- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
319

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1935 - Axel F. Enström 60 år, av Sven Lübeck - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elektrobilers användning för regelbunden person- och
godstransport;
Betänkande ang. regelbunden
automobiltrafik samt ang. maskinell vägtrafik i de nordliga länen.
Statens Offentliga Utredningar 1923: 54. —
Standardisering ur svensk industris synpunkt; Teknisk tidskrift
1923. Häfte 27. — Growth of Electrification, Utilizing
Water Power;
The Times, maj 29, 1923. — Swedish
Research Work Relating to Housing und Building;

Internationella Stadsgyggnadskongressen i Göteb., 1923. —
Biografi över generaldirektör A. R. Åkerman; Kungl.
Svenska Vetenskapsakademiens Årsbok 1923. — Importen av
bränsle;
Skandinaviska Kredit A.-B:s kvartalsskrift.
Nr 1 1924. — Bränslefrågornas läge nu mot för tio år
sedan;
Ingeniörsvetenskapsakademiens Meddelande Nr
33, 1924. — Preparation of Fuels in Sweden;
Världskraftkonferensen, London 1924. — Organization of
Research Work in Sweden;
Världskraftkonferensen,
London 1924. — On Periodicities in Climatic and Economic
Phenomena and Their Covariation;

Ingeniörsvetenskaps-vetenskapsakademiens Handlingar Nr 31, 1924. —
Berättelse för åren 1919—1924;
Ingeniörvetenskapsakademiens Handlingar Nr 37, 1924. — Period- och
konjunkturforskning;
Teknisk tidskrift 1925. Häfte 35. — Om
"kärnlinjen" i ekonomisk-statistiska kurvor;
till
professor Gunnar Anderssons minnesskrift på 50-årsdagen den
25 november 1926. — Amerikansk konjunkturforskning;
Teknisk tidskrift 1926. Häfte 1. — Den elektriska
energien i lantbrukets tjänst;

Ingeniörsvetenskapsakademiens Medd. Nr 71. Teknisk tidskrift 1927. Häfte 12.
Den nutida användningen och den relativa betydelsen
av fasta och flytande bränslen;
Teknisk tidskrift 1926.
Häfte 50. — Träavfallets tillgodogörande; Teknisk
tidskrift 1926. Häfte 13. — Den industriella produktionens
nyorientering med särskild hänsyn till
standardisering;
Nationalekonomiska Föreningens Förhandlingar
1927. — Swedish industry in relation to research and
invention;
Sveriges Industriförbunds publikation
Industry in Sweden 1927. — Svenska Tekniska insatser i den
industriella utvecklingen;
Teknisk tidskrift 1927. Häfte
40. — Forskningsarbete i U. S. A.;
Ingeniörsvetenskapsakademiens Meddelande Nr 66, 1927. — Några
synpunkter på ingeniörsutbildningen;
Teknisk tidskrift. Häfte
37 1/2, 1927. — Svenska tekniska insatser i den
industriella utvecklingen;
Teknisk tidskrift. Häfte 40, 1927.
:— Teknisk revy 1927; Svenska Dagbladets årsbok 1928.
Teknikens filosofi; Teknisk tidskrift. Häfte 3, 19218.
Rationalisering — Jämnflytande tillverkning —
Slöseri;
Ingeniörsvetenskapsakademiens Meddelande Nr 85,
1928. — Typvariationen bland industriella produkter;
Skandinaviska Kredit A.-B:s kvartalsskrift 1928, sid. 61.
Teknisk revy 1928; Svenska Dagbladets årsbok 1929.
Den nutida uppfinnareverksamheten och dess
sammanhang med vetenskapen;
Industritidningen Norden
Nr 9, 1929. — Något om periodiciteter i nederbörd och
vattenföring;
Teknisk tidskrift. Häfte 11, 1929;
Ingeniörsvetenskapsakademiens Meddelande Nr 97, 1929. —
The Engineer’s Profession; Int. Ingenjörskongressens
i Tokyo förhandlingar, 1929. — Tio års
teknisk-vetenskaplig forskning;
Industritidningen Norden Nr 18—19,
1929. — Ingeniörsvetenskapsakademien 1919—1929;
Ingeniörsvetenskapsakademiens Handlingar Nr 97, 1929.
Swedish Industry and Engineering; Sweden to
Day, 1930. — Träavfallets tillgodogörande bl. a. för
oljeutvinning;
Tidskriften "Skogen" Nr 9, 1930; Svensk
Papperstidning Nr 9, 1930. — Swedish Inventors
Contribution to the Industrial Developement;
The Times
Trade and Engineering Supplement, Sweden, Industrial
and Commercial Number, Apr. 12, 1930. — The Progress
of Electrification in Sweden;
Journal of the Institute
of Electrical Engineer of Japan, Apr. 1930. —
Maskinkraften som ekonomisk faktor; Svenska Handelsbankens
Index Nr 59, 1930. — Forskningsverksamheten och
rationaliseringen;
Tidskr. IVA 1931: 2. — Maschinenkraft
als Kulturfaktor;
Världskraftkonferensens förhandlingar,
Berlin 1930; Zeitschr. Hochschulwissen, Heft. 1,
1931. — Sweden’s Inventors; The Sweden Year-Book,
1931. — Industriens forskningsverksamhet och
rationaliseringen;
Teknisk tidskrift. Häfte 19, 1931. —
Korrosionsproblem; Tidskr. IVA 1932: 2. —
Konjunkturutvecklingen; Teknisk tidskrift. Häfte 44, 1932. —
Planering inom industrien med hänsyn till
konjunkturväxlingarna;
Ingeniörsvetenskapsakademiens Meddelande
Nr 104, 1932. — Från det tyska forskninggsfältet;
Tidskr. IVA, 1933: 1. — Teknik och vetenskap i krisens
smältdegel;
Teknisk tidskrift. Häfte 3, 1933. — Det
stora konjunkturexperimentet;
Teknisk tidskrift. Häfte
9, 1933. — Inflation; Teknisk tidskrift. Häfte 10, 1933.
Inhemskt motorbränsle; Tidskr. IVA, 1933: 2. —
Teknisk-vetenskaplig forskning på området trä och
trä-produkter;
Tidskr. IVA, 1933: 3.

EKONOMISK ÖVERSIKT.

Den gångna månaden har medfört en ny
guldvalutakris, i det Holland nödgats höja sitt diskonto från 3 till
6 procent för förhindrande av stora fortsatta
guldförluster. Ansträngningarna lyckades så till vida, att
dagskursen på floriner återfördes till nedre guldpunkten,
medan däremot terminsnoteringen alltjämt bibehöll en
viss svaghet. Den av valutaläget förorsakade
regeringskrisen övervanns också snabbt, men det kvarstår ett
bestämt intryck av att opinionen för en devalvering såsom
enda effektiva medel mot de nuvarande svårigheter,
under vilka Hollands näringsliv arbetar, tillvuxit och med
all sannolikhet kommer att växa sig starkare än den,
som vill slå in på samma väg som Frankrike.
Florinens svaghet kunde givetvis icke undgå att påverka
övriga guldvalutor, och den engelska valutakontrollen
ingrep för att hålla kursen på Parisfrancs uppe.

Den franska regeringens åtgärder för sanering av
landets finanser och ansträngningar att via deflation
göra landets näringsliv konkurrenskraftigt ha visat sig
synnerligen omfattande. Dessa ingripanden möta
betydande motstånd, vilket dock kan ta sig starkare
politiska uttryck först, när folkrepresentationen ånyo
sammanträder. Ifråga om budgeten gå åtgärderna ut på en
reducering av det stora flertalet utgiftsposter med
10 proc. och då i främsta rummet löner och pensioner,
som utbetalas av den i Frankrike med dess
centraliserade förvaltning synnerligen omfattande
statsförvaltningen. Principiellt eftersträvas en allmän lönereducering
med 10 %, men möjligheterna att genomföra en dylik
anses icke stora. Räntorna å statsskulden ha nedbringats på
så sätt, att en särskild kupongskatt, uppgående till 10 %
lagts å stats- och liknande papper. Avsikten är också
att framtvinga en reducering av levnadskostnaderna
bl. a. genom mer eller mindre frivilliga sänkningar av
hyror, avgifter för elektricitet, livsmedelspriser m. m.
med samma procentsats. Det är i ögonen fallande att
oppositionen mot de hittills företagna åtgärderna är så
anmärkningsvärt ringa från de besuttna klasserna. Detta
sammanhänger säkerligen med att den mycket
omfattande småkapitalistklassen i Frankrike föredrager att se
sina inkomster reducerade — som man väl hoppas
tillfälligt, tills deflationen genomförts — framför att genom
en nedskrivning av guldvärdet se sitt kapital så där
klart och tydligt minskat med en viss fixerad del. Det
kan dock allvarligt ifrågasättas, huruvida man kan nå
det åsyftade resultatet på den inslagna vägen. De
vidtagna åtgärderna verka i alltför hög grad destruktivt
på näringslivet. De synnerligen omfattande
befolkningsskikt, som statstjänstemän och småkapitalister utgöra,
få sin köpkraft omedelbart reducerad, medan
deflations-strävandenas resultat i stor utsträckning först långt
senare kan komma till uttryck i en nedgång i prisnivån.
Den minskade köpkraften minskar produktionens
sysselsättning och därmed också skatteunderlaget. Deflationsvägens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free