Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 jan. 1935
BERGSVETENSKAP
93,
territoriet, dit inga järnvägar få dragas, varför
brytning och uttransport av materialet har varit svårt.
Denna krysotilasbest har endast kunnat fylla en ringa
bråkdel av landets behov av detta mineral, så att en
stor import alltid måste äga rum.
5. Cypern.
Asbestförekomsterna på denna ö höra till de äldsta
historiskt kända. Dessa torde redan för lång tid
tillbaka ha utbrutits, då man under flera
århundraden ej hörde talas om asbest från denna ö. Först
efter år 1900 ha förhållandevis rika förekomster
upptäckts på toppen av berget Troodos, vars topp
utgöres av ett serpentinmassiv. De största gruvorna
ligga på östra sluttningarna på 1 500 meters höjd över
havet och innehavas huvudsakligen av engelsmän.
Det brutna godset håller ca 6 % råasbest, vilken
renas ytterligare genom avslagning av omgivande
bergart, innan den transporteras till
anrikningsverken. I år har byggts ett anrikningsverk efter
amerikanskt mönster, varigenom produktionen ökats
väsentligt. Medelst linbanor lastar man materialet
direkt på båtar. Det tager blott fem timmar för
transport av materialet från brytningsplatsen till
dess det är lastat ombord på båtar.
6. Finland.
Den finska asbesten utgöres av hornbländeasbest.
Förekomsterna ligga vid Rikkavesi och i trakten av
Juojärvi. Den här brutna asbesten lämnar mycket
litet avfall. Den är mycket syrabeständig och tål
höga temperaturer, men den är spröd och endast
20 % av bearbetad asbest har riktig fiberstruktur.
Därför kan den nästan endast användas tillsammans
med andra asbestsorter.
Omkring år 1900 började fyndigheterna bearbetas,
men företaget nedlades 1911 därför att transporterna
voro långa och svåra och konkurrensen med don
ryska och kanadensiska krysotilasbesten hård.
Under världskriget avstängdes en del länder från
leveranser av asbest från dessa båda sistnämnda länder,
varför den finska industrien återupptogs 1918. Då
förekomsterna ligga 60 km från närmaste järnväg
och hästtransport således på ekonomiska grunder är
utesluten, sker transporten endast sommartid med
små båtar, enär vattenväg finnes mellan gruvorna
och järnvägen. Man lägger därför upp stora lager
under sommaren i Helsingfors, vilket fördyrar varan.
7. Australien.
Förekomsten av äldre datum med både bättre och
sämre asbest finnes här i Queensland och
Västaustra-lien. Mera värdefull asbest har påträffats i trakten
av städerna Soanesville och Lionel. Ett
serpentinstråk 25 engelska fot mäktigt är här genomsatt av
talrika asbestådror av stor bredd. Fiberlängden
varierar mellan 3—10 cm och nästan allt lämpar sig
väl till spånad. Först 1918 började en mera ordnad
drift och under de sista åren har produktionen rört
sig om ca 900 ton pr år. Även i Sydostaustralien,
i Nya Sydwales och på Tasmanien finnes asbest av
god kvalitet. Produktionen är i stigande.
8. Sibirien.
De äldsta förekomsterna ligga i Ural, och
härifrån exporteras en viss mängd. Stora fyndigheter
av fin asbest, vilken på grund av
transportsvårigheten ännu ej kan uttagas, ligga vid Jenisej norr
och söder om Minussinsk, i Urjanchai-området ocli
vid Iltschir, av vilka de sistnämnda förekomsterna
hålla den bästa asbesten. Utefter den mongoliska
gränsen vid floden Katun i Altai-massivet fann
professor Saposchnikow vid universitetet i Tomsk åren
1895 och 1899 under guldletning stora förekomster
av mycket fin asbest, men brytnings- och
transportsvårigheter lia hittills omöjliggjort deras
tillgodogörande.
9. Kina.
Här finnas blott obetydliga asbestförekomster. Den
enda bearbetade asbestgruvan ligger i närheten av
Peking. Den där brutna ajsbesten lämpar sig endast för
framställning av papp och asbestcement. Den inhemska
asbesten är tack vare svåra transporter dyrare än
den importerade. Endast en ringa del av den i Kina
brutna varan bearbetas inom landet. Produktionen
är endast några ton pr månad.
10. Italien.
De äldsta och mest bekanta fyndigheterna här äro
de vid Mont Cenis, i Lombardiet och Aostadalen.
Asbesten utgöres av en hornbländeasbest, vilken
trots väl utbildad fiberstruktur ej kan tävla med
den mjukare kanadensiska. Råmaterialet brytes och
transporteras till England, där det bearbetas.
I närheten av Turin utvinnes en mjuk och fin
asbest, som anrikas vid gruvan i verk liknande dem
i Kanada.
11. Tyskland.
Före världskriget hade ingen asbest brutits i
Tyskland. Under världskriget upptogs brytningen av
s. k. asbesterde i närheten av Klettigshammer och
Heberndorf i Türingen. Denna asbesterde ser ut
som en brun massa, som vid närmare undersökning
visar sig bestå av delvis rätt långfibrig asbest,
uppblandad med mycket vatten, lera, jord, sand och
färgad av järnoxid. Anrikningen var emellertid
besvärlig och numera använder man huvudsakligen
importerad asbest.
Brytningen av asbest.
Vad beträffar brytvärdigheten kan nämnas att i
Kanada brytes i öppna dagbrott material, som endast
håller 3 % asbest. I allmänhet anser man dock, att
det brutna godset måste hålla 5 till 8 % ut vinnbara
produkter. I Kanada hålla de flesta under brytning
varande fyndigheterna 6—12 % ren asbest, i
Rhodesia hålla de rikaste fyndigheterna 14 % under det
att i Ryssland och på Cypern fyndigheter
bearbetas, vilka endast hålla 5—10 % asbest.
I Kanada finnes dagbrott mellan 200—800 meter
långa och 80 till 100 meter breda med djup till 100
meter och mera. Pallhöjden utefter kanterna
varierar mellan 2 till 12 meter. Borrhålen borras ibland
för hand men oftast med komprimerad luft, i
synnerhet då det gäller större brott. Man spränger 2 eller
3 gånger på skiftet och ca 3 000 till 4 000 ton uttages
pr skift. Till följd av den låga procentsatsen av
asbest måste ju stora massor av ofyndigt material
transporteras. Vid mindre gruvor begagnar man
svängkranar och vid större kranar med bär- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
