- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
442

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 2 nov. 1935 - Fysikaliska storheters benämningar ur språklig synpunkt, av John Wennerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450

TEKNISK TIDSKRIFT

"27 april 1935

cifik borde kunna reserveras för verkliga
materialkonstanter. Masstäthet kan med full rätt kallas specifik
massa eller specifik vikt, men strömtäthet bör ej
kallas specifik ström. I stället för specifikt tryck kan
man med fördel säga tryckspänning eller enbart
tryck; totalstorheten heter kraft, eventuellt tryckkraft.

Andra allmänna nomenklaturfrågor.

Tal, förhållande, grad, faktor som slutdelar i
storhetsnamn äro uttryck som omedelbart föra tanken
på rena talstorheter och som därför böra undvikas
för andra fall. Poltal, fastal, omsättningsförhållande
(kortare: omsättning), kortslutningsförhållande,
verkningsgrad, kopplingsgrad, effektfaktor,
utnyttjnings-faktor äro fullt korrekta namn. I orden grad och
faktor inlägger man i detta sammanhang gärna
villkoret att värdet <1. De förut behandlade
attributen "relativ" och "procentuell" böra också
nämnas i detta sammanhang.

I mera vårdslöst vardagsspråk händer det att man
bildar storhetsnamn ur enhetsnamnen med tillägg av
-tal, t. e. ohmtal, hästkrafttal, kVA-tal. (Här kan
ju också erinras om sådana ordbildningar som
tonnage, det engelska voltage osv.). Mycket nära
denna föga rekommendabla klass av storhetsnamn
stå varvtal, periodtal, svängningstal. Här har man
t, o. m. tappat bort halva namnet, nämligen: per
tidsenhet. Lyckligtvis äga vi ordet "frekvens" för
de två sistnämnda storheterna, men antalet varv per
tidsenhet saknar tillfredsställande egennamn.
Eftersom storheten- är en tidsderivata, alltså en hastighet,
och av samma fysikaliska art som de båda andra,
skulle man kunna säga "varvhastighet" eller
"varvfrekvens", eller kanske "rotationsfrekvens".
Tillsvidare få vi tyvärr tolerera "varvtal". Detta ords
användning i uttrycket "lindningsvarvtal" är
däremot korrekt.

En annan speciell användning av ordet tal är
hårdhetstal, där tal fått samma betydelse som det något
suspekta ordet modul, t. e. i elasticitetsmodul och
kuggmodul, alltså något slags karakteristisk storhet,
ofta kvotstorhet. Faktor har fått speciell betydelse i
dämpfaktor, som är en inverterad tid;
dämpkoefficient vore säkerligen att föredraga,

Konstant, koefficient behöva alis icke syfta på
talstorheter. enligt vad användningen visar.
Tidskonstant, maskinkonstant, gravitationskonstant,
temperaturkoefficient hava alla fysikalisk dimension.
Koefficient syftar framför allt på matematisk
användning som faktor framför en variabel.
Friktions-koefficient är ett rent tal och borde därför kunna
heta "friktionsförhållande" eller "friktionstal". I
fråga om tidskonstant kan anmärkas, att det
fysikaliska huvudordet tid icke fått bli det språkliga
huvudordet i sammansättningen: "karakteristisk tid"
vore ur denna synpunkt ett bättre namn.

Styrka har fått en mycket skiftande användning.
Ordet innebär ju egentligen förmåga att utöva kraft
eller att uthärda påfrestning, t. e. sprängstyrka,
iso-lationsstyrka. Dessutom användes det som vi sett i
strömstyrka = strömstorlek, fältstyrka —
spännings-gradient, ljusstyrka ljus-rymdvinkeltäthet. Dess
användning som storhetsnamn bör tyglas så stramt
som möjligt.

Energi, effekt, förmåga, kapacitet, kraft äro
uttryck som i viss mån gå in på varandras
användningsområden. I det allmänna språket betyder energi

en förening av viljekraft och arbetsförmåga, vilken
sistnämnda term betyder maximal prestation, i regel
per tidsenhet. Den tillfälliga prestationen per
tidsenhet, som kan vara långt mindre är den maximala, kan
kallas arbetshastighet, arbetsintensitet; den svarar
mot den tekniska termen "effekt". I det allmänna
språket betyder effekt detsamma som verkan. "Trots
ådagaläggande av stor energi uppnådde han föga
effekt". Internationellt har inom tekniken ordet
"energi" samma betydelse som hos oss, alltså en
fysikalisk generalisering av arbetsmängd, men effekt
betyder fenomen, t. e. Dopplereffekt, Thomsoneffekt.
Energiens tidsderivata heter i stället Leistung, power,
puissance; det engelska ordet efficiency betyder
verkningsgrad. Någon ändring av den svenska termen
effekt kan dock numera svårligen komma i fråga,
I vissa läroböcker ser man ännu termen
arbetsförmåga i betydelsen effekt, arbetshastighet, men denna
användning bör motarbetas.

"Förmåga" i sammansättningarna
belastningsförmåga, produktionsförmåga ersättes ofta med ordet
"kapacitet", vilket blir mindre farligt om den
elektriska storhetens namn ändras till kapacitans.
Kapaciteten av en kraftstation, en arbetsmaskin, en
smältugn osv. är icke någon bestämd fysikalisk
storhet utan är, liksom fallet kan vara med den i
uppsatsens inledning nämnda termen "kraft", ett
kollektivt namn.

Moment är ett kollektivnamn för storheter som alla
ha det gemensamt, att de uppstått ur annan storhet
genom multiplikation med radien eller kvadraten på
radien till bestämd rotationsaxel. Sådana storheter
äro t. e. ikraftmoment, masströghetsmoment,
yttrög-hetsmoment, motståndsmoment. Omdöpningen av den
apokryfiska storheten svängmassa till svängmoment
är ett givet framsteg.

Fält sammanblandas ej sällan med flux. "Fältet"
är själva rummet eller fenomenets rumsbild, alltså det
fysikaliska föremålet. Det karakteriseras i varje
punkt av vissa vektorstorheter av täthets- eller
gradienttyp, och ytintegralen av en sådan
vektorstorhet kallas generellt "flux". I det
magnetiska fältet avser man med flux undantagslöst den
totala förskjutningsmängden. Ordet flux är franskt
och engelskt och betyder "flöde", alltså egentligen
detsamma som ström. Som det här icke är fråga om
någon tidsderivata, är varken flux eller flöde något
idealiskt namn, men reservera vi ordet flux helt och
hållet för ändamålet blir det mera acceptabelt. Flöde
kan däremot icke reserveras för sådant ändamål, utan
får betyda en tidsderivata. Ordet fält bör helt
undvikas som storhetsnamn; dess användning i sådan
betydelse, än som flux, än som fältstyrka =
spännings-gradient, än som motorisk spänning, har vållat
mycket trassel och oreda. Vad "spänning" och
"fältstyrka" beträffar hänvisas till uppsatsens inledning.

Slutord.

Det skulle föra för långt att här tillämpa de
uttalade principerna på hela uppsättningen av de inom
tekniken gängse storheterna. Förf. hoppas
emellertid snart kunna återkomma med en översiktlig
sammanställning av dessa i samband med en kritisk
granskning av storheternas bokstavsbeteckningar.
Dessa beteckningar äro ju principiellt icke annat än
begynnelsebokstäverna i storhetsnamnen.

John Wennerberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free