Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 2
FEBR. 1935
W
TEKNISK TIDSKRIFT!
BERGSVETENSKAP
Redaktör– ß.G. Markman.
innehåll: Rullverk i, av ingenjör Erie Bernhult. — Omvandlingen av kvarts till kristobalit under 1000°C
och några egenskaper hos den bildade kristobaliten.
RULLVERK I.
Av ingenjör Eric Bernhult.
Idén att rikta och glätta runda stänger och rör i
maskiner med snedställda valsar var känd redan
på 1870-talet. Före denna tid riktades rundmaterial
i pressar på samma sätt som balkar och profiljärn.
Alfred Longsdon och A. Lismann voro två av de
första som praktiskt utarbetade metoden för
rull-riktning. Denna kom senare att ligga till grund för
bröderna Mannesmanns år 1886 mycket
uppmärksammade uppfinning att genom valsning mellan snett
ställda valsar framställa ihåliga ämnen eller rör.
Rullverk, eller, som de ofta kallas, reelingverk, ha
under de senaste årtiondena fått en allt större
användning. Orsaken härtill har varit dels den alltmer
växande produktionen av rör och ståltuber, dels de
ökade fordringar, som ställas på dessa produkter och
på annat rundmaterial. Vid bearbetning av rör och
stänger i automater och revolversvarvar fordras först
och främst ett rakt material, men dessutom också ett
material med stor noggrannhet i diameter samt med
en jämn yta, fri från glödspån. Dessa egenskaper
kunna erhållas genom reelning, varigenom den
dyrbara svarvningsoperationen i många fall
undvikes. Då man önskar en hård yta kan rundjärn
också med fordel reelas, då yttre skiktet kraftigt
komprimeras och därigenom göres motståndskraftigare.
Högpolering kan också ske i rullverk.
Fig. 1 åskådliggör arbetssättet vid ett reelingverk.
Då materialet gripes av de två snedställda åt
samma håll drivna valsarna, kommer detsamma,
samtidigt som det bringas att rotera, även att drivas fram
i maskinen. Under vridningsrörelsen kring sin egen
axel utsättes valsgodset dels för en riktningsprocess.
dels för en ytbearbetning. Materialet hålles i läge
medelst styrlinjaler eller bommar, placerade mellan
valsarna. Den punkt, där de båda valsarnas mittlinjer
skära varandra, benämnes verkets centralpunkt och
horisontalplanet genom denna punkt, verkets
central-plan. Om valsarnas lutningsvinkel mot centralplanet
är a, deras diameter D och varvtal n v/min. samt
rundmaterialets diameter d och dess varvtal nm så
gäller:
D . .
nm — n — eos a v/mm.
Stigningen på den skruvlinje, som materialet
beskriver, bildar tangenten till den vinkel, som uttryckes
genom förhållandet mellan den axiella rörelsen och
vridningsrörelsen hos materialet. i gynnsammaste
fall är denna stigningsvinkel = a■ Den axiella
förflyttningen (va) blir då:
va = n D n sin a cm/min.
i verkligheten blir dock denna hastighet något
mindre, beroende på slirning mellan material och valsar
samt friktion mot styrlinjaler. Användas stödrullar
i stället för linjaler kan denna "eftersläpning"
nedbringas. Sådana stödrullar lämpa sig dock endast
för valsar, försedda med valsringar eller kammar. De
medföra emellertid den olägenheten att glödspån lätt
invalsas i godset, varför de äro mindre lämpliga, då
stora fordringar ställas på materialets
ytbeskaffen-het. Polering och glättning kan som regel ej heller
erhållas i samma grad som med styrlinjaler. Om
hänsyn tages till bommarnas snabba nedslitning, har
dock stödrullar ofta sitt berättigande.
Rullverk kunna, med avseende på valsarnas
konstruktion och arbetssätt, indelas i två huvudgrupper:
Riktverk, avsedda huvudsakligen för riktning.
Justeringsverk, avsedda huvudsakligen för
dimensionsjustering.
Vid båda dessa typer äger dessutom en glättning
eller polering av materialet rum. Graden av denna
polering är beroende av valsarnas utformning, deras
periferihastigheter och lutningsvinklar samt av
styrlinjalernas material. De båda typerna kunna till viss
grad komplettera varandra. Sålunda kan ett
riktverk konstrueras så, att det i vissa fall även
tjänstgör som justeringsverk och tvärtom. Valsgodset,
som antingen är rör eller stänger, kan i båda
bearbetas såväl i varmt som i kallt tillstånd. Valsar
Fig. i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
