Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1935 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
TEKNISK TIDSKRIFT
"27 april 1935
av kraftstationer. Ingenjör Kiesslings arbete har
huvudsakligen rört sig om utrustningar för automatiska
kraftstationer, och han torde på detta område ha
nedlagt ett mer omfattande och värdefullt arbete än någon
annan här i landet. Som bekant har automatiseringen
av kraftstationer blivit av allt större betydelse på
senare år. Ingenjör Kiesslings arbete har ej blott
befordrat utvecklingen här i landet utan även
möjliggjort en lönande export till främmande länder i
konkurrens med de stora världsfirmorna.
Ingenjören Malte Åkeson belönades för sitt
framstående arbete för svetsningsteknikens utveckling.
Den elektriska svetsningsteknik, som Åkeson utbildat
vid Aseas tillverkning av elektriska maskiner av olika
slag och storlekar, kan sägas ha haft genomgripande
betydelse för svetsningens rationalisering. I första
hand ha olika elektroder och svetsningsaggregat
provats i avseende å sina hållfasthetstekniska och
ekonomiska möjligheter. Därpå har följt metoders
utarbetande för provningarnas genomförande med bästa
anpassning till den aktuella tekniska användningen.
Utöver detta har Åkeson undersökt
krymppåkän-ningar kring svetsfogar och gjort viktiga rön
angående val av elektroder och svetsningsförfarande i
ändamål att nedbringa krympningspåkänningarna.
Ett av de svåraste problemen inom
svetsningstek-niken har härigenom blivit fört ett stort steg framåt
mot sitt klarläggande.
Hand i hand med sitt forskningsarbete liar
ingenjör Åkeson genomfört svetsningens tillämpning i stor
skala vid maskinbyggandet. Han har därvid fört
fram denna teknik till toppunkten av vad därmed kan
åstadkommas för närvarande.
Efter medaljutdelningen höll dr Hugo Hammar ett
föredrag över Otto Edvard Carlsunds livsgärning.
Kommerserådet EnströMS föredrag.
Sedan akademien sist samlades till årshögtid lia vi
haft att inregistrera ett flertal smärtsamma förluster
inom våra led.
Karl Axel Fryxell, förste hedersledamot alltsedan
akademiens tillkomst, var en energisk tillskyndare
av akademiens tillblivelse och upphörde aldrig att
med varmt intresse följa och stödja dess vidare
utveckling. Akademien står till honom i outplånlig
tacksamhetsskuld, på samma gång som hans nobla
och försynta personlighet lämnar ett kännbart
tomrum i kretsen.
Per Axel Lindahl var en byggmästare av gamla
stammen. Många byggnadsverk i vårt land såsom
Dramatiska teatern, ett stort antal
kasernetablisse-ment och det hus, där vi nu befinna oss, vittna om
den samvetsgrannhet och soliditet, som alltid
utmärkte hans arbeten.
Axel Wallén var en vetenskapsman med utpräglad
praktisk inriktning. Han ägde en fenomenal
arbetsförmåga och medhann att verka i många
sammanhang, alltid på ett effektivt sätt. Åt denna akademi
ägnade han ett starkt både sakligt och kamratligt
intresse.
Johannes Ruths var en genial ingenjör med en i
övrigt otroligt mångsidig begåvning. Hans vägande
insatser på ångkraftområdet inbragte honom akademiens
stora guldmedalj. Alla minnas vi huru hans
gnistrande ingenium lyste upp den kamratliga samvaron.
Robert Dahlander blev några få dagar före sin död
invald såsom förste hedersledamot. Vi fingo aldrig
hälsa honom i vår krets.
Akademiens verksamhet.
Det gångna verksamhetsåret har kännetecknats av
ett påtagligt ekonomiskt uppsving, kanske mera
utpräglat i vårt land än i andra länder. Samtidigt har
en utbredd politisk oro tryckt sin prägel på
situationen. För teknikens del har utvecklingen härav fått
en särskild nyansering. Å ena sidan är det tydligt,
att de tekniska krafterna måst ägna mera intresse
åt produktionsproblemen och även åt de
organisatoriska uppgifterna. Härav och av
investeringsintressets fortsatta obenägenhet för finansiering av nyheter
torde förklaras att skörden av större och mera
anmärkningsvärda tekniska framsteg är relativt mager.
Samtidigt har emellertid den rent vetenskapliga
forskningen uppvisat en synnerligen livlig aktivitet med
rikt utbyte.
Tekniken har självfallet också tagits starkt i
anspråk för de överallt pågående krigsrustningarna. De
härvid uppnådda framstegen bekantgöras emellertid ej.
Även akademiens verksamhet har haft känning av
tidsläget, i det att åskilliga ärenden av
krigsbered-skapsnatur förekommit till behandling. Även här
gäller att det i allmänhet ej lämpar sig att lämna
offentlig redogörelse.
I övrigt har inom akademiens olika
verksamhetsgrenar arbetet pågått i den utsträckning, som
tillgängliga medel — tyvärr alltför knappa — det tillåtit.
Kolningslaboratoriet har varit upptaget dels av det
tekniska utformandet av en industriell anläggning för
framställning av oljor m. m. ur ved, dels av fortsatta
träkemiska arbeten avseende att ur vedmaterial
utvinna även andra produkter. Till möjliggörande av
ett utvidgat arbete på dessa uppgifter har erhållits
ett extra anslag från reservationsanslaget till vissa
åtgärder på skogshushållningens område m. m.
Tidigare påbörjade undersökningar rörande
trädestilla-tion, ugnskolning och milkolning hava fortsatts och
fört till praktiska tillämpningar.
Inom ängvärmeinstitutet ha ett antal
forskningsarbeten kommit till utförande, avseende
matarvatten-behandling, askavskiljning, strömningsförhållanden i
tuber m. m. Matarvattnets rätta behandling har pä
senare år framträtt såsom en fråga av vittgående
ekonomisk betydelse och därför blivit föremål för ett
ivrigt studium. Det har därvid visat sig, att i utlandet
gjorda rön icke med framgång låtit sig överföra på
svenska förhållanden, varför saken måst här tagas
upp till särskilt ingående undersökning. Resultat av
väsentlig praktisk betydelse hava därvid vunnits.
Noggranna studier av askan vid förbränning av
stenkol, särskilt kolpulver, ha fört till viktiga
förbättringar i avseende på avhjälpandet av de olägenheter,
som uppstå i närheten av ångcentraler på grund av
skorstensprodukternas skadegörelse.
Fortsatta utredningar angående träkolsgasdrift av
bilar hava utförts. Vid trängen planerade fortsatta
försök med nyanskaffad materiel torde bliva ägnade
att bidraga till denna frågas vidare klargörande.
Även åtskilliga ärenden rörande brikettering av
träkol hava varit föremål för behandling. Något steg
framåt i denna fråga är emellertid ej att anteckna.
I samband med den viktiga frågan om ökad an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
