiner, hur postgirokontoret
bokför alla de omfattande postgirotransaktionerna, hur
Wallbergs yllefabrik i Halmstad sköter sin bokföring,
hur Åhlén & Holm skriver ut checker och
postgiroblanketter samt hur Malmö strumpfabrik ordnat sin
reskontrabokföring medelst olika maskinella anordningar.
Sammanlagt 7—8 olika bokföringsavdelningar komma att
visas i full gång. För att besökaren lätt skall förstå hur
bokföringen organiserats i resp. företag, åskådliggöres
detta med stora, på väggarna uppsatta schematiska
bilder. Dessutom kommer systemet att behandlas i
artiklar i den handbok, varje utställningsbesökare erhåller.
Till den allmänna utställningen räknas även "Det gamla
kontoret", som ställts till förfogande av
försäkringsbolaget Skandia-Freja. Här komma två kontorister att i
tidsenliga dräkter (från år 1855) utföra sitt arbete,
alldeles på samma sätt som för 80 år sedan. Samtidigt
komma ett antal gamla kontorsmaskiner av olika slag
att ge en historisk återblick över utvecklingen på detta
område.
För utställningsbesökarna komma studiebesök att
anordnas vid ett 40-tal stockholmsföretag, där såväl
tekniska som organisatoriska sevärdheter komma att
demontreras under sakkunnig ledning. Under dagarna 13—15
september anordnas dessutom av Sveriges
kontoristförening och Svenska kontoristföreningarnas förbund
"Kontorsfolkets dag", varvid sällskapsresor komma att
anordnas från olika delar av vårt land. Avsikten är att
ge kontorsfolket i landsorten möjlighet att i
koncentrerad form hinna studera utställningen samt göra ett antal
studiebesök.
Pragmässan. Prags internationella mässa öppnas i
höst den 30 augusti och fortsätter till den 8 september.
Tiden för höstmässan har inpassats så, att besökare av
Leipzigmässan direkt kunna fortsätta till Pragmässan.
Från Prag meddelas, att över 3 000 utställare redan
anmält sitt deltagande. Betydande prisnedsättningar
lämnas på biljetter etc. Upplysningar härom lämnas av
mässans officiella representant direktör Elis E. Eklöw,
Drottninggatan 12, Stockholm, eller av exportmässans
byrå, Praha — VII, Veletrzní 200.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
