Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1935 - Axel F. Enström 60 år, av Sven Lübeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT. 33 Utgiven av svenska teknologföreningen 17 AUG.
ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 1935
INNEHÅLL: Axel F. Enström 60 år. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar.
— Insänt. — Personalnotiser.
AXEL F. ENSTRÖM 60 ÅR.
21/8 1935.
Det är ju ieke vanligt att i Teknisk tidskrift vid
födelsedagsjubiléer hylla teknikens män, då de
ännu befinna sig i full verksamhet. Men sextioårige
Axel Enström är ju icke någon vanlig tekniker och
det är icke fråga om någon vanlig biografi.
Livsverket ligger nutida svensk teknik så nära och fullföljes
alltjämt med oförminskad kraft.
Student vid 15 år 1891, mek. och
elektr. civilingenjör, fil. kand. och
fil. lic., allt under samtidig
lärareverksamhet vid två à tre högskolor
och ledareskap för tekn. högskolans
elektr. materialprovning, det var
Enströms grundliga och
strävsamma startperiod intill år 1903.
Det andra skedet, 1903—16,
omfattade huvudsakligen praktisk
verksamhet som konsulterande
elektroingenjör i Elektriska
prövningsanstalten. Några år som
industribyråchef i kommerskollegium och
den av Enström där utarbetade
planen för en svensk ingenjörsvetenskapsakademi
förde över till det
tredje skedet som ledare för denna
institution vid dess inrättande år
1919.
Med aldrig svikande
beredvillighet, ofta intill gränsen av tid och
krafter, har Enström i tal och skrift givit sina
kolleger och allmänheten del av sina studieresultat och
praktiska erfarenheter. Intill år 1919 låg hans rika
författarskap nästan uteslutande på det
elektrotekniska och angränsande områden, vilka han såsom en
av de ledande under ett betydelsefullt
utvecklingsskede i hög grad berikade. Endast tvenne skrifter
förebådade under denna tid offentligt de
vittfamnande intressen, som därefter i väsentlig grad
fängsla hans håg, nämligen "Om periodiciteter i de
ekonomiska lagarna och därmed sammanhängande fenomen"
(1914) och "Om det teknisk-vetenskapliga
forskningsarbetet i vårt land" (1918). — Efter 1919 har
skriftställareverksamheten övervägande inriktats på teknik
och industri ur allmänna, vetenskapliga, praktiska
och ekonomiska synpunkter.
Förteckningen över Enströms publikationer och
avhandlingar är imponerande, och då den just nu
torde kunna påräkna särskilt intresse publiceras den
här nedan, kompletterad med ett urval av mindre
uppsatser och tidskriftsartiklar.
Genom sin ofta internationella karaktär har
Enströms arbete medfört omfattande förbindelser med
utländska institutioner och personligheter, till
ömsesidigt gagn. Att Enström med sitt solida och
vinnande väsen därvid gjort sig starkt gällande, till
heder för den svenska
ingenjörskåren, förstå alla som känna hans
liv och verk. Senast har han under
en femårsperiod varit president i
International Electrotechnical
Commission, för att endast nämna ett
exempel, och många utländska
tekniska samfund o. d. ha hedrat
honom med hedersledamotskap eller
andra utmärkelser, däribland den
exclusiva John Ericsson-medaljen.
Inom landet har Enströms
sakkunskap av kungl. maj:t,
myndigheter, föreningar och enskilda
naturligt nog tagits i anspråk för
utrednings-, inspektions- och
styrelseuppdrag. I regel är han med, då
något av vikt inom hans
arbetsområde skall klargöras eller ordnas,
det må gälla teknisk undervisning
och yrkesutbildning, kraft- och
bränslefrågor, elektroteknik,
transportproblem, flyg-, svetsnings- och jordbruksteknik,
materialprovning, standardisering, industriell
krishushållning, ekonomisk försvarsberedskap eller
teknisk-industriell skiljedomsverksamhet. Såsom
ledamot i styrelsen för Asea och andra stora
industriföretag har han haft tillfälle att praktiskt medverka
i den industriella utvecklingen under de två senaste
decennierna.
Axel Enströms förnämsta livsverk är och förbliver
emellertid ingeniörsvetenskapsakademien, denna i
hög grad aktiva institution, vars insatser under
Enströms ledning framgå av dess talrika publikationer,
ej minst den verkställande direktörens egna, vid 15
årshögtider givna mästerliga översikter av vad sig
tilldragit inom akademien och dess intressesfär. Det
kan därvid förtjäna erinras om, att Enström, utom
av sin egen akademi, i hemlandet är ledamot även
av vetenskapsakademien, krigsvetenskapsakademien
- och lantbruksakademien, ett talande, kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
