Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 23 nov. 1935 - Notiser - Fabrikation av syntetiskt motorbränsle, av I. Bn. - Bläckets förstörande verkan på skrivna handlingar, av s. - Inskränkning i förbrukningen av vissa metaller, av s. - 74 % av Europas befolkning (oräknat Ryssland) bor inom elektrifierade områden, av s. - Litteratur - Anmälan: Målning av järnkonstruktioner utsatta för atmosfärens inverkan, av F. H. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
kol som utgångsmaterial, beräknar man en effekt i
bensinfabrikationen av 1 ton pr 4 ton stenkol.
Processens förlopp är i korthet följande:
Kolet anrikas till en askhalt understigande 2% % och
röres ut med tidigare framställd olja till en pasta,
hållande ’50 % kol. Denna inpressas i behållare med 250
atm. tryck, där blandning sker med väte. Blandningen
upphettas till reaktionstemperatur, som vid det angivna
trycket är 450 °C. Huvudparten av kolet transformeras
till lättare oljor, som utvinnas genom avkylning, då de
i gasform lämna konvertrarna. Resterande råolja
destilleras till tung olja, mellansort och bensin. Den tunga
oljan hydreras i ett aggregat av enahanda konstruktion,
som användes vid den första hydreringen av kol, och
lämnar olja av mellansort samt bensin. Mellansortsoljan
från dessa två procedurer hydreras i särskilda
konvertrar, i vilka den gasformiga lättoljan och väte passera
över en fast katalysator.
Kreosotolja och lätta tjäror komma till användning
antingen för beredande av kolpastan eller för direkt
fraktionsdestillering. Dessa råmaterial äro icke
nödvändiga för fabrikation av olja ur kol, men lämpa sig väl
som råmaterial tillsammans med kol.
I sitt tal vid invigningslunchen underströk
MacDonald, att den nya fabrikationen var högst betydelsefull
för England såväl ur sysselsättnings- som
försvarssynpunkt. I. Bn.
Bläckets förstörande verkan på skrivna handlingar
har varit föremål för undersökningar vid Bureau of
Standards, Washington D. C. (Techn. News Bull. 216).
Proven underkastas ett påskyndat åldrande genom att
upphettas 72 tim. i torkugn vid 100°C, varefter ett
behandlat och ett obehandlat prov jämföras genom
vik-ningar i särskilda provmaskiner. Såväl bläck som
lösningar av olika bläckingredienser hava anbragts på
pappersprover och undersökts på detta sätt. Sura bläck
verka starkt och hastigt förstörande på papper enligt
vad proven utvisa, och härtill synas flera av de i
bläcket ingående ämnena kunna bidraga. Ett bläck av
ringa skadlighet för papperet har framställts med
användning av ammonium-ammoniumoxiferrigallat. s.
Inskränkning i förbrukningen av vissa metaller,
exempelvis koppar och tenn, eftersträvas som bekant för
närvarande i Tyskland och har medfört ett intensivt
forsknings- och experimentarbete på alla de områden som
beröras av metallknappheten. På det elektriska området
undersökes möjligheterna för ett ökat användande av
aluminium i stället för koppar, vilket upprullat ett stort
antal problem. I en uppsats i VDI-Zeitschrift nr 38, 1935
av F. Remde behandlas en del av dessa frågor i korthet.
För närvarande användes aluminium endast i mycket
ringa grad i elektriska ledningar, nämligen till ca 4 %
i friledningar, 1 % i kablar och praktiskt taget icke alis
i kopplingsanordningar. Användning av Al i stället för
Cu uppges komma att fördyra totalkostnaden för
friledningar med 20 till 40 % och för kablar med 25—45 %
av anskaffningspriset. En omständighet som även
motverkat införandet av aluminium har varit de
driftsvårigheter som ofta uppstått i ledningsnät med denna
metall, vilket emellertid i stor utsträckning berott på
montörers m. fi. obekantskap med detta material. Det är
exempelvis olämpligt att använda samma redskap för
montering av Al-ledningar som brukas för Cu.
Koppar-spån o. d. som därigenom överföres på Al-metallens yta
ger upphov till stark korrosion. I övrigt är det
nödvändigt att iakttaga vissa föreskrifter vid anbringandet av
kabelfästen, lödningar o. d., som emellertid i och för
sig icke förorsaka svårigheter blott de utföras rätt.
Såväl svetsning som. gjutning, med användning av
löstagbar gjutmuff, kan användas. Samlingsskenor av
aluminium erbjuda vissa problem i avseende på
strömförluster. Det visar sig att motverkandet av
virvelström-förluster genom uppdelandet av skenorna i ett antal
475
parallella ledare är olämpligt på grund av den ojämna
strömfördelningen i dessa. Att överskrida tre till fyra
skenor i antal i dylika ledningar medför inga fördelar
på grund av att strömmen ändock koncentreras till
ytterledarna. Lämpligt är att endast använda två
skenor eller en enda av I-profil. En övre gräns är under
alla förhållanden satt för möjligheten att reducera
förlusterna genom ökning av tvärsnittet. s.
74 % av Europas befolkning (oräknat Ryssland) bor
inom elektrifierade områden och ungefär lika stor är
den del av befolkningen i dessa länder, England och
Italien undantagna, som begagnar sig av elektrisk
belysning. Likaså är den offentliga belysningen i ett flertal
länder till huvudsaklig del elektrisk. I Tyskland är
förhållandet mellan gatubelysning medels gas och
elektricitet emellertid ungefär 1 : 1, enligt uppgifter av B.
Seeger i boken "Der Lichtverbrauch Europas", som
nyligen utkommit och ur vilken här återgivna siffror
hämtats. Av hela Europas strömförbrukning åtgår 20 à
30 % för belysning. Den enskilde förbrukarens
årskonsumtion varierar från 60 till 6 • 10° kWh, den senare
siffran avser givetvis extrema fall. Förbrukningen av
belysningsström ökas för varje år, vilket enligt förf.
bidrager att förbättra elverkens belastningsförhållanden.
Minst 50 % av elverkens intäkter härröra från
försäljning av belysningsström, vilket är av särskild betydelse
när man erfar att krisförhållandena icke medfört
nedgång i konsumtionen av belysningsström, i motsats till
vad förhållandet varit beträffande ström för andra
ändamål. s.
LITTERATUR
Bokanmälan.
Målning av järnkonstruktioner utsatta för
atmosfärens inverkan, utgiven av
Ingenjörsvetenskapsakademiens korrosionsnämnd. 51 sid. text. A.b. Allmänna
pressbolaget, Stockholm 193i5, pris 2;: 75.
Vid den av Ingenjörsvetenskapsakademien i jan. 1933
anordnade första svenska rostskyddskonferensen
tillsattes en nämnd, som fick i uppdrag att utarbeta normer för
skydd av metallkonstruktioner mot korrosion. Ett
första resultat av nämndens arbete föreligger nu i
ovannämnda bok som är avsedd till handledning för alla
som i egenskap av fabrikanter, byggherrar eller
yrkesmän ha att göra med rostskyddsmålning. Bokens
omfång kan måhända synas ringa, men ett studium av
densamma ger snart vid handen att här föreligger ett
arbete av alldeles särskilt värde och betydelse. Man har
försmått att med många ord göra större eller mindre
utvikningar från ämnet, och har genom koncentrering
på den avsedda uppgiften i stället lyckats att på ett
utomordentligt klart sätt behandla ämnet, så att boken
verkligen blir vad den är ämnad att vara, en handbok
som rakt på sak ger besked om de problem som
avhandlas.
Oreda för att icke säga förvirring har länge rått
beträffande målningens värde och rätta utförande för
rostskyddsändamål. Meningarna om vad som är det
väsentliga för målningens hållbarhet och skyddsverkan och
vad som över huvud taget skall betraktas som fullgott
arbete i detta hänseende ha gått isär på många punkter.
Härvid har man i regel endast haft det ena eller andra
"på känn" och de omdömen eller utlåtanden, som fällts,
hava i högsta grad ägt subjektivitetens prägel.
Nämnden har därför låtit sig angeläget vara, att söka
åstadkomma reda och klarhet på dessa motsägande punkter
och har därvid gått tillväga med en grundlighet som
förtjänar sin särskilda eloge. Tack vare att nämnden
innefattat fackmän från såväl hantverkshåll som dylika
representerande teknik och vetenskap ha samtliga till
behandling upptagna frågor kunnat få en allsidigare be-
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
