Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 35. 31 aug. 1935
- Knallgasbildning i elektriska ångpannor av elektrodtyp, av Otto Stålhane
- Hastigheten, av K. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elektrolyter. Innehåller elektrolyten klorider resp.
sulfater är korrosionen vid samtliga material avsevärd,
icke minst beträffande s. k. rostfria stål, vilkas
användning som elektrodmaterial sålunda över huvud
taget ej är motiverad.
Enär gasutvecklingen i en elektrisk ångpanna ej
är en funktion av effekten utan av antalet
utvecklade amp.-timmar, är det uppenbart att man kan
tillåta en högre gasutveckling per ytenhet av
elektroderna i en panna med högre spänning än i en med
lägre spänning vid samma effekt, med bibehållande
av gasmängdens proportion till ångmängden. Dvs.
ju lägre spänningen i en elektrisk ångpanna är i
förhållande till effekten, desto mer uppmärksamhet bör
man ägna de med knallgasbildningen
sammanhängande faktorerna.
HASTIGHETEN.
Man brukar med skäl beteckna morfin, kokain och
opium som särskilt farliga droger. Icke därför att
de som gifter äro särskilt starka, men på grund av
deras vanebildande verkan.
Skulle enbart denna synvinkel anläggas på andra
människoanden tjusande effekter, skulle
ovillkorligen hastigheten kunna betecknas som en mycket
farlig drog, ty fartens tjusning är farligt
vanebildande, och vad värre är, den är ett lömskt verkande
gift. Envar som själv kör bil kan säkert vitsorda
huru lätt man efter några mils färd på landsväg
automatiskt anlägger ett raskare tempo, och
plötsligt i en kurva som är snävare än den ser ut
överraskar sig själv med att hava kört betydligt fortare
än man egentligen avsett, varför en uppbromsning
blir nödvändig, till dess efter en stund kanske
samma händelseförlopp upprepas. Det förhåller sig
faktiskt så att hastigheten lätt blir en vanesak, som
gör att man avtrubbas inför dess konsekvenser, till
dess plötsligt något inträffar som väcker en till fullt
medvetande om huru raskt man i själva verket
förflyttar sig. Sextio kilometer i timmen torde av
flertalet bilister i vårt land numera på de goda vägarna
anses vara en fullt försvarlig medelhastighet. Det
skall här ej diskuteras om denna åsikt är riktig eller
ej, här skola endast med utgångspunkt från denna
hastighet några av dess tekniska konsekvenser
belysas. Sextio kilometer pr timme utgör ettusen
meter i minuten. Detta innebär avrundat sexton och
sju tiondedels meter pr sekund, en siffra som vi
gärna kunna fasthålla i minnet tillsvidare.
 |
| Fig. 1. För hög hastighet på ny vägbana. |
|
| Fig. 2. Dikeskörning med tvärstopp. |
Om vi nu för att få ett påtagligt begrepp om vad
denna hastighet innebär skulle undersöka, från vilken
höjd en människa måste hoppa för att i
beröringsögonblicket med marken hava just denna hastighet,
så finna vi det vara ej mindre än i runt tal 14 meters
höjd. Fjorton meter är genomsnittshöjden till ett
fyravåningshus’ översta våning, det vill med andra
ord säga, att en människa som faller från fjärde
våningen i ett hus når marken med samma
hastighet som den bilist färdas som kör i genomsnitt
sextio kilometer i timmen. Besinna ett ögonblick vad
detta ytterligare innebär! Ett fall från fyra
våningars höjd i gatan brukar med fullt fog anses vara
liktydigt med en säker död. Med samma kraft och
med samma förödande verkan slungas en bilist, som
färdas med sextio kilometers fart och vars bil i
denna fart stumt hejdas, mot närmast belägna
föremål i bilen, med andra ord om bilens rörelse
plötsligt stoppas upp i denna fart, blir varje föremål inne
i bilen plötsligt förvandlat till ett mordredskap, som
den åkande icke har någon möjlighet i världen att
undfly. Ett sådant plötsligt tvärstopp kan inträffa
på många sätt, det kan vara en törn mot ett solitt
träd efter en slirning eller sladdning, det kan vara
ett klippstycke eller en sten i vägen eller det kan
inskränka sig till en fastkilning i ett för övrigt
förhållandevis mjukt dike vid en dikeskörning. Det
behöver sålunda visst icke vara en kollision kylare
mot kylare med en annan bil, ehuru detta givetvis
är en mycket "effektiv" tvärstopp. Nu inträffa
understundom mirakel. Man har i tidningarna sett
skildringar av personer som fallit från många
våningars höjd och som likt genom ett under ej allenast
kommit ifrån äventyret med livet, utan till och med
oskadda. Sådant inträffar även vid bilolyckor men
när och var och varför, kan ingen förstå eller
förutse. Dessa händelser äro Liemannens privilegierade
skämt med mänskligheten och höra samman med
hans dystra hantering, men kom ihåg att i samma
ögonblick du trampar på gaspedalen och
hastighetsmätaren börjar gå i höjden, så kliver han osynlig in
och tar plats bredvid dig på föraresätet, lugnt
väntande sin chans. Nu hör man kanske invändas att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0347.html
