Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 17 aug. 1935 - Tekniska föreningar - Tekniska samfundet, av G. E. M. - Insänt: Modersmål och teknik, av John Wennerberg - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bakom de spärrar, som möta de svenska varorna vid
främmande länders gränser, stå vederbörande lands
statliga myndigheter, vilken omständighet gör den
svenska statens medverkan erforderlig. En av
förutsättningarna för en framgångsrik svensk export är givetvis att
de svenska exportörerna kunna arbeta under minst lika
gynnsamma villkor som deras utländska konkurrenter.
På denna punkt kommer handelspolitiken med i spelet.
För att snabbt kunna behandla hithörande ofta ömtåliga
ärenden bildades år 1932 traktatberedningen. På grund
av sin sammansättning är den så att säga Sveriges
handelspolitiska generalstab.
Talaren gav en resumé över de vidlyftiga och
mångskiftande traktatförhandlingar, som förts med andra
länder, såsom England, Danmark, Norge, Finland, Amerika,
Tyskland, Frankrike osv. Utvecklingen har allt mer
gått i riktning av varor i utbyte mot varor, och även
sjöfarten är berörd av så gott som varje fråga, som
angår det mellanfolkliga varuutbytet.
Efter att ha behandlat den maritima handelspolitiken,
anmälde talaren bl. a. allvarliga betänkligheter mot
sådana förslag, som att statsmakterna skulle med tjänliga
medel tillhålla de svenska exportörerna att frakta sina
varor på svenska båtar. Med statliga åtgärder av dylikt
slag kan man icke undgå repressalier från andra länder.
Efter det väl upplagda och elegant framförda
föredraget vidtog en livlig diskussion med anföranden av
dr Hugo Hammar, dir. L. Vogt, Oslo, disp. S.
Reuterskiöld, kapten T. Rinman och överingenjör K. Bildt
varjämte sekreterare Böös lämnade en del
kompletterande upplysningar.
I den efterföljande middagen å Huvudrestauranten
Liseberg, deltogo ca 80 av samfundets medlemmar och
inbjudna.
G. E. M.
INSÄNT
Modersmål och teknik.
Herr Redaktör!
I anledning av signaturen K. I. K:s insändare i denna
tidskrifts häfte 31 ber jag om plats för följande
reflexioner.
Liksom signaturen vill jag kraftigt understryka
kravet på språklig uttrycksfullhet och klarhet i den
tekniska nomenklaturen. Det är viktigt att de tekniska
uttrycken, nu speciellt de tekniskt-matematiska, i högsta
möjliga grad äro självdefinierande, så att man får rätt
intryck av själva ordet utan bifogad definition. Vidare
är det nödvändigt att eftersträva konsekvens inom
nomenklaturen i dess helhet, även internationell
konsekvens.
För sådana fysikaliska storheter som erhållas av vad
man kan kalla totalstorheter genom division med tid,
alltså uttryckande något "per tidsenhet", har vårt språk
det grundläggande ordet hastighet och låneordet
intensitet, det senare dock något skiftande till sin betydelse.
Hithörande storheter kunna indelas i följande grupper:
1. Antal enskilda föremål eller förlopp per tidsenhet
kallas frekvens. I dagligt tal säger man t. e.
besöksfrekvens, som just betyder antal personer per dag e. d. Man
skulle också kanske kunna säga besöksintensitet,
knappast besökshastighet.
2. Fast kropps eller punkts rörelse per tidsenhet
kallas hastighet, t. e. lineär hastighet, vinkelhastighet. Man
skulle också förstå uttrycket rörelseintensitet.
3. Mängds passage i rummet per tidsenhet kan
kallas mängdhastighet, eller i tillämpningar t. e.
volymhastighet, masshastighet. I gången tid användes härför
ordet strömstyrka, vilket numera oftast förkortas till
ström, t. e. elektrisk ström, värmeström, ljusström, och
man skulle väl också förstå uttrycken volymström och
mass-ström. Intressant är, att strömstyrka på franska
heter intensité de courant, och på engelska current
intensity.
4. Ändring per tidsenhet utan samband med
förflyttning kan kallas ändringshastighet eller
ändringsintensitet. Ändringen kan t. e. bestå i energiomformning,
uträttande av arbete, spänningsändring,
temperaturändring, och motsvarande uttryck bli
energiomformningshastighet eller energiomformningsintensitet,
arbetshastighet eller arbetsintensitet, osv.
Vill man med hjälp av denna utredning bilda
definierande ord för den tekniska termen "effekt" finner
man enligt 3. "energiström" när det gäller
energiöverföring, och enligt 4. "energiomformningsintensitet" och
"arbetsintensitet", eller "-hastighet". För olika
tillämpningar kan man vidare tänka sig de definierande
namnen alstringsintensitet, förbrukningsintensitet etc.
Befarar man förväxling mellan det först nämnda ordet
energiström och det elektrotekniska uttrycket aktiv
strömkomponent, kan man i stället använda ordet
(energi-)överföringsintensitet.
Det är klart att tekniken måste ersätta alltför
otympliga definierande namn med händigare egennamn, och
det är just därvid som valet är så svårt ocli ofta blir
otillfredsställande. Redan ordet energi kan kritiseras;
det betyder i dagligt tal ungefär detsamma som
arbetsförmåga, dock med större viljebetoning än sistnämnda
ord, alltså hur mycket man vill och kan uträtta "om det
gäller". Den fysikaliska termen energi är emellertid
internationellt stadfäst. Så är ej förhållandet med
effekt, som i dagligt tal betyder verkan, resultat, och
som internationellt inom fysiken användes för vissa
fenomen, t. e. Dopplereffekt, Thomsoneffekt. De tre
kursiverade ordens allmänna betydelse i vårt språk
exemplifieras av följande satser: "Trots ådagaläggande av
stor energi uppnådde han föga effekt". "Hans
nuvarande arbetsintensitet (arbetshastighet) ligger långt
under hans arbetsförmåga".
Undertecknad har alltså kommit till det resultatet, att
energi och effekt äro mindre lyckligt valda
storhetsnamn, men har inga andra egennamn att föreslå.
Någon ändring kan väl nu ej längre komma i fråga. Som
definierande namn för effekt är arbetsförmåga
olämpligt, ej heller kan man godtaga det av signaturen
K. I. K. nämnda, av vattenkraftföreningens utställning
använda "prestation", som ju betyder utfört arbete
(prestationshastighet eller prestationsintensitet är det
i stället fråga om). Däremot borde namnet
energiström för överförd effekt, och i övrigt uttrycken
förbrukningsintensitet, arbetsintensitet osv. eller vid
upprepning helt enkelt intensitet, ge en ganska god
inriktning åt tanken.
Dessa rader äro skrivna utan andra anspråk än att vara
ett skissartat försök till grovutredning av de av
signaturen K. I. K. väckta spörsmålen. Saken är förvisso
värd att dryftas.
Västerås den 4 aug. 1935.
John Wennerberg.
PERSONALNOTISER
Kaptenen vvk Karl Anton af Klercker har den 9 augusti
beviljats avsked från kaptensbefattningen.
in memoriam
Ingenjör John Schmidt, född 1866, avled i Stockholm
den 8 augusti 1935.
Konsul Henning J. A. Helin, född 1879, avled i
Melbourne, Australien, den 9 augusti 1935.
Hissinspektören, ingenjör Georg A. E. Rosén, född 1881,
avled i Stockholm den 9 augusti 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
