Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 9 nov. 1935 - Litteratur - Anmälan: Ein Beitrag zur statischen und dynamischen Härteprüfung, av P. E. Wretblad - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Uppsala, av E. K. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
467
Ein Beitrag zur statischen und dynamischen
Härte-prüfung, av Ernst L. Schmidmer. München und
Leipzig, Verlag Fritz u. Joseph Voglrieder. 53 fig., 102 sid.
8: o. 4: 50 RM. (Forschungsarbeiten über Metallkunde
und Röntgenmetallographie, Hrsg. von M. v. Schwarz.
Folge 5.)
I likhet med övriga arbeten i denna monografiserie
utgör detta en redogörelse för författarens egna
resultat i förening med en tämligen fyllig översikt över
andra arbeten på området.
De senare årens ganska omfattande litteratur rörande
hårdhetsbestämning behandlar till största delen
provningen av järn och stål. Föreliggande arbete gäller
däremot främst icke-järnmetaller, företrädesvis
kopparlegeringar. Då det gäller dessa relativt mjuka
material, träda delvis andra problem i förgrunden än då
hårdhetsbestämningen avser järn och stål. Sålunda
har förf. ej ens omnämnt inflytandet av
intryckskroppens hårdhet. Vidare ägnas en stor del av utrymmet
åt den för hårdare material numera väl knappast
använda Ludwiks kon av stål.
Bokens första del behandlar den statiska
hårdhetsprovningen med Brinellkula och Ludwikkon.
Framställningen ger icke något egentligt nytt men belyser
på ett intresseväckande sätt några hithörande frågor,
främst Meyer-analysen. Till ett litet felslut torde förf.
göra sig skyldig, då han uppfattar det faktum, att hans
hårdhetsbestämningar å ett material satisfiera Meyers
relation, som ett bevis för att den valda belastningstiden
varit tillräcklig. Enligt Norburys ingående
undersökningar påverkas nämligen icke giltigheten av
relationen därav att belastningstiden är för kort, såvida
samma tid användes vid varje försök; man erhåller
blott ett för högt värde å exponenten n.
Det största intresset erbjuder dock den andra delen,
som behandlar dynamisk hårdhetsbestämning med kula
och kon. I den mån iakttagelserna gälla intryckskropp
av förstnämnda art, bekräfta de visserligen blott
tidigare resultat, men då dessa torde vara mindre kända,
är en sammanfattande framställning härav välkommen.
Detta gäller i främsta rummet det betydelsefulla
förhållandet, att vid dynamiska prov sambandet mellan
fallarbetet A och intrycksdiametern cl kan uttryckas
medelst den med Meyers potensrelation analoga
formeln
A = adn,
där värdet å n för de flesta material ligger nära talet
4, då intryckskroppen utgöres av en kula. Vid
användning av konisk intryckskropp uppvisar förf., att n
i likhet med vid det statiska provet är konstant för
alla material, och här har värdet 3, i överensstämmelse
med det teoretiskt beräknade.
Tyvärr vanprydes boken av ett stort antal tryckfel,
vilka i synnerhet äro störande i den 74 referenser
omfattande litteraturförteckningen.
P. E. Wretblad.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Uppsala
hade lördagen den 28 september sitt första sammanträde
för höstterminen. Sammanträdet hade förlagts till
Lantbrukshögskolan, vars nybyggda institutionsbyggnader
nu stå inför sin invigning. Som första punkt på
programmet stod ett besök i högskolans maskintekniska
institution, som demonstrerades av dess föreståndare,
ingenjör Nils Berglund. Efter detta besök samlades
deltagarna i sammanträdet i högskolans nya hörsal, där
deltagarna hälsades välkomna av högskolans rektor
professor Chr. Barthel. Därefter höll ingenjör Berglund
ett föredrag med skioptikonbilder om "Moderna
maskiner för grödans skörd och efterbehandling". I
huvudsak var det amerikanska maskiner och
arbetsmetoder, som skildrades, jämte deras tillämplighet på
svenska förhållanden. I anslutning till ett par diagram
poängterades, att det var väsentligen de små
jordbruksenheterna här i Sverige, som försvårade problemet om
jordbrukets mekanisering. Blott 31 procent av landets
totala åkerareal tillhör jordbruk med mer än 30 hektar
åkermark.
Efter ingenjör Berglunds föredrag lämnade
institutionsbyggnadens skapare arkitekt Gustav Holmdahl i
anslutning till några planskisser en kortfattad
redogörelse för byggnadens disposition och inredning,
varefter en rundvandring företogs i byggnaden under
ledning av professor Barthel och arkitekt Holmdahl. Efter
återkomsten tiil Uppsala samlades deltagarna till supé
med samkväm å Gillet.
E. K.
Skånska ingenjörsklubben
sammanträdde i Malmö fredagen den 11 oktober. Först
samlades ett antal klubbmedlemmar på Gustaf Adolfs
torg kl. 16 och reste i abonnerad omnibuss ut till a.-b.
Malmö silos nya byggnad i industrihamnen. Här
tillstötte ytterligare en grupp, som rest i egna bilar. Under
ledning av anläggningens konstruktör civilingenjör Nils
Weibull och lektor Gustaf Winberg besågos byggnaderna
frän källaren till taket. Anläggningen är av särskilt
intresse därför, att tre skilda metoder för spannmålens
förvaring kommit till användning: en silo med höga
reservoarer av betong, där spannmålen uttappas vid
bottnen av en cell för att transporteras upp och påfyllas en
annan cell; ett magasin, där säden förvaras i säckar,
staplade på varandra till avsevärd höjd; och slutligen
en cylinderformig plåtburk av väldiga dimensioner, fylld
av flera tusen ton vete, som hålles frisk genom en
luftström, som blåses igenom från bottnen. Kl. 19
samlades deltagarna på Kungsparkens restaurang.
Förhandlingarna leddes av ordföranden direktör H. M.
Molin, som meddelade, att styrelsen till ordinarie
medlemmar av klubben invalt ingenjör Thorwald Gröndahl,
ingenjör Erik Stoije och civilingenjör Vile Wikborn.
Ingenjör Weibull höll ett med ljusbilder illustrerat
föredrag om "Långtidslagring av spannmål". Före år 1933
fanns icke detta problem i vårt land, men 1932
års skörd av brödsäd översteg den normala
konsumtionen, och den följdes av rika skördar av prima
kvalitet åren 1933 och 1934. Som orsak till
överproduktionen angavs dels de förbättrade vetesorterna,
dels de av staten vidtagna stödåtgärderna.
Årsproduktionen av råg och vete har stigit från cirka 8 till
omkring 13 mill. deciton under åren 1931—34.
överskottet var i sept. 1934 nära 3 mill. deciton. Man hade
att välja mellan export, utfodring till kreatur och
långtidslagring. Den sistnämnda utvägen har ansetts
mindre förlustbringande än de två övriga. Det gäller vid
lagring att hålla förlusterna så små som möjligt.
Förlusterna orsakas dels av gnagare, dels av insekter, dels
av mögelsvamp och jästbakterier, dels slutligen av den
i kornet pågående livsprocessen, som förvandlar
kolhydraten till kolsyra och vatten. För denna process
äro fuktighet och temperatur av avgörande betydelse.
Det gäller att hålla fuktigheten nere och temperaturen
låg. Om den inre fuktigheten i kornet icke överstiger
14 % och temperaturen icke 10 grader, så står
livsprocessen nästan stilla. Den inre fuktigheten står i
viss relation till den omgivande luftens, så att om den
inre är t. e. 14 %, bibehåller den sig oförändrad endast
om den omgivande luftens relativa fuktighet -är 60 %.
Är luften mera mättad, stiger den Inre fuktigheten i
kornet, är den mindre mättad, sjunker den inre fuktig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
