Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 16 nov. 1935 - Standardiseringsarbetet i Förenta staterna, av C. A. Landegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTi d skri ft
HÄFT. 46 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 NOV.
ÅRG. 65 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 5
INNEHÅLL: Standardiseringsarbetet i Förenta staterna, av bergsingenjör G. A. Landegren. — Vad är
betryggande försäkring inom industriföretag? — Notiser. — Litteratur. Tekniska föreningar. — Sammanträden.
STANDARDISERINGSARBETET I FÖRENTA STATERNA.
Av bergsingenjören C. A. Landegren.
Den egentliga standardiseringsverksamheten i
Förenta staterna leder sitt ursprung från landets
inträde i världskriget. Nationen blev ställd inför
nödvändigheten att skeppa oerhörda kvantiteter material
till Europa, där detta skulle begagnas under
förhållanden, som ställde stora krav på likformighet och
enhetlighet. En annan orsak var nödvändigheten att
iakttaga allra största sparsamhet med de tillgängliga
produkterna. Den första åtgärden var att vidtaga en
nedskärning av antalet typvariationer och sedan
standardisera de återstående typerna. Dessa åtgärder
vidtogos då av statliga institutioner. Hela den
amerikanska industrien ställdes under statlig kontroll;
betydelsefulla industrier uppmuntrades, medan mera
oväsentliga, lyxbetonade lämnades åt sitt öde. Den
ekonomi, som uppnåddes genom denna
standardisering, var mycket stor, sålunda sparades 50 mill. yards
ylle, 260 000 ton förtent plåt, typantalet av
värmeapparater skars ned med 75 %, 5 500 typer
gummiskodon eliminerades etc. och 600 000 barrels mjöl
sparades genom införandet av bättre
distributionsmetoder.
En varaktig verkan, som krigstidens
standardisering fått till följd, var att intresset för detta arbete
stimulerats och dess mycket stora fördelar, då det
bedrives i tillräcklig omfattning, fastslagits. En Mr
Witney säger om standardiseringen, att den "är den
befriare, som hänskjuter de problem, som redan lösts,
till sin rätta plats, nämligen till rutinens
arbetsområde och frigör de skapande förmågorna för arbete
med sådana problem, som ännu äro olösta.
Standardisering ur denna synpunkt är en ovärderlig
bundsförvant till det skapande geniet."
Då kriget slutade, upphörde den statliga
standardiseringsverksamheten, men den värdefulla erfarenhet,
som krigstidens standardiseringsverksamhet givit,
blev fruktbringande icke minst genom den ökade
insikten om standardiseringens betydelse. Den
industriella depressionen 1921 framhävde ytterligare
behovet av besparingsåtgärder och Federated
Engineering Societies publicerade på initiativ av sin
ordförande, Herbert Hoover, "Waste in Industry", som
gjorde förvånansvärda avslöjanden om det slöseri,
som förekom inom industrien. En stor del av detta
skulle kunna upphävas genom standardisering.
Industriföreningar bildades för att fortsätta
verksamheten i samarbete med ingenjörsföreningarna och
myndigheterna gåvo den icke blott sitt stöd, utan
upprättade även en institution under Bureau of Standards
för att lämna standardiseringsverksamheten
erforderligt bistånd.
Standardiseringen har sedan dess alltmera ökat i
betydelse och är nära ansluten till rationaliseringen.
En överblick över hur den utvecklats i Förenta
staterna kan därför vara av intresse för denna tidskrifts
läsare.
Standardisering innebär en värdering och
fastställande av de egenskaper en nyttighet skall besitta för
att på bästa sätt tillfredsställa de parter, som på ett
eller annat vis stå i kontakt med den, på det att
enhetlighet må kunna uppnås i dess tillverkning eller
begagnande. En standard är då prototypen för
nyttigheten med dessa egenskaper. Standards kunna
hänföra sig till materiella produkter, förfaranden
exempelvis provningar, bestämmelser e. d.
Nära standardisering ligga de åtgärder, som
vidtagas för begränsning av typvariationerna för en ocli
samma nyttighet. Denna verksamhet, som i Förenta
staterna ofta avskiljes från den egentliga
standardiseringen, benämnes här simplification. Den grundas på
statistiska utredningar över handelns efterfrågan på
de olika varianterna med avseende på typ och
dimensioner av ett och samma slag av produkter. Sådana
undersökningar kunde stundom giva vid handen att
80 % av omsättningen föll på 20 % av de olika
typerna.
Båda dessa begrepp "simplification" och
"standar-disation" ingå i den svenska uppfattningen av ordet
standardisering.
För statlig upphandling i Förenta staterna följas
bestämda specifikationer, upptagande de fordringar,
som den amerikanska staten ställer på de mängder
olika produkter, som den inköper. Dessa
specifikationer göras upp under hänsynstagande till
producenterna, men vederbörande myndighet — Federal
Spe-cification Board — fastställer dem egenmäktigt.
Dessa specifikationer kunna därför icke anses vara
allmän standard, men de äro till sin innebörd nära
besläktade därmed.
Vid upphandlingen kan köparen förvissa sig om
att produkterna äro i överensstämmelse med
standard eller "specifications" på två sätt, dels kan han
hos vederbörande standardiseringsauktoritet erhålla
uppgift på vilka producenter, som anslutit sig till
ifrågavarande standard, dels kunna varorna vara
märkta. Det förstnämnda förfarandet begagnas vid
större upphandlingar, det senare vid tillfälliga inköp.
Standardiseringsverksamheten bedrives i Förenta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
