Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1935 - De tekniska betingelserna för upptagning och återgivning av ljudfilm, av E. Aulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
2 mars 1935
Fig. 2. Upptagning enligt transversalmetoden.
vudsakliga skillnaden mellan de båda systemen är
den, att vid transversalmetoden framkommer
ljusvariationen därigenom att en större eller mindre del
av ljudbandets bredd göres ogenomskinligt, och att
vid intensitetsmetoden hela ljudbandets bredd har
samma ljusgenomsläpplighet, men att denna ändras
i takt med ljudsvängningarna.
Enklaste sättet för upptagning enligt
transversalmetoden åskådliggöres i fig. 2. En hårt spänd
me-tallsträng befinner sig i ett kraftigt magnetfält och
genomflytes av den från förstärkaren kommande
växelströmmen. Till följd av den härvid
uppkommande kraften avviker strängen ur sitt
jämviktsläge. Strängen belyses kraftigt med lampa och
kondensor och avbildas med ett objektiv med stor
förstoring på filmen. Denna bild måste emellertid
begränsas till ytterst små dimensioner i filmens
rörelseriktning, och detta sker med ett optiskt system av
bländare och cylinderlins såsom visas i figuren.
Ljus ventilens frekvenskarakteristik är
huvudsakligen beroende av strängens mekaniska egenskaper,
vikt, spänning och dämpning, samt dessutom även i
hög grad av den optiska avbildningens dimensioner
och kvalitet. Lineariteten i uppteckningen kan
förstöras huvudsakligen genom olämplig optik, och
eftersom strängens avböjning som funktion av den
genomsläppta strömmen icke är en rätlinig funktion
(hänglinje) måste även detta i viss mån tagas i
betraktande. Då avvikelsen från viloläget emellertid
är så liten som 25 /x på en stränglängd av 10
millimeter kan det ickelineära felet i det närmaste
försummas.
Vad beträffar själva exponeringen å filmen, kan
denna sägas vara fullkomligt exakt, åtminstone vad
beträffar de lägre frekvenserna. Vid de allra högsta
kommer man däremot till ett område där
spaltbredden, bromsilveremulsionens kornstorlek och
storleken av en upptecknad svängning bliva av ungefär
samma storhetsordning. Inom detta område
uppträda smärre förändringar i såväl
frekvenskarakteristik som linearitet. Bromsilverpartiklarna i
filmemulsionen reflektera en del av ljuset från
spalt-bilden, så att även en del närbelägna bromsilverkorn
bliva påverkade. Härigenom uppkommer en oskärpa,
som begränsar frekvenskarakteristikens övre del.
Mikrofotografiet bild 4 visar i stor förstoring en
ytterst skarp egg, som avbildats å filmen genom
kontaktkopiering, där belysningen kommer från en
ytterst liten ljuskälla på flera meters avstånd.
Samtidigt är i denna bild inritad en normal
upptagnings-spalt med en höjd av 20 fi. Spridningen i skiktet har
givit upphov till en oskärpa av cirka 5 ju,, varav
framgår, att det icke lönar sig att gå ned med
spaltdimensionerna under 10 ju- Denna spaltbredd skulle
givit en gränsfrekvens av uppåt 22 000 perioder vid
uppteckningen vid en filmhastighet av 450
millimeter per sekund och 9 000 vid 180 (16 mm smalfilm).
Ickelineär distorsion kan uppkomma vid de högsta
frekvenserna därigenom att de tidigare omtalade
oskarpa kanterna i uppteckningen delvis utfylla de
ljusa partierna mellan "tänderna" och dessutom på
grund av att våglängden hos uppteckningen närmar
sig spaltdimensionen. Ur övertonssynpunkt kan
denna ickelinearitet försummas emedan de
uppkomna övertonerna falla långt utanför det hörbara
området. Samtidigt uppträder dock likriktningseffekt,
som kan göra sig obehagligt märkbar om flera höga
frekvenser samtidigt upptecknas. De härvid
uppkomna skillnadsfrekvenserna kunna göra sig
obehagligt märkbara, ävenså in- och ursvängning av en
grupp höga frekvenser (konsonanter, speciellt
explo-siver).
Man kan matematiskt härleda, att amplituderna
hos dessa felaktigt uppkomna toner äro proportio-
Fig. 3. Spegeloseillograf.
nella mot kvadraten på uppteckningens amplitud. Av
denna orsak har man på senare tid övergått till den
s. k. flerbandssikriften med 2, 4 eller flera parallella
ljuduppteckningar, vilka tillsammans utfylla
ljudbandets bredd. Sammanlagda amplituden hos dessa
blir då lika med en hel uppteckning, men ur
distor-sionssynpunkt måste varje ljudband räknas för sig
och felen hava härigenom nedbringats till ytterst små
värden. Man får emellertid icke gå alltför långt i
uppdelning, så att den genom överstrålning o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
