- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Bergsvetenskap /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1935

Fig. 14. Lossning av griivmaskinsaxeln.

vända vi till dr Woolnouglis expedition. Av speciellt
intresse är resultatet av de flygfotografier, som
upptogos vid Fitzroy i nordvästra Australien. Detta
område hade redan karterats geologiskt enligt vanliga
metoder med allra största omsorg. Åtskilliga
borrningar hade även verkställts och mindre kvantiteter
olja påvisats. Å flygbilderna återfinnes praktiskt
taget varje observation, som är upptagen å de
tidigare geologiska kartorna, dvs. den geologiska
strukturen kan med stor noggrannhet utläsas ur
flygbilderna. Men därjämte möjliggöra dessa bilder nya
viktiga slutsatser. Sålunda omfattar en stor del av
det karterade området massiva sandstenar, vilkas
stupningsförhållanden sedda från marken på grund av
lokala oregelbundenheter äro ytterligt svårutredda.
Det är därför mycket vanskligt att bestämma
slipningen genom mätningar på marken, om lutningen
understiger 5°. Från luften däremot framträda
framförallt de stora dragen, varför strukturbilden blir
vida mer lättydd, även vid flackare stupning än 5°.
En annan del av Fitzroy-området betecknas på den
tidigare geologiska kartan som jordbetäckt, och ha
sålunda inga som helst stupningsobservationer
kunnat göras på marken. Flygbilderna giva även inom
detta område i allmänhet en klar bild av strukturen,
och såväl antiklinaler som synklinaler ha upptäckts
tack vare flygfotograferingen och sedermera
verifierats genom borrningar. En av dessa antiklinaler
är enligt flygbilden 13 km lång och 10 km bred och
i ena änden avskuren av en förkastning. Inalles
återfinnas ett dussin för oljeinsamling gynnsamma
strukturer å flygfotografierna.

Jag hoppas med denna översikt ha givit en
föreställning om den betydelse flygfotograferingen redan
fått för uppletning av mineralfyndigheter och om de
möjligheter, som föreligga, att detta den praktiska
geologiens nya hjälpmedel i framtiden skall komma
att bli av ännu större värde än för närvarande.

Jag skall nu visa några bilder1 för att illustrera,
huru olika geologiska indikationer giva sig tillkänna
på en flygbild, och börjar med några bilder av
arkeologiskt intresse, tagna ur den utomordentligt intres-

i Av utrymmesskäl ha endast ungefär hälften av de
visade bilderna kunnat medtagas.

santa publikationen "Wessex from the
air" av Crawford och Keiller (fig. 4—6).

Figurerna 7—10 visa exempel på huru
olika geologiska indikationer framträda
på flygfotografier.

Lektor Norlindh har studerat
flygbildskartor över Göteborgstrakten och
bland annat påvisat, att de i denna trakt
förekommande olika gnejs varianterna
kunna särskiljas morfologiskt:
ögongnej-sen utmärker sig för skarpa
strykningsryggar, den röda Göteborgsgnejsen är
karakteriserad av klumpiga av
vittrings-dalar fårade bergsplatåer, den grå
gnejsen av vågformiga, breda höjdryggar.
den kalkfattiga, grå Hisingegnejsen av
utomordentligt väl utpreparerade
strykningsryggar och dalar, och den s. k.
Askimgnejsen är ovanligt sprickrik.

Andra användningsområden för flygning vid
prospektering och gruvdrift.

Det är ej enbart för upptagande av flygfotografier,
som flygning är av intresse för geologen och
bergsmannen. Det torde framgå av skildringen av
malmupptäckterna vid Great Bear Lake i norra Kanada,
att flygmaskinen även tagits i användning av
bergsmannen för transport av personal, maskiner och
malm. Ett annat ännu mera imponerande exempel
på dylik användning utgöra de stora guldgruvorna
vid Bulolo å Nya Guinea. Guldet förekommer här
alluvialt och utvinnes medels stora grävmaskiner,
s. k. dredges. Fyra grävmaskiner jämte tillhörande
kraftanläggningar äro numera installerade och i drift.
Maskintransporter och ali persontrafik har skett och
sker per flygmaskin, och en väg till kusten existerar
över huvud taget icke. Inalles ha fraktats ca 6 000
ton maskingods till gruvan, vissa maskindelar
vägande upp till 31/2 ton.

Då frågan angående denna anläggning blev aktuell
år 1930, företogs en omsorgsfull utredning rörande
transportfrågans lösande. Bulolo ligger visserligen
endast ca 60 km från kusten, men en väg skulle ha
blivit ca 150 km lång på grund av att en hög
bergskedja måste passeras. Vägen, som till större delen
skulle ha passerat tropisk djungel, beräknades kosta
ca 1 million amerikanska gulddollars, och det skulle
ha tagit minst ett år att bygga densamma.
Kostnaden för vägtransport av de första tvenne
dredge-en-heterna, vägande ca 2 600 ton, beräknades till ca
200 000 dollars, dvs. totala kapitalbehovet för
transport på detta sätt skulle ha utgjort ca 1 200 000
dollars.

I stället anskaffades tvenne Junkerflygmaskiner
för en kostnad av $ 400 000, samt iordningställdes
landningsplatser och hangarer för $ 150 000, varpå
2 600 ton maskiner fraktades till Bulolo från den 100
km därifrån belägna flyghamnen Lae. Transporten
tog ett års tid i anspråk och kostade $ 180 000 eller
ca $ 73 per ton. Totala kapitalutlägget blev sålunda
ca $ 730 000 eller nära 500 000 dollars mindre än om
väg byggts. Dessutom kom guldproduktionen i gång
ett år tidigare, vilket medförde en beräknad
räntevinst på ca 1 million dollars.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free