- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
491

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häft. 49. 7 dec. 1935 - Bokstavsbeteckningar för fysikaliska storheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 sept. 1935 TEKNISK TIDSKRIFT

Tabell II. Allmänt klassificeringsschema för fysikaliska storheter.

491

Klasser Grad nr Storhetsgrader Förslag till generell bokstav och | index—>• Fysikaliska grenar
Mekanisk (Ponderotysisk) Elektrisk Magnetisk Termisk Optisk (Ljus-)
V e m t l
Orsaksstorheter 10 Kraft ............................................ _ F, P
ii Fältstyrkeflux ............................ ¥ ¥
[Potential........................................ V V V
14 ISpänning, potentialskillnad .... — p tryck** E, ü M, $ (V) t, T, d. 6 = temperatur*
15 Fältstyrka, spänningsgradient H S (F, G) II
Mängdstorheter 20 Mängd ............................................ Q Tfl = massa (G = vikt) Q (e) = elmängd m = "polstyrka" Q (ff) Q
22 Mängdbeläggning........................ a a C
24 Mängdtäthet ................................ Q Ö, Q fy = spec. vikt) e Q
Följdstorheter 30 Flux, förskjutningsmängd........ <P (volymförskj.) ¥ ‡ 4>
34 Förskjutningstäthet.................... B (lineär förskj.) D — elektrostatisk täthet B = magnetisk täthet
35 Töjning ........................................ e
40 Ström, även förskjutningsström: / Q I (C) (dø/dt) <P 0 – ljusflöde
42 Strömbeläggning ........................ A (AS)
44 Strömtäthet ................................! j GJ,j,s,u,d,a
Apparatkonst. 20/i4,30/i4 Kapacitans ........................ C C (K) s —permeans C
u/2o, ul30 1 Opponans ............................ O a, s — reluktans
40/14 Konduktans ................................ G G (C)
14/4o Resistans........................................ B R R
Materialkonstanter 34/l5 Specifik kapacitans.................... — E.(K, K) = diel.-kons tant M- = permeabilitet
15/34 „ opponans .................... — v = reluktivitet
44/l<i „ konduktans ................ V y, A, k, a A, a
15/44 ., resistans........................ Q Q 8
3b/H Töjningskoefficient .................... — a
14/35 Elasticitetsmodul ........................ — E

* T eller Q absolut temperatur.
** Motsvaras 1 hållfasthetsläran av o. spänning.

genom hela tvärsnittet förskjutna volymen som
ävenledes tillhörande 30. Grad 40, ström, finns strängt
taget icke i magnetisk tillämpning, men inlägga vi i
begreppet ström även tidsderivatan av
förskjutnings-mängd, alltså förskjutningsström, finns denna grad
inom alla grenar.

På apparat- och materialkonstanternas område
finns inom mekaniken de båda graderna 35/14 och
14/35, dvs. töjningskoefficient och elasticitetsmodul,
som sakna motsvarighet inom andra grenar. Den
termiska 20/14 per massenhet, specifikt värme, är icke
upptagen i tabellen.

Vissa andra storheter, som icke kunnat inpassas i
tabell II, äro upptagna i tabellerna III—V.

Använda beteckningar.

I praktiken använda bokstavsbeteckningar för här
ifrågakommande storheter äro angivna i tabellerna

Tabell III. Mekaniska vridstorheter.

Tabell IV. Några elektriska apparatkonstanter.

Vinkel a, ß, y ....: fasvinkel <p
Vinkelhastighet O)
Kraftmoment M, T (C, Q) J (l, K, 6)
Tröghetsmoment

Reaktans X

Impedans Z

Susceptans B

Admittans Y

Induktans L: ömsesidig induktans M

Tabell V. Matematiska storheter, konstanter.

7t = 3,14 ....
e eller e = 2.718 ....

i eller j = V — 1
Koordinater x, y, z; t], r, $

Antal m, n; antal strömkretsar c, fastal

m, poltal p, lindningsvarvtal N
Konstanter i allm. k, K (och i övrigt hela alfabetet)
Förhållandetal k; olikformighetsgrad ö,
friktionstal fi, verkningsgrad v

1—V. När bruket icke är internationellt stabiliserat,
kanske inte ens inom vårt land enhetligt, äro flera
alternativa bokstäver medtagna, De som stå inom
parentes äro ur en eller annan synpunkt blott av
andraplansintresse. Överhuvudtaget får
uppräkningen icke alis betraktas som fullständig utan
fastmera som typisk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:12:28 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1935a/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free