Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
BERGSVETENSKAP
79,
borrats här. Totala längden borrade m är således
193,6. Bruttoborrtiden har varit 58 skift à 8 timmar
inkl. flyttningar etc.
Totala kostnaden:
Borrningsarbete ......................... 464 kr.
1 diamantkrona ......................... 192 „
1 hårdmetallkrona ....................... 58 „
Omsättning och diverse .................. 186 „
Summa 900 kr.
Vid Långban ha använts flera diamant- och
hård-metallkronor, utan att någon ännu helt förbrukats.
Disponent Weslien uppskattade åtgången till ca en
krona för vardera slaget pr borrmeter räknat. Under
hela tiden ha reparationerna på maskinen Inskränkt
sig till att ett par lameller i luftmotorn gått sönder
och måst ersättas med nya,
Kostnaden har alltså varit kr. 4:65 pr m, exkl.
amortering, och borreffekten 3,3 m pr 8 timmars
skift. Disponent Weslien ansåg, att man i Långban
endast behövde använda hårdmetallkronor, vilket
betydligt minskar riskerna, när borrarna äro ovana.
Av hittills vunna resultat med Svenska
diamant-bergborrningsaktiebolagets kärnborrmaskin X synes
det klart, att man just löst de svårigheter som
tidigare vidlått diamantborrningen av korta hål här i
Sverige, nämligen höga kostnader pr borrmeter och
behovet av särskild personal samt därför
koncentrering av undersökningsborrningarna till vissa tider.
Vad beträffar kostnaderna i Långban närma sig
dessa ju 1/10 av den tidigare kostnaden pr borrmeter,
men denna kostnad torde ligga betydligt under de
kostnader, som antagligen erhållas vid
provborrningar i andra gruvor. Men även om dessa vore
dubbelt så höga eller mera, torde man kunna antaga,
att kostnaden pr borrmeter högst kan ligga mellan
V. till hälften av diamantborrningskostnaderna
tidigare för korta hål. Genom den låga vikten, den
automatiska frammatningen och regleringsanordningarna
har man erhållit en maskin, som är enkel i drift och
som kan skötas av en van maskinborrare vid vilken
gruva som helst. Dessutom är priset på maskin och
borrkronor så lågt, att det ej längre finnes några
oöverstigliga hinder för ett gruvföretag att inköpa
egen maskin. leke minst viktigt torde vara, att man
med egen diamantborrmaskin kan förlägga sina
undersökningsarbeten så, att dessa bättre gå ihop med
den normala gruvdriften.
4.0
OMVANDLINGEN AV KVARTS TILL
KRI-STOBALIT UNDER 1 000° C OCH NÅGRA
EGENSKAPER HOS DEN BILDADE
KRISTOBALITEN.
(Forts. fr. sid. 72.)
En undersökning av omvandlingshastigheten vid
konstant temperatur genom uppmätning av
värmeutvidgningen utfördes. Resultaten för tvà temperaturer
återfinnas i fig. 1. Kurvorna där äro av typisk
autokataly-tisk karaktär, vilket i detta fall betyder, att den
färdigbildade kristobaliten tjänstgör som begynnelsepunkter
för kornförstoring och accelererar den fortsatta
omvandlingen.
3.0
f
1,0
På färdigbildade prov av
kristobalit utfördes
värme-utvidgningsundersökningar.
Därvid visade det sig, att
kristobaliten har en
omvandlingspunkt vid 250—
260 °C. När
lågtemperatur-kristobaliten övergick till
högtemperaturkristobaliten,
ökades provlängden med
1,6 %, vilket framgår av
kurvorna i fig. 2 och 3.
Ändringen i specifik vikt
visar att användningen av
natriumsilikat kan
åstadkomma en markerad
omvandling av kvartsen över
870 °C. Även en tillsats av
blott en procent av
natrium-silikatblandningen B, vilken
höll 19,4 % Na20, varvid
NaoO-innehållet i
provstavarna utgjorde 0,2 %,
framkallade denna omvandling.
Kristobaliten visade sig vad
beträffade de optiska
egenskaperna vara lik den
kristobalit, som bildas över
1 470 °C. Omkring hälften
av proven, vilka hade
specifika vikten under 2,40,
påvisades vara kristobalit. Denna bildades före
tridymi-ten. I själva verket erhölls några prov, som voro
fullständigt fria från tridymit, där nära 100 % av den
ursprungliga kvartsen hade omvandlats till kristobalit.
En undersökning av omvandlingshastigheten visade
att reaktionen behöver omkr. en timme för att komma
i gång vid 950 °C och vid denna temperatur börjar den
åter avtaga efter 2 timmar. Omvandlingen beror också
delvis på närvaron av kristobalitkärnor, vilka påverka
den nya kristallbildningen på samma sätt som
kristallkärnor vid kornstorlekstillväxtfenomen och polymorfa
transformationen Vid 1 000 °C går reaktionen hastigare
och omvandlingen blir fullständigare.
40 SO I20g 160 200
Tid i min.
Fig. 1.
Omvandlingshastiglieten vid konstant
temperatur uppmätt genom
värmeutvidgningen. Den heldragna
kurvan representerar ett
prov värmt vid 950° C och
med tillsats av i %
natrium-silikatblandningen E och den
streckade kurvan ett prov
uppvärmt vid 1000 "C och
med tillsats, av 4 % av samma
natriumsilikatblandning.
."I/,?
Temperatur °C
Fig. 2. Kristobalitens
omvandlingstemperatur. Den
heldragna kurvan
representerar ett prov med 1 % av
natriumsilikatblandningen K
uppvärmt till 950 °C under 60
timmar. Den streckade
kurvan representerar ett prov
med 4 % av
natriumsilikatblandningen A uppvärmt till
1 000 °C under 30 timmar och
den streckprickade kurvan
representerar ett prov med
3 % av
natriumsilikatblandningen A uppvärmt till 1 000
"C under 25 timmar.
O 100 200 300 400 500
Temperatur °C
Fig. 3. Kristobalitens
omvandlingstemperatur. Den
heldragna kurvan
representerar ett prov med 2 % av
natriumsilikatblandningen A
uppvärmt vid 1 550 °C under
25 timmar. Den streckade
kurvan representerar ett prov
med 2 % av
natriumsilikatblandningen B uppvärmt till
1 000 °C under 30 timmar och
den streckprickade kurvan
representerar ett prov med
2 % av
natriumsilikatblandningen B uppvärmt till 950 °C
under 20 timmar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
