- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Bergsvetenskap /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

TEKNISK TIDSKRIFT

13 april 1935

NÅGOT OM ASBEST.

Referat av en uppsats av ingenjör Hans Diegmann, Hannover.

Namnet asbest kommer av det grekiska ordet
asbestos, vilket betyder ej förbrännbar. Asbest är
ett i naturen förekommande mineral, som under de
senaste åren vunnit stort intresse och fått stor
betydelse inom industrien. Detta beror på följande tre
egenskaper hos mineralet:

1) dess eldfasthet,

2) dess beständighet mot syror jämte dess stora
porositet och renhet,

3) dess dåliga ledningsförmåga för värme och
elektricitet.

De anförda egenskaperna äro emellertid
utvecklade i olika hög grad hos olika asbestmineral, vilket
beror därpå, att asbest är ett mineral med alltefter
fyndorten oftast växlande sammansättning.
Försälj-ningsfirmor för asbest ha ända upp till 200 olika av
asbest framställda massor och kroppar för tekniska
ändamål. Alltjämt dyka nya användningsområden
upp.

Asbestens användning inom elektrotekniken.

Asbestens modersten, serpentinen, användes redan
den rätt mycket inom elektrotekniken, t. e. till
servis-tavlor o. d., då den oftast är vacker och samtidigt
besitter en hög elektrisk isoleringsförmåga.
Asbesten, som har samma kemiska sammansättning som
serpentinen, har, beroende på sin finfibriga struktur
och sin stora formbarhet ännu mera betydelse för
elektrotekniken och användes där huvudsakligen i
två olika former, nämligen som garn eller väv och
som papp. Värmekroppar av asbest för
motstånds-tråd och motståndsband framställas i många olika
former.

Asbestpappen tjänar både som värme- och
elektriskt isoleringsmedel och användes på grund härav
till infodring av hus, apparatdelar, ugnar,
strömbry-tarskydd osv. Asbestskiffern eller eterniten användes
till isolationsväggar vid strömbrytare för höga
spänningar och där överhuvud taget starka gnistor och
ljusbågar uppstå vid frånslagning. Asbest i form av
massa användes även tillsammans med andra
isola-tionsämnen såsom hartser, beck, tjära, asfalt,
kaut-schuck för framställning av isolationsföremål. Dessa
blandade massor pressas varmt eller kallt. De kunna
också skäras, sågas, fräsas, borras och svarvas, och
därför kan man av dessa massor framställa ett otal
artiklar, som har stor användning- inom
elektrotekniken såsom isolerande handtag till strömbrytare och
verktyg, säkringar, ackumulatorlådor o. d. Många av
dessa massor äro så homogena och hårda att man
kan slipa och polera dem. Huvuddelen i alla dessa
massor, vilka utmärkas för hög isolation och
mekanisk hållfasthet, är asbest i någon av de omtalade
formerna.

Asbesten i den kemiska industrien.

På laboratorierna användes asbesten på många
olika sätt. Papp av växlande tjocklek tjänar som
kokplattor. Genom asbestplattorna kan man vid
uppvärmning medelst gasbrännare få en försiktig och
jämn uppvärmning, varigenom glasbägare skonas och

vätskor ej koka över. I trådnäten äro numera nästan
alltid maskorna fyllda med asbestmassa. Flaskor
och apparater, vilka måste skonas mot häftig
avkylning eller uppvärmning, kunna omlindas eller klädas
med asbest eller också medelst en deg av asbest, som
erhålles genom att uppslamma fin asbest i vatten.

Långfibrig asbest av allra bästa slag tjänar som
filtermedium vid filtrering av vätskor, som förstöra
andra filtermaterial såsom papper, pappersmassa etc.
För filtrering av varma koncentrerade starka syror
och baser är asbestmassan nästan oersättlig. Antingen
lägges asbesten försiktigt in i trattarna eller
filtre-ringskärlen, vilkas väggar på detta sätt klädas med
asbestmassan, eller också uppslammas asbesten i den
vätska, som skall filtreras, och hälles tillsammans
med denna i tratten eller filtreringskärlet.

Även i den industriella filtreringen användes
asbest, då det gäller filtrering av syror, lutar och andra
frätande vätskor. I filterpressar användes asbestväv
ofta som filterduk, när starka och frätande vätskor
skola filtreras. Detta är t. e. fallet i sockerindustrien,
där man arbetar ijied starkt frätande
kalkbland-ningar. Dukar av organiska fibrer stoppa i detta
fall endast mycket kort tid.

Inom den elektrokemiska industrien användes
asbesten i stor skala i form av dukar, pappskivor och
lösa fibrer, som s. k. diafragmor. Dessa tjäna som
oledande skiljeväggar mellan anod- och katodrum i
elektrolytiska celler för att hålla isär de bildade
produkterna, men dessa skiljeväggar släppa igenom
själva jonerna. Asbesten måste i detta fall jämte
en viss porositet vara ogenomtränglig för gaser och
dessutom ej på något sätt kemiskt påverkas av de
bildade produkterna. Detta gäller i synnerhet
vatten-sönderdelningsapparaterna. I de moderna
elektrolytiska cellerna för framställning av klor och kali
(Siemens-Billiter, Nelson osv.) äger icke blott en
jon-vandring rum, utan hela elektrolyten strömmar
igenom asbestdiafragmat. Man kallar dessa diafragmor,
ehuru ordet ej kan anses lyckat, för filterdiafragmor.
Förbrukningen av asbest inom den elektrolytiska
industrien är mycket stor, enär livslängden för
diafragmorna är mycket kort.

Slutligen måste även asbestens användning för
framställning av med finfördelad platina
genomträngda kontaktmassor s. k. platinerad asbest
omnämnas. Dessa spela mycket stor roll inom
svavelsyreindustrien. Endast den bästa asbesten duger i
detta fall. Asbestmassan genomdränkes med en
saltlösning av metallen i fråga. Därefter glödgas
massan, varvid platinan avsätter sig i mycket finkornig
form på asbestfibrerna. Denna kontaktmassa, som
f. ö. under mycket lång tid använts vid automatisk
tandning av gaslampor och gasbrännare, tjänar inom
svavelsyrefabrikationen för att omvandla
svaveldioxiden till svaveltrioxid. Denna process, som kallas
katalys, slukar årligen en stor mängd förstklassig
asbest.

Av stor betydelse är användningen av asbest inom
glödstrumpsindustrien, ty fastsättningen av
glödkropparna på själva brännaren kan endast utföras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935b/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free