- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Automobil- och motorteknik /
46

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

TEKNISK TIDSKRIFT

16 NOV. 1935

-0* -fi» -fi»

oz as a■* os

Fig. 14.

provningserfarenlieten, förutsatt att fullgod förbränning
kan erhållas, högst vid största luftöverskott och sjunker
med minskat luftöverskott. I närheten av
reaktionsek-vivalent blandningsförhållande har verkningsgraden en
tendens att bliva konstant vid ringa luftöverskott men
därefter inträder en ökad sänkning av verkningsgraden
inom området för luftbrist. Det är sålunda på
bekostnad av verkningsgraden som en maskins maximala
effekt uttages. Dissociationen har det inflytandet på
verkningsgraden att dess sänkning utjämnas och blir
mera likformig under områdena för luftöverskott och
luftbrist.

Ett mycket lämpligt framställningssätt för ett
provningsresultat är att som abskissa avsätta effekten, fig.
13, här arbetet i värmemått, och som ordinata
bränsleförbrukningen, här tillförda kalorier pr kg/mol. För
dissociation med återförening och kompressionsförhållandet
5,o erhålles då den heldragna kurvan A. Avsättes även
blandningsförhållandet som ordinata kan linjen för
blandningsförhållandet B, utkonstrueras. Ju större
luftöverskottet blir, ju mindre blir värmeförbrukningen
pr arbetsenhet. På grund av den försämrade
förbränningen förlöper vid en verklig motor ej arbetslinjen
enligt A utan något i stil med den streckade linje som
utgår från A. Man erhåller någonstädes på området
för luftöverskott en minimipunkt för värmetillförseln,
resp. bränsleförbrukningen pr arbetsenhet, här vid
omkring blandningsförhållandet Z =

— 0,3 eller —- = 1,4. Ett arbets- m/
hem mo’

maximum för maskinen erhålles

vid luftbrist, blandningsförhållan-

det 5,0, fig. 14. På grund av de småfel i
beräkningsresultaten som på grund av beräkningsmetoden
äro ofrånkomliga och den använda stora skalan få dessa
kurvor en rätt underlig form. Antages exponenten till
i runt tal 1,3 och för denna exponent den ideella
verkningsgraden enligt ekvation ^ ~ 1 — s1~m uppritas samt
ur denna den ideella verkningsgradsförbättringen från
kompressionsförhållandet 5,o till 10,o erhålles fig. 15.
Den ideella indikerade verkningsgradsförbättringen är
30,5 %. Arbetsökningen vid ökning av
kompressionsförhållandet är vid en ideell maskin proportionell mot
verkningsgradsförbättringen. Vid en verklig maskin
tillkomma störningar. Kurvan med dissociation och
återförening i fig. 14 representerar i viss mån en
verklig maskin. Vid denna är arbetsökningen beroende av
blandningsförhållandet och varierar från 28,5 % vid
luftöverskott upp till 31 % vid liten luftbrist, Z = 0,1, för
att åter nedgå till 29 % vid stor luftbrist. Kurvan visar
emellertid vid reaktionsekvivalent blandningsförhållande
en arbetsökning av 30,1 % men enligt tabellsiffran
31,5 % eller i medeltal 30,8, samma värde som den
ideella verkningsgradsförbättringskurvan, 30,5 %. Detta
överensstämmer ju även med gammal erfarenhet.

övergå vi nu till de övriga flytande bränslena,
bensol och alkohol, iakttages att dessa kvalitativt förhålla
sig på samma sätt som heptan samt att de kvantitativt
avvika ganska obetydligt. Denna kvantitativa avvikelse
kan emellertid vara värd en närmare granskning.

Man torde med fog kunna anse att resultaten från
förbränning med dissociation och återförening äro de med
verkligheten mest överensstämmande. Arbetena för
detta fall vid användning av heptan, bensol och
alkohol som bränslen vid kompressionsförhållandena 5,0
och 10,o äro sammanförda i fig. 16. Av kurvorna
framgår att de tre bränslena på området för luftöverskott
giva i det närmaste samma arbete men att på områdena
för luftbrist bensol ger något större och alkohol något
mindre arbete än heptan. Skillnaden håller sig i det
närmaste inom 3 %, såsom Tizard och Pye redan
tidigare påvisat. Vid en verklig motor blir emellertid
arbetet för alkohol proportionsvis något större, vilket har
sin förklaring däri att alkoholen har ett mycket högt
förångningsvärme, varför avloppsvärme i icke så ringa

l

Mel-

det Z = 0,i eller-—=0,91.

hem Booo

lan dessa två punkter ligger
reaktionsekvivalent blandningsförhål- tk»
lande, som framgår av bilden.

Av intresse är även att
upp-rita arbetet vid
kompressionsförhållandet 10,o % av arbe- **»
tet vid kompressionsförhållan-

7
a*
Os
a*

zwq
Co 0.3
4o üz
2» O 0.1

t^omp resaionsforhà//onde

2/ Os Os O4 0.5
Qiandn inQsförhàllandc 7.

Fig. 15.

Fig. 16.

Fig. 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935am/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free