- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Bergsvetenskap /
29

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 april 1935 BERGSVETENSKAP 29

Malmgeologisk orientering.

Magmatisk mineralisering och malmbildning Periodernas Eruptiva Rörelser Period
Morfologi Mineralparagenes Likvid- Pegm-pneuma-
Hydro-magm. tolytisk termal Plutoniska Basiska—Sura . ,
Förkastnings-Vulkaniska intensitet Basiska—bura , meter [-Vecknings-intensitet
Impregna-tioner-] {+Vecknings- intensitet
Impregna- tioner+} Mo W? Ni? Au FeS2 Grafit Granit Pegmatit o. dyl. <50 ^ Xs Predevon (Kaledon)
[-Impregna-tioner-]
{+Impregna- tioner+} FeS, Au, Ag ■Diabas Syenit Porfyr ca 100—150 Devon
<20 Av +- Karbon
ca 0 Mesozoikum
Accessoriskt Ni FeAsS PbS Baryt- Kvarts gång gångar
Impregn. Au Gabbro Granit Kalkspat Dolerit <450 V
Gångar FesOä CuFeS2 Basalt Dacit /s. Tertiär
Övriga förekomster Lager Marmor Precambriska sediment
ti Kol Karbon
Kol Mesozoikum
[-Meta-somatiska?-]
{+Meta- somatiska?+} Blyglans, kopparkis Permkalk
Skikt Torv —

ning med dess malmförekomster schematiskt
framställda för de olika länderna.

Sommaren 1933, då författaren även var
medarbetare på Ostgrönland, medgav Lauge Koch att en
rätt stor del av tiden användes för malmforskning,
och det företogs även en vällyckad
flygrekognoscering över Claveringön. Utom en rätt stor
svavel-kisförekomst funno vi Pb- och Cu-mineral och
sommararbetet gav allt fastare riktlinjer för det fortsatta
sökandet. Under det sist förflutna året ökades
fynd-antalet något mera och Ostgrönlands malmgeologiska
möjligheter blevo avsevärt klarlagda. Som jag
emellertid ännu icke avgivit rapport över de sista
undersökningarna på Ostgrönland och över det
hem-bragta materialet, måste jag här inskränka mig till
att beskriva endast det, som redan är officiellt
bekant. Emellertid torde det även vara av allmänt
malmgeologiskt intresse att ovanstående tabell
medtages, och jag hoppas, att den kan vara till nytta
som fingervisning för geologen-malmletaren på andra
platser på jorden. Denna "malmgeologiska
orientering", vilken är grundad på iakttagelser från
Ostgrönland, får endast anses som en schematisk
framställning av förhållandena. Tabellen visar, att det,
liksom ofta på andra platser, även på Ostgrönland
finnes ett samband å ena sidan mellan en periods
förkastningsintensitet och mängden uppträdande
eruptiv och å andra sidan bildningen av
malmmineral. Den i tabellen även återgivna
veckningsinten-siteten predestinerar a priori ej på samma sätt till
uppkomst av malmmineral. Särskilt är detta an-

märkningsvärt beträffande ilen ställvis starkt veckade
kaledongneisen. I övrigt på jorden föra, så vitt mig
är bekant, dylika starkt migmatiserade bergarter inga
egentliga malmer.

År 1933 i april fick jag disponera ca 5 000 kr. för
att skaffa en utrustning för skärpning och
undersökning av den föregående sommaren funna och
elektriskt undersökta gossanbildningen. Det man visste
var, att malmen torde befinna sig på ca 8 meters
djup under den frusna flytjordens yta, att avståndet
till havet var ca 8 km, att förekomsten låg ca 700
m ö. h. och att vägen gick över flyt jordar ocli
raviner. Tiden för undersökningsarbetet kunde icke
beräknas få vara mer än ca 5 veckor. Min utrustning
måste göras efter de givna förutsättningarna, med
andra ord, vara garderad för alla möjligheter, fastän
både tid och pengar voro begränsade. Till
arbetshjälp erhölls två svenska bergsmän, en isländare, en
dansk sergeant, tre danska arbetare samt en svensk
yngre ingenjör — alltså en avsevärt inhomogen
samling för bergsmansarbete. Färdigställt virke för
tunnel- och schaktdrivning medfördes, handborrstål.
fältässja, pump, -sprängämnen m. m. och dessutom
en enkel men fältmässig laboratorieutrustning.

Vid undersökningen av förekomsten i fråga, visade
sig emellertid, att schaktdrivningen stötte på stora
tekniska svårigheter och dessutom voro riskerna att
ett schakt ej skulle träffa malmen stora. Enda sättet
syntes vara att driva en tunnel vinkelrätt mot de
elektriska indikationerna och ansätta denna så lågt,
att sulan borde träffa fasta berget framom malmen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free