Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1935 - Notiser - Tysklands inhemska järnmalmstillgångar, av s. - En kylmaskin av originell konstruktion, av s. - Elektriska smältsäkringar som äro »självreparerande», av s. - Sopnedkastet, av s. - Meddelande från sjukhusens standardiseringskommitté (SSK) rörande standardförslag till ambulansbilar, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
433
hälles att brytningen av gruvtekniska skäl icke kan ske
i ett sådant tempo, att det årliga malmbehovet i landet
kan täckas denna väg. Samtidigt framhålles dock den
enorma betydelsen för landet av de nya
anrikningsmetoder som framkommit på senare tid, varigenom över 1
milliard ton malm gjorts tillgängliga för industrien om
också under vissa förutsättningar. Med hänsynstagande
till alla omständigheter som kunna spela roll såväl
gruv- som hyttekniskt, kommer förf. till den slutsatsen,
att man endast kan räkna med en totalbrytning av 10
mill. ton pr år. Om denna mängd utgöres av 7 mill. ton
med en järnhalt i torrt tillstånd av 39 % Fe och 3 mill.
ton med 29 % Fe kan man efter avdrag av
slaggförluster räkna med en härur erhållen järnmängd av ca 3
millioner ton. År 1934 tillverkades i Tyskland 7,3 mill.
ton råjärn. Förutser man en årlig tillverkning av 10
mill. ton råjärn, motsvarande tillverkningen år 1929, så
kan produktionsbehovet, med hänsyn taget till
slaggförluster och skrotsmältning m. m. beräknas till 8,6 mill.
ton järn framställt ur malm. Härav kunna, som ovan
nämndes, de inhemska förekomsterna endast lämna 3
mill. ton och detta blott under förutsättning att alla till
buds stående medel utnyttjas på bästa sätt. Det fattas
alltså 5,6 mill. ton järn, som skulle erfordra ytterligare
ca 20 mill. ton malm, vilket innebure ett femfaldigande
av nuvarande brytning eller ett fördubblande av den
ovan skisserade brytningen av 10 mill. ton. En dylik
ökning är emellertid otänkbar redan av rent
gruvtekniska skäl. I den mån lågvärdigare inhemska malmer
träda i stället för högvärdig utländsk malm sjunker
också den höga verkningsgrad som hittills kännetecknat
den tyska masugnsdriften. Med 1,38 ton malm pr ton
råjärn stod Tyskland år 1934 i spetsen för världens
hyttdrift. Motsvarande siffra var för USA 1,4 6 ton och för
Frankrike, England och Belgien ungefär det dubbla.
Författarens slutsats blir, att det mål som satts,
nämligen att göra Tyskland oavhängigt av utlandets
järnmalmer, såväl av tekniska som ekonomiska skäl endast
låter sig nås till hälften. s.
En kylmaskin av originell konstruktion har
uppfunnits av den ungerske ingenjören J. Faragö, Budapest.
Efter en uppsats i Zeitschrift für die ges. Kältetechnik
av prof. dr-ing. R. Plank återges ett par bilder visande
apparatens utseende och konstruktion. Anordningen
som benämnes "Slauch-Verdichter" använder en
gummislang som kompressor. Slangen består av tjockväggigt
gummi och har en längd av ca 1 m. Det ihåliga ovala
tvärsnittets öppning är ca 30 mm2. Slangen är anbragt
på ett hjul ungefär som en bilring. Vid sin inre periferi
är slangen försedd med in- och utloppsnipplar för
kylmediet som skall komprimeras och som utgöres av SO». I
Fig. 2. Skärningar av
anordningen i fig. 1.
Fig. 1. Exteriör av "slangkompressorn"
utloppsnippeln är insatt
en backventil, vilken
förhindrar att komprimerad
gas som redan tryckts ut
i kylsystemet kan återgå
till slangkompressorn
annat än genom
inloppsöppningen hos denna.
Mot slangens
ytterperi-feri anligger en
tryckrulle, som är anbragt på
axeln till en liten
elektrisk motor. Vid
motorns rotation
hopklämmes slangen av rullen
och bringas samtidigt av
denna i rotation, så att
den framför rullen, i
rotationsriktningen räknat,
befintliga gasen tryckes
ut genom utloppsnippeln
till kylsystemet.
Samtidigt insuges kall gas
från avdunstningskärlet,
som nedhänger i isskå-
pet. Den av ytterluften kylda kondensorn, i form av en
rörspiral, och det i isskåpet nedhängande
avdunstningskärlet äro koncentriskt anbragta på hjulet och deltaga i
dettas rotation varigenom god värmeöverföring erhålles.
Det utkondenserade kylmediet inkommer via en
stryp-ventil och ett centralt anbragt rör i avdunstningskärlet,
under det att här bildad ånga avgår till sugsidan i slangen
genom ett koncentriskt omkring det förstnämnda röret
anordnat rör. Frånvaron av smörjning och tätningsbox
utgör en av huvudfördelarna vid detta system.
Kompressionsorganet (rullen) kan i detta fall sägas ligga utanför
kylmediets kretslopp och endast indirekt, via
gummislangen, påverka detta. Praktiska erfarenheter
beträffande denna kylapparat föreligga ej ännu, men
konstruktionen uppvisar onekligen vissa originella drag som
kunna göra den lämplig för små, billiga kylskåp.
’ i
Elektriska smältsäkringar som äro "självreparerande"
ha utsläppts i marknaden i USA. Det gängse
smältstycket av metall utgöres i dessa säkringar av kvicksilver,
som är inneslutet i en lufttät kammare i patronen. Om
säkringen vid överbelastning "smälter", vilket i detta
fall innebär att kvicksilvret destillerar bort från sitt
kontaktläge, kan det återföras till detta genom att
proppen skruvas loss och stötes några gånger med spetsen
mot ett hårt underlag. Härefter är proppen åter färdig
att användas som säkring. Förfarandet uppgives kunna
upprepas hur många gånger som helst. Propparna
utföras för 15 amp. och högre strömstyrkor. s.
Sopnedkastet som börjar vinna terräng i vårt land
sedan det under många år varit i bruk utomlands, särskilt
i USA, varest det går under namnet "incinerator", har
fått en medtävlare i detta senare land i en
mätanordning, som finfördelar allt köksavfall, ben etc., med
undantag av flaskor och plåtburkar, varefter den så
erhållna gröten automatiskt utspolas i köksavloppet.
Apparaten som anbringas vid diskbänken drives av en
elektrisk motor och väger komplett ca 35 kg. s.
Meddelande från sjukhusens
standardiseringskommitté (SSK) rörande standardförslag till ambulansbilar
(särtryck nr 13 ur "Sjukhuset" nr 7, 1935). År 1932 hade
några för ambulansbilar intresserade personer företagit
en undersökning angående läget av denna fråga i vårt
land. Dessa voro: medicinalrådet J. Byttner, professor
E. Hubendick, landstingsdirektör A. Piscator ocli
kapten G. E. Wasell. Till underlag för kommittéutskottets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
