Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
BERGSVETENSKAP
91,
Inom mineralogien urskiljer man ännu flera
avarter och varieteter av asbest. Brytning äger dock
endast rum av hornblände- och krysotilasbest,
emedan de låta sig förarbetas till tekniskt värdefulla
produkter och emedan de finnas i tillräckliga
mängder.
Om asbestens uppkomst.
Om asbestens bildningssätt finnas inga säkra
uppgifter. Det existerar dock två olika uppfattningar
härom.
Enligt den ena antag 6Sj att asbesten har uppstått
genom vittring av såväl lerjordsfria som
lerjordshaltiga hornbländen, augiter, serpentiner och glimrar.
Någon bestämd förklaring över denna
vittringspro-cess finnes ej, men inverkan av kolsyrehaltig!
vatten, som utlöser kalk och järnoxid, anses spela stor
roll. Tremolit och strålsten torde ha varit de
ursprungliga mineralen, ur vilka den mesta asbesten
har bildats. Asbesten skiljer sig dock från dessa
båda mineral genom en större halt av MgO, en total
brist av CaO, genom en mindre halt av Si02 och
genom en halt av kemiskt bundet vatten.
Enligt den andra uppfattningen har asbesten
förekommit i form av långa fina kristaller i en
bergart. och genom bortvittring av denna har asbesten
anrikats. Denna teori stödes av den iakttagelsen,
att asbesten alltid uppträder tillsammans med
kemiskt och mineralogiskt besläktade mineral ocli
omärkligt övergår i dessa och på så sätt, att de
enskilda fibrerna ej kunna lösgöras från de andra
mineralen.
Asbesten uppträder i gång-, lager- eller nästartade
förekomster.
Moderbergarten för serpentinasbesten är
serpentinstenen. I denna ligga asbestådrorna inbäddade. Då
den eruptiva moderstenen har förkastats vid olika
tillfällen, löpa de ej horisontellt utan kunna gå i vilka
lutningar som helst. Deras längd är mycket
växlande och uppgår ofta till 100 meter. Till vilket
djup de kunna gå har ännu ej fastställts. Genom
borrningar till 100 meters djup har man dock
påvisat, att asbest med högvärdiga fibrer påträffas även
på detta djup.
Asbestådrorna ligga tätt tillsammans i den bergart,
i vilken de uppträda, och löpa oftast parallellt med
varandra. Ofta dela de upp sig i flera tunnare
gångar, men understundom kunna de även förena
sig till större. Tjockleken varierar från tiondelar
av millimeter till 7 och 8 cm. De tunnare utgöra
det största antalet. Ådror eller gångar med 1 cm
tjocklek eller däröver äro sällsynta och därpå beror
det att de långfibriga typerna äro mycket
värdefullare.
Fibrernas riktning är vinkelrätt mot själva åderns,
så att åderns eller gångens tjocklek utgör ett mått
på största möjliga fiberlängder. Till följd av
förkastningar kunna fibrerna dock ha fått parallellt läge
till gångens eller åderns plan. Detta kallas på
engelska för "slip fibre". Här ser det ut som fibrerna
skulle vara mycket långa. I själva verket ligga de
blott instuckna mellan varandra.
Asbesten kan mestadels vid tjockare ådror och
gångar lätt befrias från omgivande bergart. Vid
ådror med ringa tjocklek kan den dock vara mycket
starkt hopväxt med bergarten.
I friskt brott är färgen hos asbesten sådan att den
knappast kan skiljas från omgivande bergart.
Utsättes asbesten för atmosfäriliernas påverkan någon
tid övergår färgen till grå-vit.
Asbestförekomster.
1. Kanada.
Det mest betydande asbestproducerande landet är
Kanada. Redan för 80 år sedan kände man där till
förekomsten av asbest. Den första förekomsten av
kommersiell betydelse upptäcktes först år 1877 i
närheten av Thetford och Black Lake, ungefär mitt
emellan städerna Quebeck och Sherbrocke.
Asbesten uppträder i form av små gångar av
ungefär 30—40 mm tjocklek, med fibrerna vanligtvis
vinkelrätt mot gångplanet. Tack vare förkastningar
har gångarna skurits av på de mest olika sätt och
det är dessa förkastningar som utgjort största
svårigheterna vid utbrytningen av asbesten.
Asbesten brytes här i öppna dagbrott och man
söker följa de bästa och rikaste delarna av berget.
De viktigaste gruvorna äro Bell-. King- och
Johnson-gruvorna. Hissarna taga 10 tonsvagnar. Under
ett åtta timmars skift upptages 3 000 ton rågods.
I andra gruvor åter har man från dalgångar gått
in med stollar och tillgodogör ovanför liggande
asbesthaltigt berg medelst kraterbrytning. De
maskinella anordningarna i de kanadensiska gruvorna
äro mvcket Wlständiga, dels beroende på höga
arbetslöner och dels beroende på svårigheten att
erhålla duktigt och kunnigt arbetsfolk. På senaste
tiden har man även övergått till underjordsbrytning,
då även denna visat sig lönande.
Den kanadensiska asbesten har vit till silvergrå
färg. oftast med en lätt grön eller brun anstrykning.
Fibrerna, som mycket lätt kunna skiljas åt, äro tack
vare sin längd och sidenlika beskaffenhet ett
utmärkt spånadsmaterial. De utmärka sig för en
mycket hög mekanisk hållfasthet, elasticitet, spaltbarhet
och tenacitet och överträffa i dessa egenskaper ali
annan asbest i världen. Värmebeständigheten är
också god. Vid upphettning till 1000°C blir den
emellertid spröd.
Man skilier mellan två sorters fibrer "cross fibre"
och "slip fibre". I det förra fallet ha fibrerna varit
ställda vinkelrätt mot gångnlanet, i det senare fallet
parallellt med detsamma. Efter längden indelas den i
Crude I fiberlängd över 18 mm
„ II „ från 7,5—18 mm
„ III långa fibrer
medellånga fibrer
korta fibrer (pappmaterial).
Ungefär hälften av den asbest som föres i
marknaden, kommer från Kanada. Den kanadensiska
asbesten i alla dess former tjänstgör som standard
för ali handel med asbest. Jämte Black Lake och
Thetford kan även nämnas gruvorna Broughton och
Danville, vilka ej ligga så långt ifrån de förra.
Antalet gruvor i denna trakt är ca 70.
2. Ryssland.
De ryska fyndigheterna äro mycket stora och det
ser ut, som om Ryssland åter skulle kunna inträda
som tvåa i fråga om asbestproduktion. De ryska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
