Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
N.=
8 P2 Dl3 n
71 620 Sn-dlE
.hkr.
(16)
Mot det betraktelsesätt, som ovan använts för
härledning av riktningsarbetet, torde invändningar
kunna göras. Att rent matematiskt härleda det
vridningsarbete, som motsvaras enbart av stångens
permanenta deformering, bereder stora svårigheter,
icke minst på grund därav, att de uppträdande
töj-ningarna inom detta område icke låta sig beräknas.
Andra utförda approximativa beräkningsmetoder
synas emellertid bekräfta det anförda resultatet.
Från teorien om järnets mekaniska hysteresis,
behandlad av Schenck-Lehr, Rowett och andra, är
bekant, att även inom elasticitetsområdet,
hysteresis-arbete, s. k. elastisk hysteresis, förefinnes. Detta
anses huvudsakligen bero på materialets "elastiska
tröghet", varigenom en fasförskjutning uppstår mellan
formförändring och spänning, ett förhållande som
sannolikt spelar stor roll vid rullriktning.
ü + d
M,. = 2 Pfr —jj— kgcm
Nf= Mf
71 620
71 620
1 sin ß hkr.
Koefficienten fib är beroende av bommens
material och stångens periferihastighet. Under
riktningen alstras en betydande värmeutveckling såväl
genom inre friktionsarbetet i stången som genom
rull- och glidfriktionsarbetet. Det för bortledning
av detta värme använda kylmediet, vatten, emulsion
eller olja, har givetvis även inflytande på
friktionskoefficienten. Med bom av kokillhärdat
tackjärns-gjutgods kan vid vattenkylning jj,b antagas = 0,16—
0,20.
4. Lagerfriktion.
Friktionsmomentet, orsakat av lagerfriktionen i
valsarnas lagringar, är för båda valsarna:
Mt= 2 Pdt /it kgcm............... (22)
där d, är tappdiametern och fit
tappfriktionskoeffi-cienten.
■ N, — M,
n
71 620
2PdtJj±n
71 620
hkr.
(23)
2. Rullfriktionen mellan stång och valsar
ger upphov till ett moment på stången, vars värde är
7) -Ld
....... (17)
Äro valsarna, som på nyare riktmaskiner vanligen
är fallet, lagrade i rullager, kan friktionsarbetet i
lagren, då detta endast uppgår till några få procent
av totala effekten, helt försummas.
5. T omgångseffekten betecknas med N0.
Det totala effektbeloppet
N = Nv Nr -f Nf-\- Nt+ N0 blir alltså, efter insatta
värden och utförd approximering:
Pn f 4 PDl3 D 4- d
I Hn:dIH fr d - + +
N =
35 000
+ dtiut\-{-N0 hkr.
(24)
hkr ... (18)
där fr är rullfriktionskoefficienten.
Alltså:
N -M w»< JZ^vHJ
r~ r 71 620 71 620 A d
Rullfriktionskoefficienten mellan järn och järn
eller stål angives i handböcker vanligen till 0,05 cm.
Då densamma emellertid är beroende av såväl
stångens som valsarnas diametrar och hårdhetsgrad samt
av valstryckets storlek, torde stora avvikelser från
detta värde förekomma. Vid riktning av glödgat
material ökas dessutom koefficienten på grund av
glödspånslagret. Betecknas den utan glödspån
gällande koefficienten med /, kan man för ett
rullrikt-verk sätta:
rullfriktionskoefficienten
fr = <W + 0,175 \jW+di ......... (19)
där d betecknar stångdiameterii och s
glödspåns-lagrets tjocklek, vanligen 0,01—0,02 cm. Som regel
torde / ligga mellan 0,05 och 0,1 cm.
3. Glidfriktion mellan stång och bom.
Totala trycket mot underbommen kan med
tillräcklig noggrannhet sättas = 4 P sin ß. Betecknas
friktionskoefficienten mellan stång och bom med jub
blir friktionsmomentet:
Mf=2Pd fib sin ß kgcm ............ (20)
och effektbeloppet:
2 PD nfj,b
(21)
Formeln gäller för kallriktning av stänger och
under förutsättning, att överbommen icke utövar
tryck mot valsgodset. Tages hänsyn till
elasticitetsmodul, sträckgräns och friktionskoefficienter kan
den med tillräckligt stor noggrannhet även
användas för effektberäkning vid varmriktning.
Det enligt ekv. (15) härledda vridande momentet
Mv förorsakar en böjning av stången i vertikalplanet.
Denna uppåtböjning eller -vridning (ya i fig. 28)
kan till sin storlek överstiga halva yt, förutsatt att
stången icke tryckes ned av överbom. Enligt den i
fig. 28 visade valsanordningen roterar den konkava
valsen nedåt mot stången, den konvexa valsen uppåt.
Vridningen har i detta fall till följd, att stången
utövar tryck endast mot underbommens mitt, under
det att ändarna icke beröras av stången. Detta
torde vara att föredraga, i synnerhet vid riktning
av glödgat material. Glödspånsskiktet kommer då
att brytas och avvalsas av den konkava valsens
främre valsyta. När stången kommer i kontakt
med bommen är den relativt fri från glödspån.
Byta valsarna plats, skulle med bibehållna
rotationsriktningar, förhållandet bli det omvända.
Bommens ändar skulle då få oet största trycket och
glödspånslagret skulle till största delen rivas av vid
friktion mot bommen. I båda fallen blir emellertid,
efter bommarnas nedslitning, anliggningen mot
bommen lika utefter hela längden, varför det ur
denna och andra synpunkter kan ifrågasättas, vilken
av de båda anordningarna är att föredraga.
Enligt fig. 25 och 28 är det vridande momentet
som överföres på stången — 2Td, där 2 T betecknar
summan av de i beröringspunkterna mellan stången
och endera av valsarna verkande tangentialkrafterna,
för båda valsarna antagna lika. På grund av dessa
tangentialkrafter samt friktionskrafterna från
bommen inträder en ökning i figuren betecknad
med Q av valstrycket 2 P på den konkava valsen. Då
tryckvinkeln ß i allmänhet är liten, blir denna
tryckökning obetydlig vid sidan av valstrycket, varför
den icke har något större inflytande vare sig på
lagertryck eller effektbelopp.
Av fig. 28 framgår även att tryckvinklarna ß på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
