Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
5
under klämbacken, göras kort. Linläget vid
kläm-backen och kausens nedersta del är igjutet med vit
metall, för att friktionen mellan linan och kausen
skall minskas, då linan förlänger eller förkortar sig.
Ett linlås av liknande konstruktion, lämpligt för
klenare linor, framgår av fig. 12. På ingångssidan
av kausen böjes linan efter en båge med mycket stor
krökningsradie i förhållande till lindiametern.
Krök-ningsdiametern minskar emellertid kontinuerligt till
kausens andra sida, där linan är fästad medelst
skruvförbindningar, vilka således endast behöva
upptaga en del av lasten. Utom de små
böjningspåkän-ningarna, som linan har att utstå på inträdessidan
i kausen, erhåller linan inga extra påkänningar i
form av tryck, nötning eller ökad massa. Den av
linan omspända bågen med kontinuerligt minskande
krökningsradie är ungefär 260°. Om
friktionskoefficienten mellan linan och den i kausen ingjutna
vitmetallen blott är 0,2, så behöver den med
skruvför-bindningen fastgjorda delen av linan endast bära
40 % av lasten. Hos kausar av denna typ är det
naturligtvis klart, att tryckpåkänningar vid
klämmorna ej kunna spela så stor roll som vid kaustyper,
där linan bär hela den statiska lasten vid
skruvförbindningen. Yid tilldragning av
skruvförbindningarna måste man naturligtvis vara mycket
noggrannare vid den senare kaustypen än vid en av
Schön-felds konstruktioner. Den vertikala höjden och
vikten hos Schönfelds konstruktioner äro ringa.
Schönfelds linläs har undergått en ytterligare
utveckling (se fig. 13 och 14). I stället för
klämbackarna har inmonterats en klämbygel för fästandet
av den i låset ingående lindelen, vilken klämbygel
automatiskt tilldrages genom lasten. Detta linlås
består av den egentliga kausen a, en klämbygel b,
som klämmer den i kausen ingående linan fast mot
densamma, samt bygeln c, i vilken hissen är
upphängd och vilken bygel automatiskt spänner till
Fig. 14. Schönfelds senaste linlåskonstruktion. Låset öppnat
för omställning av linan eller lininspektion.
klämbygeln b, så fort den belastas med hissen och
dess innehåll. Trycket från bygeln c överföres till
klämbygeln b medelst en särskild bygel d, genom
vilken man medelst en skruv kan öppna eller låsa
klämbygeln b. Genom lasten P erhålles således
trycket N, som alltså varierar med lasten. Linans
inställning sker enkelt med en skruvspindel †, som
fästes vid linans ända och vilken medelst
skruvnyckeln g kan skruvas upp ur den cylindriska
behållaren e, vilken liksom också skruvnyckeln sitter
Fig. 15. Heuers
linlåskonstruktion.
Fig. 16. Drostes
linlåskonstruktion.
fästad yid själva kausen. Då linan inställes,
behöver man således endast öppna skruven i bygeln d
och lossa pä klämbygeln b, varefter linan kan
skruvas till rätt läge med skruvnyckeln g, vilken
operation framgår av fig. 13, högra bilden. Vid
inspektion av linan behöver sedan ytterligare endast bulten,
som förbinder byglarna c och d uttagas, varefter
linan hänger fritt utom vid själva linändans
infästning vid den cylindriska behållaren e (se fig. 14).
Inspektionen av linan i detta linlås genomföres
således på några minuter, vilket är av särdeles stor
betydelse vid inspektion under drift.
Linkauskonstruktioner med rak ingående lina.
För att undvika för skarp böjning av linan vid
ingången i kausen har man även försökt att lägga
kausen snett, så att linan vid ingång i kausen går
vertikalt efter kausens ena sida. En dylik
konstruktion har utförts av Heuer (se fig. 15). Till den
vanliga linkauskonstruktionen kommer här en bygel,
som är vridbar omkring bulten, söm går genom
kausens mitt. Genom lasten trycker denna bygel
linan mot själva kausen. Härigenom minskas den
dragkraft i linan, vilken skruvförbindningarna mellan
linans bärande del och linändan annars måst
upptaga. Vinkeln, som denna bygel gör med lodlinjen,
är mycket liten. Härigenom blir vinkeln vid
linans inträde i kausen också mycket liten. Denna
konstruktion har f. ö. inga vidare fördelar framför
den vanliga kauskonstruktionen.
En utveckling av denna typ av linlås är Drostes
konstruktion (fig. 16), där linans ända är fäst vid
själva kausen i stället för vid den bärande lindelen.
Också här går linan vertikalt och utan någon
böjning in i linlåset.
Kausen verkar som en kil, som tilldrages i ett hus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
