Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4 TEKNISK TIDSKRIFT
21 sept. 1935
...vagnen, som vi enligt moderna begrepp skulle vilja rubricera som automobil uppträdde dock först
omkring år 1910. Utvecklingen blev ånyo i viss grad hämmad genom världskriget åtminstone i fråga om
personvagnar, och den moderna delen av utvecklingen torde få dateras från omkring år 1920. De
sista åren hava även visat oss med vilken fart konstruktionerna utvecklas. Man är varje år frestad att anse att de senaste skapelserna ligga bra nära gränsen for vad man kan nå, men säkerligen återstår ännu mycket att förbättra.
Den moderna bilindustrien är en typisk
massindustri. Detta medför dels att stora kvantiteter nya
vagnar för varje år utsläppas på marknaden, men
dels även att industrien har råd att lägga ned
ansträngningar att förbättra och förbilliga sin produkt.
Man får dock numera ej betrakta motorismen i dess
olika faser enbart som ett tekniskt utan även som
ett samhälleligt problem, enär förbränningsmotorn
utgör vår främsta traktionära kraftkälla. Motorismen
har gått oss så att säga i blodet. Vi kunna ej tänka
oss ett modernt samhälle utan automobilen för att
taga den form som i första hand är iögonfallande.
Men vi få ej förglömma, att hand i hand med
automobiler utveckling även gått utvecklingen av bl. a.
våra motorbåtar, flygmaskiner, lantbruksredskap.
Den revolution, som t.’ e. fisket undergått genom
att förbränningsmotorn tagits i dess tjänst är minst
lika betydelsefull som den ändring samfärdseln till
lands undergått genom automobilen. Yi få ej här
heller förbise den mycket stora betydelse, som vårt
lands alla lustmotorbåtar hava för stora delar av vår
befolkning, icke minst ur rekreationssynpunkt.
Vidare drives ju många av våra både stora och små
passagerare- och lastfartyg med förbränningsmotorer.
Den enorma betydelse, som förbränningsmotorn
fått när det gällt luftfarten, kan väl knappast
överskattas, och säkerligen stå vi endast inför början av
den omvärdering av avstånden som den reguliära
luftsamfärdseln kommer att medföra.
Vi betrakta nu dessa motorismens landvinningar
och utbredning som helt naturliga, men endast för
några få år sedan ansågs automobilen som en lyx och
flygningen som ett riskabelt experiment.
För att få ett begrepp om vilken verkligt
betydande faktor som motorismen verkligen utgör och
för att belysa storleksförhållandet av densamma
måste jag för ett ögonblick tillgripa några statistiska
siffror.
Världens automobilbestånd uppgick vid 1932 års
slut till ca 33,6 mill. fordon, varav 27,8 mill
personvagnar, 5,4 mill. lastvagnar och 0,4 mill. omnibussar.
Sedan denna dag har i ali synnerhet den sistnämnda
siffran ökat. Den största automobilparken finnes ju
i U. S. A., men vårt land torde få räknas till ett av
de mera motoriserade. För Sveriges del uppgår
anla-let automobiler och motorcyklar till ca 200 000 st.
Då vi dessutom torde få beräkna antalet båtmotorer
till minst 50 000 st. få vi alltså den betydande siffran
l/4 mill. motorer.
Automobilbeståndet i vårt land representerar ett
anskaffningsvärde av ca 750 mill. kr., under det att
dagsvärdet uppgår till ca 450 mill. kr. Som en
jämförelse kan nämnas att det i samtliga våra järnvägar
investerade kapitalet uppgår för rullande materiel till
ungefär samma summa.
Som en annan jämförelse kan nämnas att statens
järnvägars totaia inkomster f. n. beräknas till 162
mill. kr., under det att enbart bilskattemedlen
Leräk-nas giva staten betydligt över hälften av denna
summa eller ca 00 mm. kr. Förra aret ökades nos
oss både den direkta fordonsskatten och skatten på
bränslet. En följd av denna skattepolitik torde hava
varit att automoDilbeståndet i vårt land börjat
undergå en minskning. Gränsen synes alltså vara nådd
för cle skattepäiagor som bilismen kan bära. I detta
samband kan utvecklingen i Tyskland vara av
intresse. Bilismen bar där ungefär samma skatter som
hos oss, dvs. en del av skatten uttogs i form av en
beskattning på själva vagnen och en annan del som
skatt på bränslet. Förra aret borttogs nelt skatten
pä nya vagnar under det att bränsleskatten bibehölls.
Följden av denna åtgärd blev en kraftig öknmg av
biloeständet och niPdiorde att de tyska automo
bilfabrikerna nu sysselsätta 30 000 man mera i sina
auto-mobiifauriker än förut. Ur direkt skattesynpunkt
medförde denna ordning även den rätt oväntade
följden att statens inkomster härav ökade beroende på
den starkt stegrade åtgången av motorbränsle.
Våra järnvägars personal uppgår till ca 50 000
personer med en avlöning av 276 mill. kr. under det
att de inom bilismen, exkl. bilfabrikerna, anställda
uppgår till över 124 000 man med en avlöning av
3i3 mill. kr.
Bensinimporten för våra motorer uppgår till ca
450 mill. liter per år med ett värde lika stort som
hela vår stenkolsimport. Denna bränslemängd
representerar minst 1 000 mill. hkrtim.
Som ytterligare en jämiörelse kan nämnas, att
samtliga våra järnvägar hava en längd av 17 000
km under det att enbart de reguliära busslinjerna
hava en linjelängd av 97 000 km eller mer än 5 ggr
så långt, av vilken sträcka järnvägarna själva
trafikera 11 000 km eller 2/3 av banlängden. Den
trafikerade landsvägslängden för de reguliära
busslinjerna uppgår till ca 40 000 km.
1931 års trafikräkning på våra landsvägar gav
även en uppfattning om biltrafikens omfattning, enär
den utvisade att hästtrafiken omfattade 12 % och
biltrafiken alltså icke mindre än 88 % av den totala
trafiken med fordon. Trafikmängden å landsbygden
var 2 800 mill. fordonkm varav på bilarna kom 2 280
mill. fordonkm.
Vad slutligen den årliga kostnaden för driften av
våra automobiler beträffar uppgår denna enligt
gjorda beräkningar till ca 530 mill. kr., vari
inräknats skatt, bränsle, ringar, bemanning, reparationer,
garage, försäkringar och räntor.
Av dessa siffror får man onekligen en uppfattning
om vilken oerhörd betydelse motorismen i våra
dagar har för vårt land.
Givet är att denna oerhörda utveckling av
bilismen återverkat på våra vägar. Under senare år har
ju även en stor del av våra landsvägar ombyggts,
till stor del tack vare automobilskattemedel, till att
bättre motsvara de krav som ställas på dem från
bilsynpunkt. Utomlands har kraven på vägar
speciellt och uteslutande byggda för biltrafiken gjort sig
mera gällande än i vårt land, vilket där fört till
stora vägbyggen. Säkert kommer samma krav att
även i vårt land medföra anläggandet av dylika
förbindelseleder. Även ur ren försvarssynpunkt synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
