Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 7 dec. 1935 - Bokstavsbeteckningar för fysikaliska storheter, av John Wennerberg - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 sept. 1935
TEKNISK TIDSKRIFT
493
fack inom samma land allvarligt fastnat för olika
bokstäver. Sådana fall av stor betydelse äro i
tabell I yta och effekt, i tabell II kraft och i tabell III
kraftmoment.
Hur härmed skall förfaras står ännu i vida fältet.
Man har väl att välja mellan tre möjligheter,
nämligen antingen något slags majoritetsbeslut inom olika
länder och fack om en bestämd bokstav för varje
storhet, eller godkännande av alternativbeteckningar,
eller separata beteckningsbestämmelser inom de olika
facken. Den sistnämnda utvägen förefaller förf.
minst sympatisk. Den första är kanske alldeles
oframkomlig, och då skulle den mellersta innebära
räddningen. Men betänker man, att i så fall N
skulle betyda effekt, som också kunde tecknas P, som
också kunde betyda kraft, som också kunde tecknas
F, som också kunde betyda yta, som också kunde
tecknas A eller S, blir man betänksam även inför
"räddningen". — Vad yta beträffar tyckes
internationellt den hos oss vanligaste beteckningen A (area)
fä stå tillbaka för S (surface); beteckningen F
(Fläche) har tyskt ursprung.
Av andra detalj svårigheter må här nämnas
beteckningen för strömtäthet, som företer större variation
än kanske någon annan storhet. Förf. har i tabell II
givit företräde åt j, som återfinnes i den av Teknisk
tidskrift, Elektroteknik, år 1915 uppgjorda
beteckningslistan. Den i nuvarande svenska
beteckningsnormer SEN 2 angivna bokstaven s blir knappast
användbar, om S blir beteckning för yta med s som
säkerligen ofta förekommande variant. En grekisk
bokstav vore olämplig på den grund att den icke kan
varieras till rondestil e. d. vid vektorräkning.
Andra enskilda fall av intresse måste här förbigås.
Förf. vill än en gång framhålla att överblicken icke
fyller några anspråk på fullständighet, men hoppas
dock att de viktigaste allmänna synpunkterna blivit
klarlagda. Särskilt de termiska och optiska
storheternas beteckningar ha icke kunnat dryftas i större
omfattning än som krävts för erhållande av underlag
för de allmänna slutsatserna. John Wennerberg.
EKONOMISK ÖVERSIKT.
STOCKHOLM 30.11.35.
Den franska deputeradekammaren sade på fredagen
i förra veckan med 324 röster mot 247 ifrån, att den
icke önskar en devalvering av francen och att
kammaren med hänsyn härtill också godtager alla de många
dekreten, som tillkommit i syfte att höja francens inre
värde och därigenom upprätthålla dess yttre värde.
Regeringen framhöll, att de företagna åtgärderna ha
en exceptionell och tillfällig karaktär och
finansministern underströk, att han icke kommer att vidtaga någon
devalvering för att göra bankerna till lags. Han önskade
skydda medelklassen för de kapitalförluster, som den
skulle komma att lida genom en devalvering, och
fölen återupprepning av de svårigheter, i vilka den
försattes genom devalveringen 1926. Finansministern
fogade dock till detta uttalande om fasthållande vid
nuvarande guldvärde, att han skulle taga förslag om
devalvering av francen under övervägande, därest man
föresloge en för nationerna gemensam valuta, men
förklarade sig villig att ställa francen i linje med de
smältande valutorna.
Omröstningen visar, att opinionen för en devalvering
växer. Det är anmärkningsvärt, att denna opinion re-
kryteras såväl från storindustrien och finansen som
från den yttersta vänstern. Sannolikheten för att den
skall växa är med dess båda anfallsfronter mot
regeringspartierna stor. Ju mera dekretens verkningar
göra sig gällande ju mera acceptabel torde det minsta
motståndets väg ur de ekonomiska svårigheterna,
devalveringen, komma att framträda för dess nuvarande
motståndare. Den närmaste tidens kursutveckling för
francen och guldrörelserna hos Banque de France
kommer att visa, i vilken mån omröstningsresultatet
övertygat spararna och finansen om att francen
kommer att kunna i längden hålla kvar nuvarande guldhalt.
De politiska stormarna ha alltid spelat en betydande
roll för den franska valutan och de senaste
novemberveckornas noteringar ha fullt ut avspeglat den stora
oron inför deputeradekammarens behandling av Lavals
många dekret och de utomparlamentariska verkningar,
som möjligen kunde följa av densamma. Guldutflödet
från Banque de France antog alarmerande proportioner
och tvingade banken att i snabb takt höja diskontot
med 2 proc. upp till 6, samtidigt som de franska
guldkantade papperens notering sjönk starkt. Francen föll
avsevärt. Efter att pundet i Paris i början av
november noterats 74,64 och i mitten av månaden 74,68, steg
det mot slutet till något över 75 för att på lördagen
efter omröstningen i deputeradekammaren gå ned i
74,85—74,90. Den omedelbara krisen är visserligen
avvärjd, men kvar står, att ett definitivt kvarhållande av
francens nuvarande guldvärde förutsätter en fortsatt
stegring av dess inre värde med alla dess
utomordentliga svårigheter för produktionen.
Den försvagning av övriga guldvalutor, som den
franska situationen medförde, har redan till väsentlig
del åter försvunnit. I ögonen fallande är den fortsatta
ökningen av den holländska centralbankens guldkassa,
vilken under tiden medio oktober—medio november
stigit med ytterligare ca 10 proc. genom att landsflyktigt
holländskt kapital återvänt, sedan valutafaran alltmer
försvunnit.
De föreliggande statistiska data beträffande franskt
näringsliv antyda i varje fall icke någon fortsatt
minskning av livaktigheten inom detsamma, även om siffrorna
icke ge belägg för nämnvärd förbättring. Den franska
produktionsindexen steg sålunda under september från
93 till 94. Varuutbytet med utlandet visar ökning såväl
ifråga om export som import gentemot närmast
föregående månad, men jämfört med i fjol innebära de
föreliggande siffrorna för oktober en försämring. Ehuru
exporten var den största för någon månad sedan årets
början, var den — med ett värde av 1 353 mill. francs —
206 mill. francs lägre än i fjol under samma månad. För
importens del voro motsvarande siffror 1 724 och 71 mill.
francs. Importöverskottet har sålunda stigit 140 mill.
till 3701 mill. francs. Grosshandelsprisnivån visar en
fortsatt stegring, som avspeglar sig i en indexsiffra på 350
för oktober mot 345 för september; månadsmedeltalet för
1934 var 366. ’Samtidigt har levnadskostnaderna under
inflytande av de stora ansträngningarna att nedbringa
desamma fortsatt utför, såsom framgår av ett fall i
indextalet från 490 för andra kvartalet i år till 469 för
tredje kvartalet, genomsnittet för 1934 var 526.
Den tyska tunga industriens höga produktionssiffror
sammanhänga med den raska takt, i vilken
rustningsindustrien f. n. arbetar. För att finna tillverkningssiffror
av samma storlek som de för tackjärn, stål och stenkol
för oktober måste man gå tillbaka till senaste
högkonjunkturs toppår. Ståltillverkningen uppgick till 1,5.5
mill. ton mot 1,32 mill. ton samma månad i fjol och 1,1 o
mill. ton i genomsnitt per månad i fjol samt 1,33 mill.
ton under årets nio första månader. För tackjärn voro
motsvarande siffror 1,20, l,ot, 0,88 och 1,03 mill. ton samt
för kol 13,5, 12,7, 11,34 och 11,3 mill. ton. Även övriga
för krigsbehov arbetande industrier förete vackra pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
