- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
368

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 21 sept. 1935 - Tekniska högskolans fortsatta utbyggnad, av Carl Forsell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368

TEKNISK TIDSKRIFT

"27 april 1935

Olika fackavdelningars särställning.

Bland fackavdelningarna intager den för
lantmäteri särställningen att endast avse utbildning av
tjänstemän i lantmäteristyrelsen. Den beröres därför icke
av fråga om utvidgning av högskolan. Bland övriga
är skeppsbyggerifackavdelningen till ungefär 20 %
belagd av mariningenjörsstipendiater. Återstoden av
denna fackavdelnings studerande torde till ungefär
samma utsträckning som i övriga fackavdelningar
komma att bliva ämbetsmän i stat eller kommun.
Dessutom bör ihågkommas att denna fackavdelning,
liksom även vissa studieriktningar inom
fackavdelning för bergsvetenskap, av de studerande gärna
användes som tillflykt i avsikt att snart övergå till
annan fackavdelning. Inom fackavdelning för
väg-och vattenbyggnad blir måhända för närvarande
ett ganska stort antal av de utgångna
ämbetsmän i stat eller kommun. Inom detta fack finnas
emellertid stora outnyttjade möjligheter till
verksamhet för högskoleingenjörer. Erinras må allenast om
det anmärkningsvärda förhållande att verksamheten
i utlandet inom detta fack är synnerligen
framgångsrik för vårt södra grannfolk, medan vi — med ett
eller annat erkännansvärt undantag — icke blott
försumma utlandsverksamheten utan även bevittna, att
grannarna konkurrera ut oss inom vårt eget land.

Ingenjörsexamen vid tekniska högskolan.

Förslag om en teknisk kandidatexamen, i
huvudsak omfattande l:a och 2:a årskursernas studier,
tillvann sig icke mycket sympatier inom kollegiet.
Någon praktisk fördel stod icke att vinna därmed.
Uppenbart är emellertid att en lägre examen av
samma karaktär som universitetens förutvarande
kandidatexamen eller nuvarande magisterexamen skulle
hava en viktig uppgift att fylla även vid tekniska
högskolan. Denna examen måste skänka den
studerande i praktiken användbart tekniskt vetande, så att
han med densamma är i stånd att förtjäna sitt
uppehälle. I denna examen skulle återigen icke krävas
det mått av teknisk-matematisk skolning, som ingår i
civilingenjörsexamen. Vid förekomsten av en sådan
ingenjörsexamen med lägre krav i vissa ämnen, skulle
gallring bland de studerande kunna ske på ett helt
annat sätt än för närvarande är möjligt. Till
civilingenjörsexamen skulle endast verkligt kompetenta
studerande släppas fram. När avgörandet om
flyttning från 2:a till 3:e årskursen för närvarande skall
göras, har en svag studerande vanligen tillbragt
trenne år eller mer vid högskolan. Han har därvid i
mycket liten grad studerat ämnen, som kunna giva
honom användbarhet i det praktiska livet.
Utkugg-ning betyder därför ofta nöd och elände, efter år av
bortkastade pengar och förlupen tid. Även mycket
enkla barmhärtighetssynpunkter vålla då, att nåd får
gå före rätt och godkännande lämnas i tveksamma
fall. Detta behövde icke förekomma, om studierna
lades så, att den studerande efter 3 år besutte i
praktiken användbara kunskaper, även om hans
skicklighet i den för högre ingenjörskonst nödvändiga
delen av matematiken icke vore godtagbar. Denna
ingenjörsexamen skulle komma att ligga emellan examen
från tekniskt gymnasium och civilingenjörsexamen.

Omordnandet av studieplanen vid högskolan skulle
för införandet av ingenjörsexamen icke behöva bliva
särskilt genomgripande. Matematikkursen behövde

delas i tvenne, av vilka den ena krävdes för
ingenjörsexamen och båda för civilingenjörsexamen. I
samband med de allmänna läroverkens nya
kursplan kommer viss utökning av
matematikundervisningen att behövas vid högskolan. Denna
utökning jämte en del av nuvarande kurs borde
lämpligen bilda den förra kursen. Den senare kursen
kunde sannolikt för matematik I förskjutas till 2:a
eller förra hälften av 3:e årskursen. På samma sätt
borde i mekaniken en klyvning av kursen göras. I
både matematik och mekanik borde samtidigt
sovring göras därhän att tillämpningen inom tekniken
städse vore utslagsgivande för vad som borde
medtagas och uteslutas.

I tillämpningsämnena borde en sortering av
fordringarna ske, så att viss del av kursen berättigade till
betyg i ingenjörsexamen. Dessa delar skulle alla
förläggas i eller före 3:e årskursen. Höstterminen i 4:e
skulle så reserveras för resterande delar av
tillämpningsämnen samt för vissa biämnen, vilka icke
tillhörde ingenjörsexamen.

Laborationer i tillämpningsämnena behövde inom
de kurser, som tillhöra ingenjörsexamen, endast
omfatta vissa grupplaborationer, krävande föga kostnad
och liten tid. Mera krävande individuella
laborationer liksom examensarbete skulle icke ingå i
ingenjörsexamen. Olägenheten av ett stort antal nyintagna
studerande skulle härigenom mildras, ty genom
avgången vid ingenjörsexamen skulle trängseln vid det
kvalificerade laboratoriearbetet minskas.

Ingenjörsexamen skulle få betydelse icke enbart
som gallringsmöjlighet utan även såsom speciellt
studiemål. Många, ja kanske flertalet av våra
högskoleingenjörer tillämpa i praktiken endast ett
tekniskt vetande, som icke tager i anspråk den högre
matematik, som ingår i högskolestudierna. De
kunna ändock vara mycket dugliga ingenjörer. För
mången, som haft tillfälle att i tid erfara detta,
kunde det vara önskvärt att kunna nöja sig med
ingenjörsexamen, eventuellt kompletterad med studier
vid handelshögskolan.

Ingenjörsexamen och det praktiska livet.

Ingenjörsexamen i förening med studentexamens
underbyggnad till språkkunnighet skulle giva
särskild användbarhet till det tekniskt-kommersiella
arbete, som kräves i utlandet. Kombination av
3-årig ingenjörsexamen med 1-årig studiekurs vid
handelshögskolan borde för detta ändamål vara av
största värde icke blott för i utlandet arbetande
ingenjörer utan även för landet genom vår
handels-fronts stärkande. Även för inom landet arbetande
ingenjörer kunde i många fall, som ovan påpekats,
en dylik kombination vara av värde. I många fall
kan en ingenjör nå mycket långt inom
ingenjörsyrket, även som ingenjör utan att besitta speciell
matematisk begåvning. Kombinerar han därtill sin
ingenjörsexamen med handelsstudier, besitter han
möjligheter av värde både för honom själv och för
det allmänna.

Måhända kunde någon hysa farhåga att
förekomsten av en ingenjörsexamen skulle menligt inverka
i så måtto, att de studerande avsiktligt skulle i större
utsträckning nöja sig med denna och avstå från att
söka vinna civilingenjörsexamen. Undertecknad
synes det, soin om verkan tvärt om sannolikt bleve

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free