- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Automobil- och motorteknik /
36

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

TEKNISK TIDSKRIFT

21 sept. 1935

Fig. 5. Fotografi av tryckkurvan utan detonation.

En annan av kvartsens stora fördelar är dess höga
elasticitetsmodul och därmed korta fjäderväg.
Förutom hög egenfrekvens medför detta även att inga
tillsatssvängningar uppträda, vilka kunna verka
störande.

Den piezoelektriska indikatorn har i detta
utförande visat sig mycket ändamålsenlig. Fig. 5 och 6
visa fotografier av tryckförloppet med och utan
detonation. Detonationsfrekvensen har vid den
använda motorn uppmätts till ung. 5 000 Hertz. Utom
speciellt för registrering av tryckförloppet i en
förbränningsmotor kan naturligtvis den piezoelektriska
indikatorn användas för undersökning av alla hastiga
variationer i tryck-, dragning- och
torsionspåkän-ningar och kan man förutspå den en vidsträckt
användning på dessa områden.

Litteraturförteckning.

Watanabe : Scientific Papers of the Institution of
Phy-sical and Chemical Research, Tokyo, nr 212, 1929. "A New

Fig. 6. Fotografi av tryckkurvan med detonation.

Design of Chatode-Ray Oscillograph and its applications to
piezoelectric measurements."

Kluge und Linckh : "Piezoelektrischer Indikator für
schnellaufende Verbrennungsmotoren", V. D. I., Bd. 74, Nr
25/1930. S. 887.

"Druckmessungen mit piezoelektrischen Kristallen", Archiv
für technisches Messen, Lf 15, sept. 1932.

"Piezoelektrische Druckmessungen mit der Braunschen
Röhre", Forschung auf dem Gebiete des Ingenieurwesens,
nr. 4, 1933, Bd. 4. S. 177—182.

"Piezoelektrischer Indikator für Klopfverschuche am
Ver-brennungsmotor", World Petroleum Congress 1933, Preprint
nr. 145.

H. g. I. Watson and D. a. Keys : "a piezoelectric method
of Measuring the Pressure Variations in Internal Combustion
Engines", Canadian Journal of Research 6 (1932). S. 322
—331.

Wawrziniok, W.: "Methode zur Messung der
Klopfge-räusche in Verbrennungskraftmaschinen", A. T. Z. 34, 1931,
nr 23/24, 25 och 28.

"Druckanstieg, Gasschwingungen und
Verbrennungsgeräu-sche bei der Verpuffung von Kraftstoffen", A. T. Z. 3 och
5, 1933.

M. von Ardenne : "Die Kathodenstrahlröhre", Berlin,
Ver-lag Julius Springer, 1933.

HJULKRAFTERNAS FÖRDELNING HOS EN AUTOMOBIL.

Av civilingenjör Erik Carlberg.

Då en automobil bromsas eller drives och samtidigt
går i en kurva på plan väg uppträda förutom vikten
andra krafter i vagnens tyngdpunkt. Dessa åstadkomma
dels en ojämn fördelning av hjultryckskrafterna, dels en
markkraft ojämnt fördelad på de fyra hjulen. Emedan
dessa krafter måste läggas till grund för beräkning av
påkänningarna i hjul och axlar, är det givetvis av vikt
att kunna så noggrant som möjligt beräkna dem.

Här nedan skola formler för hjultryckskrafterna
deduceras.

Systemet är statiskt obestämt, då vagnen har fyra
anliggningspunkter mot marken. Vi taga som hjälp vid
ekvationernas uppställande fjäderkonstanterna fci och k%
för fram- respektive bakhjulen. Dessa äro i själva
verket svåra att finna, emedan icke blott fjädrarna utan
även ringarna och ramverket deltaga i den elastiska
formförändringen. Approximativt torde emellertid
fjädrarnas fjäderkonstanter kunna användas, varvid således
allt förutom fjädrarna betraktas som: stelt.

Förutom fjäderkonstanterna ki och välja vi
följande beteckningar enligt fig. 1.

A, B, C, D = vertikala hjulkraften på de olika hjulen.

P = masskraft på grund av bromsning.

Q = masskraft på grund av kurvtagning el. dyl.

G — vagnsvikt.

I = hjulbas.

?x = tyngdpunktens avstånd från ett
vertikalplan genom framaxeln.
lo = tyngdpunktens avstånd från ett
vertikalplan genom bakaxeln.
s = spårvidd.

h — tyngdpunktens höjd över marken.

(Spårvidd fram och bak ha antagits lika. Vidare har
tyngdpunkten antagits ligga mitt emellan vänster- och
hügerhjuien.)

I figur 2 visas motsvarande nedfjädringar xa, xb,
xc och xjy för de fyra hjulen.

I anslutning till figurerna 1 och 2 kunna nu följande
tre jämviktsekvationer och fem elasticitetsekvationer
uppställas:

(1) -f A + B f C + D — G = 0

(2) D G(A + B) l- Gh — P-h = 0

—* s

(3) B C (A + V) s — G^r — Q ■ h = 0

u

/1 \ XA — XB XD — xc

(4 )–=-

s s

(5) A = ki XA

(6) B = h XB

(7) C = k2 xc

(8) I) = k2 XD

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935am/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free