Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 34. 24 aug. 1935 - Elektrisk opvarmning, av Sigurd Bakke-Fagerberg - Notiser - Arbetsledareinstitutets nästa säsong - Svenska gasverksföreningen - Radiostörningarnas bekämpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
og ved riktig store og høie rum kanskje
fordelt høit oppe på veggene og utover takflaten.
— Teoretisk er det gunstig at varmestrålene først
krysses i hodehøide, idet en opvarmning over denne
i almindelighet er unyttig og kun bevirker
varmetap. En opvarmning som skissert lar sig best utfore
ved elektriske stråleovne, som tilfredsstiller følgende
fordringer (foruten at de skal være holdbare og pene):
1. At de lett lar sig anbringe slik at varmestrålene
treffer den eller de personer som er i rummet på
hurtigste måte. De må derfor ha en form som tillåter å
dirigere varmestrålene i en bestemt retning.
2. Det må være isolert bakover og til sidene.
Derved blir avledningsvarmen minst mulig, for denne er,
selv om den ikke er helt tapt, mindre ønskelig, da
den nedsetter den samlede nytteeffekt.
3. De må være lettest mulige. Derved blir deres
egenkapasitet mindre og reguleringsevnen best.
4. Reguleringen må lett kunne rette sig efter
behovet og anbringelsesmåten.
De innebærer følgende fordele:
1. Ovnene optar ingen verdifull vegg- eller
gulvplass, hvilket er av største betydning av hensyn til
sitte- og arbeidsplasse.
2. Värmen kan fordeles i rummet efter behovet,
hvilket særlig ved store rum har stor økonomisk
betydning.
3. Ventilasjonen medfører mindre tap enn ved
annen opvarmning. Selv om man lufter ut hele den
opvarmede luftcubus, behøver ikke dette å bevirke
noen sterk forandring av behagfølelsen. Det er
forhold som særlig er påpekt for skoler og hospitaler
og som vel er vesentlig årsak til at opvarmning fra
taket også sökes gjennemført ved damp.
4. Ved riktig konstruerte ovne kan reguleringen
utføres uten vesentlig treghet. De gir derfor også
den mest økonomiske opvarmning.
Vi må dessverre av plasshensyn slutte uten å ha
kommet nermere inn på økonomien og det overmåte
viktige spørsmål som betinger denne, nemlig
automatisk regulering. Elektrisk varme er foredlet
varme, hvormed der ikke bør sløses. Et lykkelig
resultat av våre forsøk må være at et rel. litet
kWh-tall multiplisert med en rel. høi kWh-pris gir de
samme brenselomkostninger som for tidligere
kull- og koksfyring. Selvfølgelig må man ikke glemme å
ta med arbeidsomkostningene. Riktignok sies det
som regel at arbeidshjelpen har man allikevel.
Imidlertid overbeviser man sig lett om at dette
resonnement er uriktig når man snur på forholdet. En
overgång fra elektrisk opvarmning til kullfyring vil
alltid bli følt som en ny arbeidsbyrde.
NOTISER
Arbetsledareinstitutets nästa säsong. För
arbetsledare i högre och lägre ställning anordnas under det
kommande arbetsåret ånyo kurser av olika slag vid
Sveriges industriförbunds arbetsledareinstitut. Den
första är avsedd företrädesvis för verkmästare och
förmän eller aspiranter till dylika befattningar och tar
sin början den 23 september samt pågår som dagkurs i
8 veckor. Därefter följer en liknande kurs för
ingenjörer under tiden 18 november—14 december. För
ingenjörer anordnas därjämte två specialkurser, nämligen
en för utbildning av tidsstudiemän under tiden 24
februari—8 april 1936, dels en instruktionskurs för redan
verksamma tidsstudieingenjörer mellan 6 och 8 april
1936. Tidsstudiekursen blir i något förkortad form i
stort sett en upprepning av den som anordnades våren
1935 och vilken rönte stor uppmärksamhet. En mängd
förfrågningar ha därefter ingått till institutet rörande
en blivande tidsstudiekurs, varför intresset för och
behovet av dylik utbildning fortfarande synes vara stort.
Den kortare instruktionskursen avser information om
nyare rön och synpunkter beträffande
tidsstudieförfarandet samt att bereda tillfälle till diskussion av
gjorda erfarenheter inom tidsstudiearbetet. Ytterligare
upplysningar om kurserna kunna erhållas från Sveriges
industriförbunds arbetsledareinstitut, Stockholm 16.
Svenska gasverksföreningen har nyligen utgivit
första delen av årsboken för 1935, vars innehåll till
huvudsaklig del är ägnat föredragen vid föreningens
årsmöte i Malmö i år. Boken inledes med en redogörelse
av förste ingenjören Axel Danielson för internationella
gasunionens kongress i Zürich i september 1934.
Bland årsmötesförhandlingarna märkas särskilt
följande ämnen: Ingenjör J. Jacobson uppställer frågan
om när det lönar sig för ett medelstort eller mindre
gasverk att anskaffa högtrycksbehållare i stället för
vanlig gasklocka och kommer, bl. a. på grund av
erfarenheter från Kalmar gasverk, till slutsatsen, att
högtryckssystemet kan bliva fördelaktigare än våtklocka
ej blott för smågasverk. Man har på annat håll ansett
sig böra föredraga högtrycksbehållare upp till 20 000 m3
kapacitet framför vanlig gasklocka, och gränsen uppåt
torde ej vara nådd därmed.
I anslutning till professor Carl Heumans
framställning av logaritmskalornas teori har ingenjör K. E.
Åberg framlagt en intressant undersökning av
logaritmiska skalor och deras användning inom gastekniken,
vilken synes vara mångsidig, överingenjör C.-W. Pilo
inleder en diskussion av problemet "torr eller våt
avgasning" med utgångspunkt från spörsmålet om hur
gasverken skola reglera produktionen med hänsyn till
marknadsläget för biprodukterna. Av de möjligheter
som stå till buds för reglering av biproduktsmängden
diskuteras här tillsättning av ånga till
avgasningsrummet eller tillsättning av vattengas till kolgasen samt
slutligen tillsättning av generatorgas. Särskilt är det
ångningen (inblåsning av ånga i avgasningsrummet
under avgasningens sista skede) som undersökes.
Ångningen medför vissa tekniska fördelar och å andra
sidan även olägenheter (bl. a. frätning av
silikamaterialet i kammarväggarna) vilka dock ej äro så stora,
att man ej med fördel kan använda ångningen, då
denna ur andra synpunkter är lämplig.
Ur den sedvanliga redogörelsen för nyanläggningar
vid svenska gasverk har Malmöverket av naturliga skäl
utbrutits, och en fyllig beskrivning av nyheterna vid
detta verk lämnas av ingenjör Bengt Dahlman. Boken
avslutas med föreningens statistik för år 1934.
Sammanlagt redovisas för 37 gasverk med en
årsförbrukning av närmare 192 mill. m3.
Radiostörningarnas bekämpande.
Samarbetskommittén mot radiostörningar framhåller i sitt senast
utkomna meddelande (nr 11), att den rent tekniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
