Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
BERGSVETENSKAP
87,
med asbesttrådar, enär försök att använda andra
material lia misslyckats.
Vid filtrering av vin för att få vinet klart spelar
asbest numera stor roll. Asbestfiltren genomsläppa
på en halv dag så mycket vin, som det tidigare tog
en hel vecka att få igenom ett cellulosafilter.
Dessutom blir det genom asbest filtrerade vinet klarare
och erhåller ej främmande bismak.
Utom ovan nämnda användningssätt inom den
kemiska industrien finnas naturligtvis inom vissa
kemiska fabrikationer särskilda användningssätt för
asbesten för filtrering, värmeisolation eller som syrafast
material osv. Det skulle emellertid taga för stort
utrymme att omnämna alla sådana speciella detaljer.
Asbesten som värmeisoleringsmaterial.
Asbestens dåliga värmeledningsförmåga har gjort,
att den dels användes för att skydda varma eller
uppvärmda föremål mot värmeförluster, dels för att
skydda föremål mot tillströmmande värme.
I första fallet gäller det mest infodringar till rum
och apparater, i vilka man vill hålla höga
temperaturer, viika ej få sänkas, såsom värmepannor,
mas-och smältugnar, elektriska ugnar. Ångrör skyddas
även med asbest, för att inte temperaturen skall
sjunka i dem. På detta område finnes det intet
material, som kan jämställas med asbest, men då
asbestens höga pris gör, att den ej kan användas utan
främmande inblandningar, söker mail alltid hålla
asbesthalten inom isoleringsmassan så hög, som det
är ekonomiskt möjligt. Alla icke fullständigt
inbyggda ångpannor, särskilt på lokomotiv, båtar
osv. omklädas med isolermassor, som hålla mer
eller mindre asbest. I vissa fall täckas de med
as-besthaltiga plattor. Fastsättningen av färdiga
asbestplattor sker bäst, om dessa fuktas med vatten, då de
lätt kunna bringas att följa formen hos det föremål,
på vilket de fastsättas. De fästas sedan med tråd.
Denna art av isolering har den fördelen med sig att
det isolerande höljet lätt kan avtagas och återigen
användas.
Gäller det ugnsinfodringar formas ofta stenar av
asbestmassor med tillsatser av andra mineraliska
råämnen såsom lera, kiselgur, magnesia osv. och
bindemedel såsom t. e. vattenglas, och insättas som
ugnsfoder. Murbruket, som begagnas därvid, utgöres av
samma massa. Som exempel på en dylik sten kan
nämnas uraliten, som utom asbest även håller krita
och vattenglas.
Vill man äter skydda ett föremål för värme så är
asbestens användning även i detta fall mycket
skiftande och möjligheterna att använda densamma i
alla former såsom vävnad, plattor eller kroppar, som
formbara och hårdnande massor och som lösa pulver,
lika så stor och obegränsad, som vid asbestens
användning till skydd mot värmeförluster.
Asbest i golv, väggbeklädnader osv.
Den utomordentligt stora användning, som asbest
i form av längre eller kortare fibrer antingen såsom
huvudbeståndsdel eller, blott tillsats fått på området
för invändig beklädnad av vissa byggnader, beror
framför allt på dess förmåga att förhindra
temperaturförändringar och dess oantändbarhet.
Här kan man skilja på sådana blandningar, som
huvudsakligen bestå av andra mineraliska råämnen
och i vilka asbestfibrerna bilda en beståndsdel, som
på grund av sin struktur förlänar massan starkare
sammanhållning och större mekanisk motståndskraft
under det att dess isolerande egenskaper blott äro
ett välkommet tillskott; och å andra sidan sådana
massor, som huvudsakligen äro framställda av
asbest, och i vilka asbestens naturliga fördelar
utnyttjas på allt sätt, under det att andra ämnen blott
finnas närvarande i mindre mängder såsom
bindemedel eller blott för färgens skull.
Till den första klassen av för byggnadsändamål
använda massor höra de hydrauliskt hårdnande
massorna, cement, murbruk, gips och bland de
förnämsta märkes magnesiacementet eller s. k.
"Stein-holz". Till denna av magnesia och
klorniagnesium-lösning bestående blandning sättas de mest
olikartade fiber- och fyllnadsämnen, såsom kork torv,
trämjöl, träull och flera andra. Mest värdefull ur
teknisk synpunkt är emellertid en tillsättning av
asbest, vilken beroende såväl på dess kemiska
sammansättning som dess färg bäst passar till
magnesiacementet. Sådana "steinholzgolv" och väggar kunna
framställas utan fogar och äro täta, hårda och
liåll-fasta. I regel framställas de i 2 skikt, som sedan
förena sig mycket starkt, då båda bestå av samma
grundmassa, Det undre skiktet innehåller mest
grövre fyllnadsämnen, såsom stenmjöl, torvmull,
sågspån osv., under det att fyllnadsämnet i det övre
skiktet, finskiktet, utgöres av asbest med längre eller
kortare fibrer, som giva massan större hållfasthet.
Asbest i bromsband.
En av de viktigaste frågorna inom
samfärdsel-tekniken med dess numera snabbgående och med
kraftiga motorer försedda fordon har varit
konstruktionen av kraftiga, hållbara och tillförlitliga
bromsanordningar. Här kommer asbestens mekaniska
hållfasthet gentemot friktionskrafter och dess
absoluta motståndsförmåga mot höga temperaturer väl
till pass. Den form i vilken asbesten utnyttjas här
är som beståndsdel i en vävnad eller en pressad
kropp. På framställning av dessa vävnader och
kroppar finnes det ett stort antal patent, men många
firmor hålla även sina tillverkningar hemliga, av
lättförklarliga skäl.
Efter spinningen av asbestgarnet sammanväves
detta om det gäller mycket stora påkänningar med
mässingstråd till ett band. Band tjockare än 10 mm
kunna i regel ej framställas genom vävning. De
framställas därigenom att flera tunnare band läggas
över varandra och sammanpressas. Den färdiga
vävnaden impregneras sedan så att den blir okänslig
för olja, fett och vatten. Genom denna process
erhåller vävnaden sin mekaniska motståndskraft
särskilt mot nötning. De ämnen, som begagnas till
im-pregneringen, äro ej kända. Emellertid torde de
flesta verk bl. a. ämnen härför använda bituminösa
asfalt- eller tjärartade massor.
Dessa band, som användas både som bromsband
och som delar i friktionskopplingar, ha egenskaper,
som ej kunna erhållas med andra ämnen.
Asbestvävnaderna bli ej vid bromsning så varma som andra
bromsmaterial, vilket kan antagas bero därpå, att
asbestbanden gripa mycket mjukt och bromskraften
därför lätt kan regleras med dem. Man sparar också
på fett, och de delar av maskineriet, som utsättas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
