Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 40. 5 okt. 1935 - Notiser - Atmosfäriska korrisionsprov, av s. - Etsning av korrosionsbeständiga stål, av s. - Gjutjärnet har icke spelat ut sin roll, av s. - Den dagliga resan till arbetet, av s. - Användning av syrgas resp. syreanrikad luft i metallurgiska processer, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
Al nedsatte korrosionsmotståndet starkt. Däremot
uppvisade en legering med 20; °/o Ni och 5 °/o Zn bättre
resultat, ehuru ej så gott som legeringar med endast 10 %
Zn eller 2 % Sn. Industriatmosfären (Pittsburgh)
åstadkom förstöring mellan 4 och 7 år under det att inlands
klimatet (Washington D. C.) icke förstört materialet ens
efter 9 år. s.
Etsning av korrosionsbeständiga stål för
metallografiska ändamål med användning av syror erbjuder stora
svårigheter. Vid Bureau of Standards, Washington, har
en elektrolytisk metod, bestående av anodisk etsning i en
elektrolyt av 10 %-ig oxalsyra med Pt-katod, givit goda
resultat. Karbiderna framträda redan efter 15—30 sek.
och ytterligare 30—45 sek. frambringar korngränserna
i ett 18—8 stål. (18 % Cr, 8 % Ni.) Som strömkälla kan
användas ett vanligt 6-volts ackumulatorbatteri. s.
Gjutjärnet har ieke spelat ut sin roll som
konstruktionsmaterial i maskiner. Tvärtom ha de nya
forskningsresultat som framkommit, speciellt i U. S. A. och
Tyskland visat, att detta material mången gång med
stor fördel kan användas i konstruktionsdetaljer varest
f. n. användas dyrare metaller eller stål. Under senare
år har man bl. a. genom förbättrade
värmebehandlings-och gjutmetoder lyckats framställa gjutjärn med
praktiskt taget fördubblad hållfasthet mot tidigare. Sålunda
har slitaget på cylinderfoder i bussar och
lastautomobi-ler kunnat väsentligt nedbringas genom användning av
nyare gjutjärnstyper. Ett viktigt användningsområde är
även för bromstrummor på grund av materialets
motståndskraft mot nötningar. I den amerikanska
fackpressen pågår f. n. en livlig diskussion rörande de nya
gjutjärnstypernas för- och nackdelar. Bland de senare
framhålles deras svårbearbetbarhet, vilken understundom gör
deras användning oekonomisk för ändamål varest de
eljest speciellt vore lämpade. Genom användning av
rätt skärmaterial borde dock en dylik svårighet kunna
överkommas. På grund av sin starka avvikelse från en
del andra konstruktionsmaterial, speciellt i avseende på
elasticitetsmodul, uppvisar gjutjärnet karakteristiska
egenskaper, som understundom kunna vara till nackdel
men däremot i vissa fall till avgjord fördel.
I Tyskland har man speciellt åter upptagit frågan om
gjutjärnets användning till lagermetall. Under
världskriget gjordes undersökningar i detta syfte, som
emellertid äro föga kända. Nuvarande situation har ånyo
tvungit Tysklands ingenjörer att söka i möjligaste mån
eliminera användningen av utländska råmaterial eller
att i varje fall finna billigare ersättare för dyra sådana.
Beträffande lagermetall gäller det framförallt att söka
reducera landets behov av tenn. Genom omfattande
försök vid firman H. Lanz A. G., Mannheim, med lager för
lantbruksmaskiner varvid såväl rödmetall, bronser, olika
slag av gjutjärn, som aluminiumlegeringar och
konsthartsprodukter provats, befanns det att högvärdigt
gjutjärn uppvisar stora möjligheter. Orsaken till att
gjutjärn, som redan tidigare använts som lagermetall, råkat
i misskredit, kan sökas däri, att de tidigare använda
sorterna ägt synnerligen varierande sammansättning
och även använts på felaktigt sätt. Genom noggrann
kontroll av sammansättningen ävensom genom
värmebehandling har man, som redan nämnt, emellertid
numera gjutjärnskvaliteter till förfogande som i
hållfasthetsavseende vida överträffa tidigare kända.
I en artikel i VDI-Zeitschrift (vol. 79, no 21, 1935, s.
629 ff.) redogör dipl.-ing. W. Meboldt för i Tyskland på
senare tid utförda forskningsarbeten rörande gjutjärnets
förhållande som lagermetall. Stor vikt lägges på en
riktig lagerkonstruktion. Lagret bör utföras elastiskt, så
att lagertrycket icke genom kantpressning o. d. blir för
stort i någon punkt. Förf. påpekar i detta sammanhang
betydelsen av att beakta de uppträdande
maximalspänningarna i st. f. medelbelastningen, som tidigare fått
"27 april 1935
vara normgivande vid lagerberäkningar. För erhållande
av glatt slityta böra gjutjärnslager svarvas med stor
skärhastighet och liten spåntjocklek. Dessutom böra
lagren, i likhet med vad som länge varit brukligt inom
automobiltekniken, slitas in utan belastning tills dess
en "lagerspegel" utbildats på glidytorna. Speciellt ifråga
om lantbruksmaskiner måste ihågkommas, att dammet
till stor del består av hårda kvartspartiklar, som äga
förmåga att repa lagren. Ett gott dammskydd är
därför en viktig förutsättning för riktig livslängd hos
lagret. Filt-, läder- eller labyrinttätningai’ rekommenderas.
Bästa glidhastighet är mellan 1 och 3 m/s.
Lagertempe-raturen får icke överstiga 100°. Rätt smörjmedel måste
även väljas. Särskilt vid längre tids stillastående
föreligger risk att ett smörjmedel som beckat, släpper
lagerytorna varigenom torrfriktion kan uppstå. Härvid
övergår gjutjärnet lätt på vissa ställen i martensitisk form,
vilket är ogynnsamt. Vid utförda försök uppvisade
per-litiska gjutjärn (Lanz-Perlit, Ge 26.91) med 0,30 resp.
0,7 2 % p särskilt gynnsamma resultat. s.
Den dagliga resan till arbetet hör numera till regeln
sedan bostadskvarteren kommit att förläggas allt längre
bort från "citydistriktet". I världsstäderna är detta
givetvis särskilt utpräglat, men även i vårt land
förekomma på många ställen avsevärda distanser mellan de
speciellt av hälsö- och rekreationsskäl till förstäderna
förlagda bostäderna och arbetsplatserna. Bliva dessa
avstånd, som alltså minst två gånger varje dag måste
till-ryggaläggas av den arbetande, alltför långa, kan värdet
av rekreationsmöjligheterna i många fall äventyras, även
om fördelarna kvarstå för hemmavarande
familjemedlemmar. En undersökning som i Tyskland utförts av dr
Charlotte Grabe och som refererats i tidskriften The
Human Factor, avsåg ca. 2 000 arbetare vid en
cykelfabrik i Heidelbergs närhet. Materialet indelades i
klasser alltefter avstånd från arbetsplatsen och därmed
förenade ansträngningar vid förflyttningen till och från
denna (cykelåkning, bussresor etc.). Såväl■
sjukdomsfrekvens som speciellt olycksfallsfrekvensen visade vid
denna som sedermera vid några andra undersökningar
ett tydligt samband med den dagliga resans längd och
påfrestningar.
För vårt eget vidkommande torde en del lärdomar
kunna vara att draga av liknande systematiska
undersökningar. Om full nytta även för den arbetande
familjeförsörjaren skall vinnas av bostadskvarterens
förläggning till sundare stadsdelar, speciellt förorterna, så
måste även de därav följande längre resorna göras i
möjligaste mån bekväma och hygieniskt riskfria. s.
Användning av syrgas resp. syreanrikad luft i
metallurgiska processer har numera blivit
ekonomiskt möjlig, sedan de länge kända
framställningsprocesserna för syrgas, speciellt i samband med
framställning av flytande kväve ur luft för ammoniaksyntes,
fullkomnats i värmetekniskt hänseende. I allmänhet
arbeta dessa kända processer (system Linde, Claude
m. fi.) med fraktionerad destillation av flytande luft och
deras ekonomi blir i huvudsak beroende av
verkningsgraden hos de i systemet befintliga
värmeutbytesappa-raterna. Ett principiellt olika förfarande har föreslagits
av Finlayson, baserat på syrets större löslighet i
förhållande till kväve i vatten och en del andra
lösningsmedel (metyl- och etylalkohol, vissa oljor). Processen
är en "tryekfraktionering", dvs. luft inpressas i
lösningsmedlet under tryck, varvid procentuellt större
mängd syre än som innehålles i den inpumpade luften
löses. Vid ett tryck av 11 at är exempelvis
lösningsmedlet mättat med luft hållande 22 % 02. Trycket får
nu falla till ca 5 at, varvid den avgående gasen ledes
genom en högtryckskompressor för återvinning av
kraft och sedan ut i fria luften. Härefter sänkes
trycket till 2,0 at, medan den avgående gasen på samma sätt
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>