Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
21 sept. 1935
Fig. 2. Indikatorbordet med förstärkare, kippaggregat och
nätanslutningsaggregat, samt på bordsskivan skyddshuv för [-katodstrå]eoscillo-grafen.-] {+katodstrå]eoscillo-
grafen.+}
ningskänslighet och mindre livslängd på röret, men
vill man erhålla större ljusstyrka kan man arbeta
med anodspänningar upp till 4 000 voit, varvid
förstärkaren bör beräknas för spänningar på 400 voit.
Förutom hög förstärkning fordrar man att
förstärkaren inom vida gränser skall vara oberoende av
såväl frekvens som amplitud, vilket naturligtvis
bereder en hel del svårigheter. Särskild hänsyn måste
tagas till att även mycket låga frekvenser skall kunna
förstärkas, vilket framtvingar användandet av s. k.
likströmsförstärkare. För teorien och det närmare
utförandet av denna hänvisas till den rikhaltiga
litteraturen på området. Här påpekas endast att
isolationen i förstärkarens ingångskrets måste vara ytterst
omsorgsfullt utförd, så att de kvarstående
laddningarna icke flyta bort. Detta ernås bäst genom att
använda en speciell kabel från kvartskammaren, väl
avskärmad och med minsta möjliga kapacitet, samt
att såväl denna som kontakter och kondensatorn i
ingångskretsen monteras med bärnsten. Radio-A. G.
D. S. Loewe tillverkar ett för detta ändamål avsett
bärnstensisolerat s. k. indikatorrör. På grund av de
stora fordringar man måste ställa på absolut frihet
från störningar och minsta möjliga variation i
utslaget, matas förstärkaren helt från batterier. Det i
fig. 1 återgivna kopplingsschemat är ett äldre
utförande vilket sedermera modifierats, bl. a. genom
insättande av ett dubbelgallerrör i utgångssteget,
varjämte även anodspänningar upp till 500 voit komma
till användning.
Då man ofta är mera intresserad av att direkt se
tryckkurvan än att göra fotografisk registrering av
densamma, måste man förse apparaturen med ett
tid-avlänkningsaggregat för att erhålla en stillastående
bild på skärmen. Den enklaste principen för ett sådant
s. k. kippaggregat utgöres av en kondensator som
uppladdas över ett motstånd och som får urladda sig
över en glimlampa. Det närmare utförandet framgår
av fig. 1. Man ser här att de tre kondensatorerna
uppladdas över ett vanligt treelektrodrör. Genom att
låta detta arbeta inom mättningsområdet erhålles en
i görligaste mån konstant laddningsström. Den av
kippapparaten avgivna spänningen växer
proportionellt mot tiden, varefter spänningen — inom en icke
mätbar tidrymd — åter sjunker till det ursprungliga
värdet. Genom att lägga en på detta sätt varierande
spänning på det ena av oscillografens plattpar
erhålles alltså en stillastående tryck-tid-kurva på skärmen.
Inställningen av rätt tidavlänkningshastighet för
olika varvtal på motorn sker lätt genom att variera
glödspänningen på matarröret. För erhållande av
absolut stillastående bilder är apparaten även försedd
med en enkel synkroniseringsanordning vilken i viss
grad kan påverka kippfrekvensen. Yid en
4-takt-motor ställer man vanligen in kippfrekvensen på
motorns varvtal, varvid kompressions- och
expansionskurvorna erhållas uppritade på insugnings- och
ut-blåsningskurvorna som baslinje. Är det någon
speciell del av kurvan som man närmare vill undersöka,
ökas kippfrekvensen till en jämn multipel av motorns
varvtal. Så t. ex. kan det ofta vara av intresse att
exakt kunna avgöra när en motor börjar knacka.
Detta sker då enkelt genom att "förstora" toppen av
tryckkurvan så att den minsta oregelbundenhet i
densamma omedelbart kommer till synes.
Den använda katodstråleoscillografen1 är av den
gasfyllda typen. Karakteristiskt för dessa är att när
strålen går genom sitt viloläge uppstår en störning
beroende på minskad avlänkningskänslighet, det s. k
nollpunktsfelet.2 Detta har här undvikits genom att
icke låta strålen svänga genom viloläget, vilket sker
med tillhjälp av två batterier på vardera 200 voit,
enligt kopplingsschemat.3 För att vidare erhålla
största möjliga ljusstyrka vid fotografering utan alltför
hög anodspänning har oscillografen försetts med en
separat metallskärm inuti röret istället för den
vanliga på glasväggen. På denna lägges en s. k.
efter-accelerationsspänning, vilken tages från batterier på
1 000 voit. För direkta observationer på skärmen
kan man nöja sig med ett betydligt enklare utförande
av katodstråleröret. Yid denna apparatur har också
använts ett billigare rör4 för alla provkörningar och
ali visuell observation.
För registrering av tryckförloppet användes en
kamera för löpande film. Denna tillåter
filmhastig-heter på upp till 25 m/sek. och är för den skull
försedd med ett synnerligen ljusstarkt objektiv (f — 55
mm, ljusstyrka 1:1). Med hastiga filmkvaliteter
(26°Sch.) kan bilder med avlänkningshastigheter på
1 km/sek. och mer erhållas fullt utexponerade, vilket
räcker för varje i praktiken förekommande
svängning.
Samtliga till oscillografen hörande apparater äro
monterade i ett bord enligt fig. 2. Längst ned finnes
ackumulatorer för förstärkaren och
tidavlänknings-aggregatet samt batterier för katodstråleröret och
förstärkaren. På mellanhyllan stå själva apparaterna,
och uppe på bordsskivan katodstråleoscillografen.
1 Fabrikat: Firma Leybolds Nachf. A. G., Köln.
2 Zeitschrift für Hochfrequenstechnik 39, 1, 1932, sid. 24.
3 Zeitschrift für techn. Physik 14, 11, 1933, sid. 461.
4 Fabrikat: Radio-A. G. D. S. Loewe, Berlin-Steglitz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
