Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 26 okt. 1935 - Litteratur - Anmälan: Handbok för kolare, av F. H. S. - Kataloger m. m. - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Ordinarie allmänt sammanträde, av Fmn. - Till ledamöter av Svenska teknologföreningen, av Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
483
faktorer som exempelvis förbättrade kommunikationer
i nägon mån hjälpt att hejda tillbakagången, genom att
skapa förmånligare avsättningsmöjligheter för träkolet.
Huruvida även andra avsättningsområden än inom
järnindustrien skola kunna framskapas, återstår ännu att
se. Varje ärlig strävan i sådan riktning är emellertid
värd uppmuntran från såväl stat som enskilda.
Under alla förhållanden synes, att våra kolarskolor
ha en viktig uppgift att fylla. Här föreliggande
lärobok, som torde utgöra ett av de viktigaste hjälpmedlen
för att bibringa eleverna de erforderliga kunskaperna
för ett rätt bedrivande av sitt yrke, lämnar i klarhet
och fullständighet ingenting övrigt att önska.
Författarens mångåriga praktiska erfarenhet på detta
område, parad med hans alltjämt bedrivna
forskningsverksamhet, borgar för att denna nya upplaga av boken i
sakligt hänseende fullt motsvarar utvecklingen. Härtill
kommer en sällsynt blick för de pedagogiska kraven,
som gör att alla fackmässiga uppgifter bliva
tillgängliga även för den som besitter endast mycket
elementära kunskaper, utan att boken därför på något sätt
brister i avseende på grundlighet. Den kan sålunda
anbefallas som handbok för var och en som har intresse
för kolning. leke minst värdefulla äro de tabeller för
beräkning av vedvolym, milvolym och uppmätning av
träkol, kontraktsformulär, sätt för utbytes- och
kostnadsberäkningar m. m. som förekomma i boken. Likaså
förtjänar avsnittet om skorstensmilor ett särskilt
omnämnande. Med detta av förf. anvisade billiga
arrangemang har det blivit möjligt att väsentligt förkorta
kol-ningstiden och att förbättra utbytet, speciellt vid
såg-verksmilor. "Slagningen", som tidigare var ett
omtvistat fenomen, har även fått sin förklaring.
Det har alltid legat en nimbus över kolarens yrke, och
man får ofta höra den satsen, att kolningskonsten
kommer att dö ut med den gamla stammens kolare.
Påståendet ägde möjligen fog för sig så länge själva
kolnings-förloppet ännu var höljt i dunkel och alla kolarens
åtgärder vilade på en mödosamt hopsamlad fond av
erfarenhet om vad som i en viss situation visat sig
ändamålsenligt. Genom sina undersökningar har förf. kastat nytt
ljus över dessa frågor på ett sätt, som gjort milkolningen
till en allmänförståelig procedur i stället för ett av
allsköns vidskepelse omgivet hantverk. Måhända har den
skogens mystik som förf. själv älskar, blivit lidande på
saken. Ett är emellertid säkert; med denna lärobok till
sitt förfogande behöver ingen misströsta om att på den
tid av 7 veckor, som står kolningsskolorna till
förfogande, kunna bibringa varje normalt begåvad och
intresserad person de för milkolningen erforderliga
kunskaperna.
En av Amerikas främsta experter på träkolning
yttrade en gång till den som skriver dessa rader: "Vad
Bergström inte skrivit om träkolning är inte värt att
läsa"; en ärligt menad och lika ärligt förtjänt
komplimang.
F. H. S.
Kataloger m. m.
L. M. Ericssons hemtelefon. För att tillgodose
efterfrågan på telefonapparater för sådana installationer, vilka
på grund av sin karaktär kräva andra och enklare
konstruktioner än dem, som användas i större och mera
komplicerade anläggningar, har Telefonaktiebolaget L.
M. Ericsson konstruerat en ny telefonapparat, speciellt
avsedd för bostadsvåningar, villor, mindre kontor etc.
Apparaten, som benämnes "hemtelefon", är helt utförd
i bakelit och är i första hand avsedd att användas som
väggapparat. Konstruktionen är emellertid så gjord,
att man genom tillfogandet av en bottenplatta av
metall med fyra gummifötter samt ett väggfäste med
vägg-fästesnöre lätt kan ändra apparaten till bordapparat.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Ordinarie allmänt sammanträde hölls å föreningens
lokal den 15 okt. under ordförandeskap av förste vice
ordföranden, direktör R. Blomquist. Till föreningens
yttrande remitterat, av inom socialdepartementet
tillkallade sakkunnige avgivet "Betänkande med förslag
till lag om arbetsavtal" förelåg till behandling.
Direktör Gustaf Söderlund, som varit en av de tillkallade
sakkunnige, redogjorde för förslagets huvuddrag och
civilingenjör K. A. Wessblad, vilken varit ledamot av och
sekreterare i den kommitté, som inom föreningen
granskat betänkandet, refererade i korthet denna kommittés
föreliggande yttrande i ärendet (S. T. F:s handl. 283)
gällande även den tidigare till samma kommitté
hän-skjutna frågan om normalkontrakt för ingenjörer.
Efter en kort diskussion uppdrogs åt styrelsen att
på grundval av kommitténs yttrande avgiva underdånigt
utlåtande i anledning av remissen.
Civilingenjör Wessblad utvecklade vidare
kommitterades synpunkter rörande normalanställningsavtal, vilka
sammanfattats i ett yttrandet bifogat memorandum,
medan i en annan bilaga återfanns ett
kontraktsformulär, utarbetat av kommittésekreteraren, på basis av
nämnda memorandum. Meningsutbytet rörande de olika
kontraktsparagraferna blev, på grund av den knappa
tid, som stod till buds, ganska begränsat och kom mest
att röra den svårlösta frågan om anställdas rätt till
av dem gjorda uppfinningar. Inlägg gjordes av
ingenjör Harald Håkanson, direktör Fredrik Carlsson, fil. dr
A. Lindblad, tekn. dr H. Sterky, civilingenjör Sven
Norberg, ingenjör Chr. Sylwan och inledaren. Föreningen
beslöt uppdraga åt styrelsen att i samråd med
kommittén fortsättningsvis verka för åstadkommande av ett
formulär för normalkontrakt. De, som äro intresserade
av att medverka till frågans lösning, torde skriftligen
hänvända sig till föreningens styrelse.
Ett referat av diskussionen torde senare inflyta i
Tekn. tidskrift.
Till sammanträdet hade inbjudits eleverna från K.
T. H:s och Chalmers högsta avdelningar och ett 15-tal
teknologer hade trots tentamensperiod och andra
svårigheter infunnit sig, livligt intresserade av dagens
förhandlingsämnen och verksamt bidragande till en glad
och trevlig stämning under efterföljande supé och
nach-spiel. Fmn.
Till ledamöter av Svenska teknologföreningen hava
på styrelsens tillstyrkan invalts vid allmänna
sammanträdena den 12 sept. och den 15 okt.: arkitekt Nils Oskar
Malmborg, Stockholm, civilingenjörerna Karl Gustaf
Söderberg, Stockholm, Ove Persson, Stockholm, Evert
Carl Gustav Frendelius, Borås, Einar Filip Pyk,
Saltsjö-Järla, Robert Vilhelm Gellerstad, Krångede, diplom,
handelsingenjör John Jönsson, Finspong, ingenjör Carl
Gustaf Carlson, Halmstad, överingenjör Hans Olof
Westerberg, Djursholm, disponent Friedrich Wilhelm Ewald
Heggemann, Nol, civilingenjörerna Kossuth Viktorsson,
Falk, Arbrå, Töre Jakob Durling, Avesta, arkitekterna
Nils Erenfrid Oelrich, Stockholm, Olaf Henrik
Gottowt-Gesang, Stockholm, ingenjörerna Bo Frederick Gorthon,
Stockholm, Per Valter öhman, Gyttorp, Adrian Malte
Kierkegaard, Stockholm, Sven Johan Hedlund,
Stockholm, Sven Axel Elis Wadstein, Stockholm, Evert Aulin,
Stockholm, Ture Walter Persson, Knäred, Torsten
Samuel Lemke, Stockholm, Måns Krister Johnsson,
Svedala, Hans Petrus Hellman, Saltsjöbaden,
bergsingenjör Georg Theodor Pagels, Avesta. Fmn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
