- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Bergsvetenskap /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

TEKNISK TIDSKRIFT

13

april 1935

jfiL

Fig. 5 och 6. Den pneumatiska lyftcylindern och kolonnen, vid vilken maskinen fastspännes vid underjordsborrning.

av rören oberäknad. Arean på tryckmätarens kolv
är 75 cm2, vilket bör ihågkommas för den händelse
denna speciella manometer utbytes mot en med
vanlig gradering. Med kännedom om det största tryck,
som kan tillåtas på borrmaterielen och vilket är ca
800 kg, kan man sålunda lätt bestämma det högsta
frammatmngstryck, som kan få användas utan fara
för borrkronans skadande. Med tillhjälp av ratten r
regleras trycket på lamellkopplingen, så att
lämpligaste tryck uppnås men ej överskrides. Härigenom
kommer borrmaskinen att alltid arbeta med bästa
möjliga ekonomiska resultat.

Då det visat sig, att lamellkopplingen vid
maskinens arbete ofta slirar under rätt långa tider, är
det således av ’stor betydelse att just
slirningskopp-lingen är av lamelltyp, ty tack vare de stora
friktionsytorna kan det specifika yttrycket mellan
friktionsytorna väljas lågt, så att kopplingen får lång
livslängd.

Vid den praktiska användningen av
regleringsapparaten för mataranordningen fungerar denna så,
att om ratten vrides åt vänster (motsols)
sammanpressas friktionskopplingens lameller, vilket har till
följd att borrspindeln frammatas. Genom vridning
i motsatt riktning (medsols) frikopplas
friktions-lamellerna, varvid erhålles ett neutralläge, då
borrspindelns frammatning upphör. Vid ytterligare
vridning av ratten åt höger bromsas matarmutterhylsan
p och borrspindeln skruvas tillbaka.

Det tryck på borrkronan för vilket inställning
skett kan aldrig överskridas, ty om tendens finnes
därtill, slirar kopplingen och matningen minskas
automatiskt. På samma sätt är det att om trycket
visar tendens att minska, så ökar matningen.
Borrspindelns frammatning blir sålunda automatiskt
avpassad efter de olika motstånd som bergets hårdare
och lösare skikt lämna. Några oförutsedda
påkänningar på materialen kunna således icke uppkomma.
Detta innebär mycket stor fördel framför den ofta
förekommande rent mekaniska matningen genom ett
stelt system, då vid ett visst varvtal borrkronan
alltid frampressas med en konstant hastighet. Möta
härvid opåräknade motstånd, uppkomma stora tryck,
som måste upptagas av borrkrona, borrör, maskin
och kolonn och utsätta systemet för farliga
påkänningar.

På fig. 1 synes den pneumatiska lyftcylindern
monterad på samma kolonn som borrmaskinen och
parallellt med borrspindeln, och på fig. 5 synes en
skärning av densamma. Den användes för borrörens
lyftning ur nedåtriktade hål och för deras
dragning ur hålet vid ungefär horisontell borrning,
om man ej med handkraft kan draga ur
borrrören. Själva lyftningsarbetet utföres av en kolv,
vilken jiåverkas av tryckluften. Pådragsventilen
utgöres av en fyrvägskran, varför den samtidigt
tjänstgör som inlopp för luften på ena sidan kolven och
utlopp för luften på andra sidan kolven. Vid
kolvstångens ända sitter den självgripande gaffeln, vilken
är rörligt fästad vid kolvstången. Vid framskjutning
av kolven och gaffeln ligger gaffelns nedre
lialv-cylindriska del fullständigt parallellt med kolvstången
och borröret tack vare en klack, som ligger an mot
en plan yta på kolvstången. När kolven skjutes
tillbaka, finnes på den andra sidan på gaffeln ej
någon klack utan denna sida är avrundad, varför
gaffeln vrider sig något, varvid den genast griper
borrören. Om gaffeln vändes, kan den även
användas till att skjuta upp rör i uppåt riktade hål.

Konstruktionen på den vid underjordsborrning
använda kolonnen framgår av fig. 6. Konstruktionen
är kraftig och handhavandet enkelt.

Maskinens handhavande och skötsel under drift.

Vid en borrning är tillvägagångssättet ungefär
följande. Sedan spännpelaren eller stativet, vilket
användes ovan jord, uppsatts på sin plats, fastspännes
maskinen i sin klämma. Tryckluftslangar med
smörj-apparat för motorn inkopplas. Först bör dock
luftslangen utblåsas för att eventuellt inkommen smuts
skall avlägsnas. Spolvattenslangen anslutes till
borrröret och spolvatten påsläppes. Borrningen kan nu
igångsättas. En anvisning bör dock först uthuggas
i berget, så att borrkronan får stadigt fäste, vilket
är av vikt för att skydda diamanterna. Vid
igångsättning måste tillses, att mataranordningen antingen
är inställd på frammatning eller står i neutralläge.
Luften måste påsläppas långsamt, när maskinen
startas, så att igångsättningen sker lugnt och ej med en
plötslig stöt. Man bör också hava övertygat sig
om att luftintagsfiltret ej är för mycket igensatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free