Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1935 - Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst - Robert Dahlander †, av H. M. Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
425
av den politiska oron. Såväl den internationella
elektrotekniska kommissionen, vilken under
sommaren hade plenarmöten i Haag och Bryssel, som
högspänningskonferensen (CIGRÉ) i Paris uppvisade
rekordanslutning såväl i fråga om deltagareantal som
arbetsmaterial.
Mycket skulle som sagt vara att tillfoga, men jag
får nöja mig med det anförda.
Slutligen ber jag att få giva uttryck åt akademiens
varma tack för det stöd den under det gångna året
fått åtnjuta från myndigheters, sammanslutningars
och enskildas sida samt för det angenäma samarbete,
som den haft med intresserade kollegiala
korporationer.
ROBERT DAHLANDER †.
Den 9 juni i år vid uppnådda 65 år lämnade Robert
Dahlander sin tjänst som direktör vid Stockholms
gas- och elektricitetsverk. De närmast föregående
vinter- och vårmånaderna hade för honom varit en
ansträngande tid, då han bragte sitt arbete i verkens
tjänst till avslutning och samtidigt vid en rad
festliga tillfällen blev föremål för varma hyllningar från
de olika kretsar, inom vilka han haft sin
verksamhet. Han föreföll dock icke trött, och hans intresse
för livet och människorna var oförminskat. Det var
icke heller hans avsikt att nu slå sig till ro. Han
hade behållit åtskilliga uppdrag, och särskilt gladde
han sig åt att mer än tidigare varit möjligt kunna
ägna sig åt sådant arbete, som låg hans hjärta
särskilt nära. Men endast några korta sommarmånader
förunnades honom av det "otium", som han så väl
förtjänade och hade så stora förutsättningar att
kunna tillgodogöra sig "cum dignitate". Den 18 okt.
kom det smärtsamma budet om hans frånfälle,
förorsakat av ett till synes obetydligt olycksfall.
Robert Dahlander var född i Göteborg. Efter
avgångsexamen vid Tekniska högskolan och en tids
anställning utomlands kom han till Asea, där han år
1898 blev chef för den då nyinredda mekaniska
avdelningen. Därifrån kallades han 1903 till statens
järnvägar för att leda de försöksarbeten, som avsågo
införande av elektrisk järnvägsdrift och som sedan
kommo att ligga till grund för den genomförda
elektrifieringen. Under denna tid nedlade han även stora
förtjänster vid inköp för statens räkning av
vattenfall, som ursprungligen avsågos för järnvägsdriften,
men som sedermera kommit att utnyttjas för den
allmänna kraftförsörjningen. Sin huvudsakliga
livsgärning kom emellertid Dahlander att utföra i
Stockholms stads tjänst, sedan han 1908 som förste
innehavare tillträtt befattningen som chef för gas- och
elektricitetsverken. För den skicklighet, med vilken
han lett dessa verks storartade utveckling, har han
fått mottaga mycket erkännande. Han lät båda
verken fritt utveckla sig, och det konkurrensförhållande,
som kunde finnas mellan dem, verka befruktande på
båda. Yid Värtagasverket infördes kammarugnar,
vilket på den tiden var något för gasverken nytt.
Detta har möjliggjort tillverkning av en för våra
förhållanden lämpad kokskvalitet och samtidigt
bidragit till verkets gynnsamma ekonomiska
utveckling. Även i andra avseenden intar Stockholms gas-
verk en rangplats med en efter kontinentala mått
stor produktion och låga tillverkningskostnader.
Under Dahlanders tid om- och tillbyggdes kraftverket
vid Värtan i flera repriser. Under krigsårens svåra
förhållanden utbyggdes Untrafallet och senare
tillsammans med Sandvikens järnverk Lanforsen, båda
i Dalälven. leke minst i en framtid torde de stora
fördelar komma att uppskattas, som Stockholms stad
vunnit genom att skaffa sig egen vattenkraft, snart
ytterligare utökad med den andel i Krångede, som
staden äger. Vid den tidpunkt, då Stockholms
elektricitetsverk byggdes, var frågan om lämpligt
periodtal ännu svävande. När tiden kom att delvis
ersätta det då valda 25-periodiga systemet med ett
50-periodigt och samtidigt i större utsträckning än
tidigare genomföra distribution med växelström,
blevo dessa i många hänseenden - krävande arbeten
lyckligt genomförda. Dahlander lämnade ifrån sig
Stockholms elektricitetsverk i ett i alla hänseenden
utmärkt skick, väl rustat för sin stora uppgift.
Dahlander var den ledande kraften i de
sammanslutningar, som bildades mellan landets gas- resp.
elektricitetsverk. Ordförandeposten i
Gasverksföreningen, till vars bildande han tog initiativet,
lämnade han 1924. Elektricitetsverksföreningens öden
ledde han under 20 arbetsamma år, under vilka
föreningen från en jämförelsevis begränsad verksamhet
utvecklades till den nuvarande organisationen, som
omsluter betydande arbetsområden. Elektriska
Materielkontrollanstalten, som nyligen blivit
auktoriserad av staten, kom till stånd i samarbete med brand
stodsföreningarna, och för bedrivande av saklig
upplysningsverksamhet och vederhäftig propaganda
bildade elektricitetsverksföreningen den under
benämningen Fera kända sammanslutningen mellan olika
intressenter i landets energidistribution. leke minst
för dessa viktiga företag visade Dahlander stort
intresse, och vid sitt frånfälle var han fortfarande
ordförande i anstaltens styrelse och Feras fullmäktige.
Dahlander var vidare initiativtagare till de
ekonomiska sammanslutningarna mellan gas- resp.
elektricitetsverken och var deras styrelseordförande till sin
avgång ur tjänsten. Han har även varit verksam
medlem i Svenska teknologföreningen, där han
fungerat som ordförande såväl i föreningen som i
avdelningen för elektroteknik. Han var initiativtagare till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
