Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Av siffrorna erhållna vid undersökningen av
värmeutvidgningen på prov uppvärmda till olika temperaturer
och med olika mängder av natriumsilikat framgår att
omvandlingen från lågtemperatur- till
högtemperatur-kristobalit inträffar mellan 250 till 260 °C.
Inflexions-punkten på kurvan synes ligga vid 255 °C. Denna
omvandlingspunkt synes vara karakteristisk för
kristo-balit erhållen genom tillsats av natriumsilikat.
Expansionens storlek är mycket större för denna än för
kristo-balit bildad under andra villkor och omständigheter.
Detta kan förklaras därigenom, att denna kristobalit
har mera kompakt form och därför visar större
expansion vid uppvärmning. Röntgenundersökningar utförda
och meddelade av F. J. Williams visa att hos ett prov
som försattes med 2 % av natriumsilikatblandningen A
vid upphettning till 1 550 °C under 25 timmar visar
tillräckligt med kvarts för att förklara skillnaden i
specifik vikt, vilken var 2,359 % i stället för 2,333.
Röntgenogrammen visa vidare att proven nästan
undantagslöst hade omvandlats till kristobalit och att
de oomvandlade resterna endast utgjordes av kvarts.
Någon tridymit kunde ej heller påvisas genom dessa
undersökningar. En uppskattning av kvartshalten
genom intensiteten hos linjerna på filmerna skulle giva
vid handen ett belopp på mellan 5 och 10 %. Det ur
specifika vikterna beräknade beloppet är 9 %. Om
någon tridymit är närvarande, så är mängden så ringa,
att man ej kan upptäcka dess linjer, vilket betyder att
halten ligger under 5 %. Omvandlingen av kvartsen
till kristobalit började antagligen på kvartskornens ytor,
mellan kvartsen och natriumsilikatet och fortskred sedan
inåt kornens centra. Sålunda kan man antaga att den
oomvandlade kvartsen möjligen ligger som kärnor i de f. ö.
till kristobalit omvandlade ursprungliga kvartskornen.
Kristobaliten, som ligger rätt löst packad, förhindrar
observationen av kvartsens omvandlingspunkt vid 575 °C
och följaktligen kan man ej på utvidgningskurvorna
märka att kvarts finnes närvarande.
En antaglig förklaring till omvandlingen vid dessa
temperaturer är att den kan betraktas som en reaktion
i fast-flytande tillstånd. Vid de högsta använda
temperaturerna (1 000°C) och vid de största tillsatserna av
natriumsilikat (7 %) existerade mindre än 10 % av det
likvida tillståndet och vid de lägre temperaturerna
(900 °C) med tillsats av 7 % natriumsilikat var mindre
än 1 % av provet i flytande tillstånd. Även i det sista
fallet inträffade omvandlingen. Kvartskornen hade sin
yta belagd med en tunn film av natriumsilikat beroende
pä sättet för inblandningen av detsamma. Denna film
var tillräcklig för att åstadkomma följande reaktion:
* Si02 (kvarts) + Na20 • 2 Si02 ->Na20 •
• (2 + x) Si02 —Na20 • 2 Si02 + .r Si02 (kristobalit).
Då natriumsilikatet blev mättat med kiselsyra, som
det tog från kvartsen, började kristobalit
utkristalliseras. Kvartsen, som var mest obeständigt vid dessa
temperaturer, upplöstes och kristobaliten bildades.
Avståndet Si—O i kvarts och kristobalit är nästan
lika eller 1,62 och 1,63 Å (Ångströmenheter) resp.
Samma avstånd hos tridymiten är 1,54 Å och således
fordras ett större energibelopp för att åvägabringa
bildningen av tridymit än av kristobalit ur kvarts.
Följande slutsatser kunna dragas av denna
undersökning:
1. Kristobaliten bildas i närvaro av natriumsilikat
vid en temperatur av 890 till 900 °C och omvandlingen
går fortare ju högre temperaturen är.
2. Kristobaliten, som bildas under 1 470 °C, är
me-tastabil och övergår sakta till tridymit.
3. Kristobaliten bildas före tridymiten vid kvartsens
omvandling till högre temperaturform.
4. Kristobalit bildad vid 900—1 000 °C har samma
brytningsindex som kristobalit bildad över 1 470 °
nämligen 1,485 till 1,486.
5. Omvandling från lågtemperatur till
högtemperatur-kristobalit äger rum vid 250—260 °C med kristobalit,
som bildats med natriumsilikat som katalysator.
6. Tid och temperatur inverka starkt på
omvandlingshastigheten.
7. Mera finmalen kvarts omvandlas snabbare än
grövre.
8. Reaktionen har autokatalytisk karaktär.
9. Förhållandet mellan Na20:Si02 hos flussmedlet
har inverkan på omvandlingshastigheten.
10. Framställningen av 9i5 %-ig kristobalit mellan
950 till 1 050° C är ekonomiskt genomförbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
