Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1935 - Vad är betryggande försäkring inom industriföretag? av Einar Lindbohm - Vägen och trafiksäkerheten, av A. Birger C. Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
389
svårt för vem det vara månde att med någorlunda
säkerhet bedöma, vilka påfrestningar man kan bliva
utsatt för, om olyckan är framme. Såväl gent emot
egna anställda som mot "tredje man" kan en
industriidkare genom olyckliga tillfälligheter råka i
vittgående skuldförhållande. En och annan företagare
lever kanske i den föreställningen, att den s. k.
Riksförsäkringen eller annan kollektiv försäkring
mot olycksfall i arbetet skulle vara tillräckligt skydd,
men detta är givetvis ingalunda fallet.
Skadestånds-frågan har därmed föga att skaffa. Varje
industriledning torde göra klokt i att allvarligen begrunda
de missöden, som genom vidriga förhållanden kunna
tänkas uppstå, och de skador i avseende till liv och
lem, som därigenom kunna bliva följden med ty
åtföljande ansvarskrav. Rättspraxis synes tendera åt
en alltmera liberal utsträckning av företagarnas
ansvarsplikt. Naturligtvis vore det bättre att genom
förebyggande åtgärder söka avlägsna alla
anledningar till olyckor, men i många fall bringas de bästa
avsikter i sådant avseende på skam genom ett oblitt
ödes nyck. Ansvarsförsäkringen torde med hänsyn
härtill ofta få anses välbetänkt såsom
trygghetsåtgärd vid sidan av de förebyggande
skyddsanordningarna.
Per sonaiför sä,kring. Försäkring mot olycksfall i
arbetet har ju genom statsmakternas ingripande
kommit att bliva en social välfärdsinrättning av
obligatorisk natur, som följaktligen här kan frånses.
Det finns dock en annan välfärdsåtgärd, som i detta
sammanhang är värd att bringa i åtanke, även om
den måhända ej i egentlig mening faller under
begreppet "industriens betryggande försäkringsskydd".
Det är beredandet av pension åt personalen. Ser
man saker och ting på kort sikt, kanske denna fråga
saknar betydelse för ett företags trygghet. I det
långa loppet — särskilt då det gäller att förvärva
och behålla en god tjänstemannakår — torde
emellertid beredandet av pension åt denna kår och åt
efterlevande oförsörjda familjemedlemmar vara av viss
vikt även för företaget som sådant. De möjligheter,
som föreligga att under form av försäkring bereda
sådant skydd, böra därför beaktas.
Slutligen må uppmärksamheten riktas på en art av
livförsäkring, som kan vara av väsentligt värde för
många industriella företag, nämligen s. k.
ledareförsäkring. Ej sällan föreligger det förhållandet, att
ett industriföretag så att säga uppbäres av en enda
man, en framstående konstruktör och uppfinnare
eller en durkdriven organisatör och försäljare. Hans
förefintlighet vid företagets ledning är m. a. o. av
vital betydelse för det helas lyckliga fortbestånd.
Skulle han bortryckas genom tidig död, vore detta
liktydigt med en ytterst allvarlig motgång. Börjar
man närmare analysera detta problem, skall man
som regel finna, att ganska stora möjligheter
förefinnas att ekonomiskt kompensera en sådan olycka
genom en på ledarens liv tecknad försäkring att i
händelse av hans död tillfalla företaget. Härigenom
kan detta beredas möjlighet att — om än kanske till
betydligt högre lönekostnad än tidigare — skaffa en
lämplig efterträdare eller att i övrigt lägga om eller
avveckla verksamheten så att förlust för
intressenterna undvikes, något som eljest måhända varit
ofrånkomligt.
Med förestående översikt över ett antal
försäkringsgrenar, som närmast komma i åtanke inför
begreppet "betryggande försäkringsskydd", är ju
ingalunda förrådet av tillgängliga försäkringsformer
uttömt, men de ovan berörda fallen torde vara särskilt
förtjänta av att diskuteras. Det må ännu en gång
framhållas, att försäkringsbehovet från fall till fall
måste vara synnerligen växlande. Varje företag
torde lämpligen kunna uppdela alla ifrågakommande
försäkringsbranscher alltefter det behov, som för var
och en kan anses föreligga, i några grupper sålunda:
1) oundgängligen erforderliga försäkringar,
2) önskvärda men ej absolut nödvändiga
försäkringar,
3) i övrigt lämpliga försäkringar samt
4) onödiga försäkringar.
Ansvaret för att försäkringsbeståndet är
betryggande, åvilar givetvis företagets högsta ledning. Ett
missförhållande, som nog här och var råder, är att
alltför stor del i detta ansvar överflyttats på
tjänstemän i underordnad ställning. Det riktiga synes vara
att principfrågan, vilka försäkringsgrenar som
överhuvud skola förekomma, avgöres av styrelsen.
Ifrågavarande spörsmål bör emellertid icke anses
slutgiltigt löst, därför att det en gång blivit föremål
för beslut. Det kan icke anses olämpligt, att en gång
varje år ägna frågan ett nytt övervägande med
hänsyn till de ändringar i företagets verksamhet eller
i konjunkturerna, som må hava inträffat. En
verkställande direktör, som efter en brandskada har att
för sin styrelse konstatera ett långvarigt
driftsavbrott, vilket befinnes sakna försäkringsskydd, torde
erfara betydligt mindre obehag i situationen, om han
kan påvisa styrelsebedut på, att försäkring ej skall
finnas, än om motsatsen är fallet. Om förestående
uppsats kan bidraga till, att några av vårt lands
präktiga industrichefer bespara sig själva och sina
företag den "eftertankens kranka blekhet", som
författaren många gånger å ämbetets vägnar fått bevittna
på grund av underlåten uppmärksamhet på
ovannämnda förhållanden, så har huvudändamålet med
dessa rader blivit nått.
VÄGEN OCH TRAFIKSÄKERHETEN.
Av civilingenjör A. Birger C. Dahlberg.
Livet är fullt av överraskningar, både goda och
dåliga. Ingen vet, när hans tid är ute, och mången
ser därför livet med en viss fatalistisk inställning: när
något skall hända, sker det alla våra bemödanden
och försiktighetsmått till trots.
Men studerar man de olika händelserna i detalj,
skall man i de flesta fall finna en eller annan
omständighet, som direkt förorsakat det skedda. I en del
fall inträffar det att händelser av liknande slag
oavbrutet upprepas och att orsaken visar sig vara en och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
